Folkhälsomyndigheten presenterar i rapporten en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Vidare redovisas ett innehåll för det folkhälsopolitiska ramverket i form av nationella mål och identifierar vilka statliga myndigheter som är relevanta för att bidra till det statliga folkhälsopolitiska arbetet. Vi redovisar också indikatorer för de åtta målområdena och för relevanta hälsoutfall, vilka ska visa riktning och användas för att följa upp den övergripande folkhälsopolitiken.

Rapporten utgör ett kunskapsunderlag för dig som arbetar med folkhälsorelevanta frågor på statlig, regional och kommunal nivå, i näringslivet eller civilsamhället eller dig som på annat sätt är intresserad av samhälleliga insatser och dess betydelse för att bidra till en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Om folkhälsopolitiken

I juni 2018 beslutade riksdagen om ett nytt folkhälsopolitiskt ramverk, med ett omformulerat övergripande folkhälsopolitiskt mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Målet tydliggör samhällets ansvar som förutsätter ett gemensamt och tvärsektoriellt arbete. Till det övergripande nationella folkhälsomålet reviderades också de tidigare elva målområdena till åtta nya målområden.

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

De tidigare elva målområdena har omvandlats till åtta:

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård