Syftet med att införa spårbarhet av tobaksvaror inom EU är att motverka illegal handel med tobaksvaror i EU:s medlemsstater. Spårbarheten innebär att varje cigarettpaket och varje förpackning med rulltobak ska ha en unik identitetsmärkning som möjliggör spårning av varan från fabrik till detaljhandel. Säkerhetsmärkningen är till för att kunna kontrollera om en tobaksvara är äkta eller inte.

Reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning utgår från tobaksproduktdirektivet (2014/40/EU) TPD och är de EU-gemensamma bestämmelserna för att kunna spåra tobaksvaror och för att kunna kontrollera deras äkthet. Reglerna har implementerats i svensk lagstiftning genom lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter (LTLP), förordning (2019:223) om tobak och liknande produkter (FTLP) samt genom Folkhälsomyndighetens föreskrifter om säkerhetsmärkning på styckförpackningar med tobaksvaror (HSLF-FS 2019:4).

Av LTLP framgår att kommunen ska utöva tillsyn på försäljningsställen över förbudet att tillhandahålla tobaksvaror som saknar identitetsmärkning och säkerhetsmärkning.

Folkhälsomyndigheten har också tagit fram ett informationsblad som riktar sig till detaljhandeln.