Samordning av folkhälsopolitiken

Arbetet med att implementera stödstrukturen utvecklas efter hand. På följande sidor finns en första beskrivning av struktur och innehåll.

Stödstrukturen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande målet och de åtta målområdena. För varje målområde har andra nationella mål och myndigheter identifierats, som kan ha betydelse för att bidra till en jämlik hälsa. Varje målområde består av fokusområden vilka ska visa riktning och användas för att följa upp den övergripande folkhälsopolitiken.

Ramverket synliggör att folkhälsopolitiken är tvärsektoriell och att arbete för en god och jämlik hälsa behöver riktas mot strukturella faktorer på alla samhällsnivåer och inom alla sektorer som har betydelse för folkhälsans utveckling. Stödstrukturen ska också bidra till och möjliggöra systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter och till ett ökat kunskapsutbyte med lokala och regionala aktörer.

Bild. Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet.

Som framgår av figuren har flera myndigheter betydelse för mer än ett av folkhälsans åtta målområden. De tvärsektoriella myndigheterna är relevanta för samtliga målområden. Denna illustration kan användas av alla som vill få överblick över de aktörer på nationell nivå som är särskilt relevanta för att nå det övergripande folkhälsopolitiska målet. Den kan också användas för att tydliggöra inom vilka områden som myndigheterna och andra aktörer kan behöva samarbeta.

Myndigheter med särskild betydelse för folkhälsan inom respektive målområde

Inom målområde 1: Det tidiga livets villkor

Försäkringskassan, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Sameskolstyrelsen, Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Inom målområde 2: Kunskaper, kompetenser och utbildning

Centrala studiestödsnämnden, Myndigheten för yrkeshögskolan, Sameskolstyrelsen, Skolverket, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens kulturråd, Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet.

Inom målområde 3: Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö

Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Centrala studiestödsnämnden, Folkbildningsrådet, Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Svenska ESF-rådet.

Inom målområde 4: Inkomster och försörjningsmöjligheter

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Myndigheten för familjerätt- och föräldraskapsstöd, Pensionsmyndigheten och Socialstyrelsen.

Inom målområde 5: Boende och närmiljö

Boverket, Brottsförebyggande rådet, Delegationen mot segregation, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Kriminalvården, Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Trafikverket och Transportstyrelsen.

Inom målområde 6: Levnadsvanor

Brottsförebyggande rådet, Folkhälsomyndigheten, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Polismyndigheten, Riksidrottsförbundet, Sameskolstyrelsen, Skolverket, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Spelinspektionen, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen och Tullverket.

Inom målområde 7: Kontroll, inflytande och delaktighet

Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Diskrimineringsmannen, Folkbildningsrådet, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för kulturanalys, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens kulturråd, Tullverket och Valmyndigheten.

Inom målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsomyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen.

Myndigheter relevanta för samtliga målområden

Tvärsektoriella myndigheter som är relevanta för samtliga målområden:

Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för delaktighet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Läs mer

Vad styr folkhälsopolitiken?