I Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, framgår att:

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grund­läggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Detta återspeglas i flera lagar och regler som har betydelse för folkhälsoarbetet. Till exempel regleras kommuners och regioners verksamhet, som är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete, i Kommunallagen (SFS 2017:725). Nedan går vi kort igenom några av de mest centrala lagarna för folkhälsopolitikens åtta målområden.

Det tidiga livet

I socialtjänstlagen (SFS 2001:453) framgår av första kapitlet att socialtjänsten ska främja människornas

  • ekonomiska och sociala trygghet
  • jämlikhet i levnadsvillkor
  • aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten ska vidare inriktas på att frigöra och utveckla både enskildas och gruppers egna resurser. Detta har förstås bäring genom hela livet, inte minst vad gäller verksamhet för äldre.

Kunskaper, kompetenser och utbildning

Skollagen (SFS 2010:800) reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnads­havare har. I första kapitlet uttrycks en strävan efter

  • att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen
  • alla barns lika tillgång till utbildning
  • att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var den anordnas.

Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö

I arbetsmiljölagen(SFS 1977:1160) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.

Inkomster och försörjningsmöjligheter

Socialförsäkringsbalken(SFS 2010:110) samlar lagstiftningen på social­försäkringsområdet i en balk. Den innehåller bestämmelser om social trygghet genom socialförsäkringar och andra ersättnings- och bidragssystem, till exempel lagarna om

  • allmän försäkring (sjukförsäkring och föräldraförsäkring)
  • barnbidrag
  • bostadsbidrag
  • arbetsskadeförsäkring
  • förmåner vid funktionshinder
  • olika ålderspensioner och efterlevandepensioner.

Boende och närmiljö

I plan- och bygglagen (SFS 2020:900) finns i första kapitlet bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att främja:

  • en samhälls­utveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden
  • en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Miljöbalken (SFS 2020:1174) syftar till att främja en hållbar utveckling med en hälsosam och god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Miljöbalken skall tillämpas så att:

  • människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter,
  • värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
  • den biologiska mångfalden bevaras,
  • mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en långsiktigt god hushållning tryggas, och
  • återanvändning och återvinning främjas så att ett kretslopp uppnås.

Levnadsvanor

Livsmedelslagen (SFS 2006:804) syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel.

Alkohollagens (SFS 2010:1622) syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar. Det innebär bland annat att människors hälsa går före ekonomiska intressen och alkoholdrycker ska serveras återhållsamt.

Lagen om tobak och liknande produkter (SFS 2018:2088) syftar till att begränsa de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och liknande produkter samt med exponering för rök från tobak och liknande produkter.

Det finns även lagar som rör hälsofarliga varor, doping, narkotika och spel.

Kontroll, inflytande och delaktighet

Diskrimineringslagens (SFS 2008:567) syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Regioner och kommuner är enligt hälso- och sjukvårdslagen(SFS 2017:30) skyldiga att bedriva hälso- och sjukvård. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, samt att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.

Övrigt

Regionalt utvecklingsansvar

Lagen om regionalt utvecklingsansvar (SFS 2010:630) avser insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Regionen ska inom det regionala tillväxtarbetet utarbeta och fastställa en strategi (RUS) och samordna insatser för genomförande.

Enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ska ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet vara en integrerad del i analyser, strategier, program och insatser i det regionala tillväxtarbetet. Det överensstämmer väl med de grundläggande principer som de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, vilar på.

Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

Det övergripande målet i den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin är relevant för många aktörer- på statlig, regional och lokal nivå- och på många arenor. Arenor där SRHR berörs på olika sätt är exempelvis hemmet, skolan, arbetsplatsen, kulturen och fritidssektorn inklusive idrotten.

Strategi för hälsa

Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar strategiskt med förebyggande och hälsofrämjande insatser på en övergripande nivå inom ramen för Strategi för hälsa. Strategins utgångspunkt är att välfärdsverksamheter som skola, socialtjänst, vård och omsorg samt hälso- och sjukvård behöver ledas, styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa för hela befolkningen.

Det finns tre målområden för genomförandet av strategin:

  • En god och jämlik hälsa
  • God kvalitet
  • Hållbart och uthålligt.

Alla Sveriges län arbetar i ledningsstrukturer för samverkan mellan länets kommuner och region. I dessa representeras skola, socialtjänst, vård och omsorg samt hälso- och sjukvård. I många län finns även folkhälsoansvariga i länet med i samverkan. Strategi för hälsa bidrar till att utveckla samverkansformer kopplat till dessa befintliga strukturer. Fokus ligger på förebyggande och hälsofrämjande insatser där viktiga delar är att utveckla arbetsmetoder, sätta konkreta mål samt mäta och följa upp resultaten.

De gemensamma målen och indikatorerna inom alla välfärdsverksamheter syftar till att skapa samsyn kring hur kommuner och regioner kan prioritera för att uppnå målen.

Stödmaterial kopplat till strategin finns dels i form av goda exempel på samverkansarbete mellan kommuner och regioner samt dels i form av analysstöd för att visualisera och tolka utvecklingen av strategins indikatorer på lokal, regional och nationell nivå.