Uppdrag, uppföljning av kunskapsunderlag om smittsamhet vid behandlad hivinfektion

Ny information som tillkommit efter att denna rapport gavs ut:

Det finns ingen risk för överföring av hiv vid sexuella kontakter, om personen med en hivinfektion har välbehandlad hiv, även då kondom inte används. Det visar den senaste forskningen om smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Därmed finns det numera inga krav på att en person med välbehandlad hiv informerar sina sexualpartner om hivinfektionen. Det är alltid den behandlande läkaren som gör den medicinska bedömningen och anpassar förhållningsreglerna. För mer information se Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. (2019-11-19)

Om Uppdrag, uppföljning av kunskapsunderlag om smittsamhet vid behandlad hivinfektion

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag följt upp tillämpningen av kunskapsunderlaget "Smittsamhet vid behandlad hivinfektion" som vi publicerade 2013. Syftet är att tydliggöra vilken betydelse kunskapsunderlaget har haft för hälso- och sjukvårdens samlade insatser som rör hivinfektion. I denna rapport har vi särskilt beaktat underlagets påverkan på de förhållningsregler som behandlande läkare meddelar med stöd av bestämmelserna i smittskyddslagen till en person med hivinfektion och underlagets betydelse för att bedöma riskerna för att överföra hivinfektion vid in vitro-fertilisering.

Vi har också haft i uppdrag att bedöma behovet av att ta fram särskild information till de rättsvårdande myndigheterna avseende kunskapsläget kring smittsamhet av hivinfektion vid välinställd behandling.

Fördjupande rapport: Tillämpning av smittskyddslagens förhållningsregler vid hivinfektion.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att följa upp tillämpningen av kunskapsunderlaget "Smittsamhet vid behandlad hivinfektion" som publicerades 2013. Syftet är att tydliggöra vilken betydelse kunskapsunderlaget har haft för hälso- och sjukvårdens samlade insatser som rör hivinfektion. Vi har särskilt beaktat underlagets påverkan på de förhållningsregler som behandlande läkare ger personer som lever med hiv med stöd av bestämmelserna i smittskyddslagen, samt underlagets betydelse för bedömningar av riskerna för att överföra hivinfektion vid IVF-behandling.

Vi har också haft i uppdrag att bedöma om det behövs någon särskild information till åklagarmyndigheten och domstolarna för att förtydliga smittsamheten av hivinfektion vid välinställd behandling.

Kunskapsunderlaget är känt

Infektionsläkare med behandlingsansvar för hivpatienter har goda kunskaper om att smittsamheten är minimal vid behandlad hivinfektion, och 83 procent av läkarna hade gett en eller flera patienter undantag från informationsskyldigheten, det vill säga kravet i smittskyddslagen om att informera alla sexpartner om sin hiv. Det var ovanligt med skriftliga rutiner för att bedöma risk för hivöverföring i syfte att meddela undantag från informationsskyldigheten, särskilt på kliniker utanför storstadslänen. I stället utgick läkarna från sina kollegors och sin egen bedömning när de bedömer risken för överföring av hiv i relation till undantag från informationsskyldigheten. Få läkare uppgav att de hade en skriftlig rutin eller någon konsensus på arbetsplatsen kring att återkommande informera hivpatienter om rätten att få förhållningsregler omprövade av smittskyddsläkare. Under det senaste året hade en tredjedel av läkarna anmält till smittskyddsläkaren att patienter med hiv avvikit från förhållningsreglerna.

Drygt hälften av personerna som lever med hiv uppgav att de diskuterat möjligheten att få undantag från informationsskyldigheten med sin behandlande läkare. Det var vanligare att läkaren lyfte frågan än att patienten gjorde det. Att ha fått undantag upplevdes som i huvudsak positivt och underlättande för personer som lever med hiv.

IVF-bedömningar kräver specialistkompetens

IVF klinikerna är medvetna om kunskapsunderlaget men detta har inte påverkat klinikernas verksamhet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att infektionsläkare med specialkompetens inom hiv tar ansvar för riskbedömning avseende IVF för personer som lever med hiv samt, när riskbedömning ger stöd för detta, även ansvarar för remiss för fertilitetsutredning och/eller IVF. Folkhälsomyndigheten bedömer även att föreskriften (SOSFS 2009:30) behöver ses över för att ge bättre juridiskt stöd till kliniker vad som gäller angående fertilitetsutredning och IVF till personer med välinställd hivbehandling.

Det är svårt att avgöra om särskild information behövs

Rättsläget är oklart eftersom fallet från 2004 fortfarande är vägledande som prejudikat trots att det finns nyare medicinsk kunskap. Detta gör att fler fall, där person som lever med hiv och har en välinställd behandling, sannolikt kommer leda till åtal eftersom prejudikaten enligt Högsta domstolen är vägledande. Domstolarna har dock under de senaste åren dömt utifrån dagens kunskapsläge och inte prejudikatet, men personer som lever med hiv har ändå åtalats för att inte ha informerat sina sexpartner om hivinfektionen – även när någon överföring av hiv inte skett. Detta innebär att dessa individer blir stigmatiserade, samtidigt som det är otillfredsställande att det prejudikat som finns grundar sig på gammal kunskap och gör att även välbehandlade personer som lever med hiv blir åtalade enligt brottsbalken för framkallande för fara trots att någon konkret fara för smittöverföring inte finns. Och så länge det finns ett prejudikat som inte är uppdaterat enligt dagens vetenskapliga underlag har Folkhälsomyndigheten svårt att bedöma nyttan av att ta fram särskild information till de rättsvårdande myndigheterna.

Folkhälsomyndigheten gör även bedömningen att det kunskapsunderlag som myndigheten redan gett ut kan mycket väl användas som kunskapsunderlag för de rättsvårdande myndigheterna.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2018-03-28
  • Antal sidor: 32
  • Artikelnummer: 18004

Öppna publikationen

Gå till toppen av sidan