Sara och Katrin berättar om konsten att ställa frågor

De har lång erfarenhet av att formulera frågor inom både forskning och myndighetsarbete och vet hur avgörande det är att tänka igenom varje ord.

Varför behövs bra frågor?

– Som man frågar får man svar, brukar det heta och det stämmer verkligen. För att kunna fatta bra beslut inom folkhälsoarbetet behöver vi ofta information som bara människor själva kan ge oss, till exempel hur de mår, vad de gör eller tycker.

– Med välformulerade frågor kan vi få användbara svar som går att lita på. Sättet vi ställer frågor på påverkar också människors vilja att svara och förtroendet för oss som myndighet. Frågor är i sig ett budskap: de visar vad vi tycker är viktigt, och hur lyhörda vi är.

Vad är utmaningen i ert arbete?

– Det finns faktiskt dumma frågor. Frågor som är otydliga, för långa eller har ett krångligt språk kan missförstås, ge irrelevanta svar eller till och med göra att människor hoppar över dem helt.

– En annan vanlig fälla är att frågor blir ledande utan att det märks. Människan är ofta socialt anpassningsbar – vi vill gärna svara "rätt" eller ge det svar vi tror förväntas. Därför måste vi tänka noga på hur frågan är formulerad, vilket ordval vi använder och i vilken ordning frågorna kommer.

– Det handlar också om tillgänglighet. En bra fråga ska kunna förstås av många – oavsett språkbakgrund, utbildningsnivå eller kognitiva förutsättningar. Då behövs ett enkelt och tydligt språk, men också omsorg om hur svarsalternativen är utformade. Då ökar chansen att fler både kan och vill svara och att vi får rättvisande data.

– Att ställa genomtänkta frågor visar respekt för människors tid och erfarenheter. Det stärker tilliten till våra undersökningar och till myndigheten i stort.

Hur väcktes ert intresse för frågeformulering?

– För Sara började det under forskarutbildningen i psykologi. Hon blev fascinerad av hur människor inhämtar, tolkar och bearbetar information – och hur komplext det faktiskt är att förstå och svara på frågor. Det är en kognitiv process där minne, språkförståelse, uppmärksamhet och sociala faktorer samspelar.

– Katrin har alltid haft ett språkintresse, men det var när hon började jobba med enkäter och undersökningar som hon insåg hur avgörande det är att formulera frågor som är tydliga, neutrala och begripliga. Det finns många fallgropar och det krävs expertis för att få till frågor som fungerar i praktiken.

Vad uppskattar ni mest med att arbeta på Folkhälsomyndigheten?

– Att få bidra till kvalitet i våra undersökningar och utredningar. Genom vårt arbete kan vi hjälpa till att göra resultaten mer tillförlitliga och användbara.

– Det är också roligt att få inblick i så många olika områden inom folkhälso- och smittskyddsarbetet. Vi får jobba med frågor om allt ifrån barn och ungas livsvillkor till äldreomsorg, pandemiberedskap och psykisk hälsa. Ingen dag är den andra lik.