Vaccination av barn och ungdomar - vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Publicerad: 2 september 2019Uppdaterad: -Folkhälsomyndigheten

Om publikationen

Denna vägledning har tagits fram för att ge stöd vid genomförande av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Den innehåller beskrivning av allmänna principer vid vaccination samt anvisningar om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras. Vägledningen ger också stöd vad gäller vaccination mot hepatit B och tuberkulos.

Vägledningen publicerades första gången i juni 2016. I denna tredje utgåva (september 2019) har innehållet uppdaterats enligt Folkhälsomyndighetens ändrade föreskrifter och rekommendationer.

Vägledningen vänder sig främst till personer verksamma inom barnhälsovård, elevhälsa och primärvård.

Vägledningen har tagits fram av enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten

Adam Roth
Enhetschef, enheten för vaccinationsprogram
Avdelningen för smittskydd och hälsoskydd

Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn erbjuds barn skydd mot elva sjukdomar. Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram, medan regioner och kommuner ansvarar för att kostnadsfritt erbjuda målgrupperna de vaccinationer som ingår i programmen. Folkhälsomyndigheten har rätt att föreskriva om ålder för vaccination, antal doser, intervall mellan doserna och ytterligare villkor.

Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF-FS 2016:51 och ändringsförfattning HSLF-FS 2019:17) ska vaccination erbjudas enligt nedanstående schema. I föreskrifterna anges också vilka begränsningar som gäller vid vaccination enligt schemat och vid kompletterande vaccinationer.

Beräkningen av ålder för vaccination i spädbarnsålder ska utgå från barnets födelsedatum, även om barnet är för tidigt fött. I elevhälsan ska vaccination erbjudas i någon av de angivna årskurserna.

Schema för vaccination av barn

ÅlderÅrskursVaccination motDos
6 veckor rotavirusinfektion 1
3 månader rotavirusinfektion 2
difteri, stelkramp, kikhosta, polio och infektion med Haemophilus influenzae typ b (Hib) 1
pneumokocksjukdom 1
5 månader rotavirusinfektion 3 *
difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib 2
pneumokocksjukdom 2
12 månader difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib 3
pneumokocksjukdom
18 månader mässling, påssjuka och röda hund 1
5 år difteri, stelkramp, kikhosta och polio 4
1–2 mässling, påssjuka och röda hund 2
5–6 humant papillomvirus (HPV) ** 1 och 2
8–9 difteri, stelkramp och kikhosta 5

* Gäller då man använder ett vaccin som ska ges i tre doser.
** Endast till flickor.

Enligt smittskyddslagen (2004:168) är det landstinget och huvudmannen för elevens utbildning som ska erbjuda vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vaccinationerna ska erbjudas även till asylsökande barn samt till barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd enligt lagarna om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407) och hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (2008:344).

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2018:43) om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel framgår vilka sjuksköterskor som kan ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med Folkhälsomyndighetens föreskrifter om det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och rekommendationer om vaccination. De sjuksköterskor som är behöriga kan ordinera vacciner inom programmets ramar, inklusive kompletterande vaccinationer.

Rekommendationer för vaccinationer

Utöver de nationella vaccinationsprogrammen kan Folkhälsomyndigheten ge ut rekommendationer om vaccinationer. Dessa är inte bindande, utan regioner beslutar om och hur rekommendationerna ska följas.

Vaccination mot hepatit B, tuberkulos, influensa och pneumokocker rekommenderas till personer som löper risk att drabbas av svår sjukdom eller som har ökad risk för att bli smittade (1–4). Sjuksköterskor som är behöriga att ordinera vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn är också behöriga att ordinera vaccinationer mot dessa sjukdomar i enlighet med rekommendationerna.

Vaccination mot influensa och pneumokocker erbjuds idag vanligtvis inom sjukvården. Eftersom denna vägledning framför allt vänder sig till barnhälsovården och elevhälsan kommer vaccination mot influensa och pneumokocker inte att tas upp.

Det är regionernas ansvar att erbjuda vaccinationer till riskgrupper. Regioner och kommuner kan ingå avtal så att även vaccinationer mot hepatit B och tuberkulos till barn som hör till riskgrupp ges inom elevhälsan.

För att förstärka skyddet mot infektionssjukdomar hos för tidigt födda barn har Folkhälsomyndigheten tagit fram särskilda rekommendationer för vaccination (5).

Vaccination mot hepatit B

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit B. Sedan 2016 erbjuds vaccination mot hepatit B kostnadsfritt till alla spädbarn i hela landet inom regionala vaccinationsprogram. Vaccinationen ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder i form av ett kombinationsvaccin som även ger skydd mot fem andra sjukdomar.

Barn till mödrar som är HBsAg-positiva ska vaccineras mot hepatit B enligt ett separat schema. Vaccinationen ges då i fem doser: efter födelsen och vid 1, 3, 5 och 12 månaders ålder.

Vaccination mot hepatit B rekommenderas dessutom till äldre barn som inte har blivit vaccinerade som spädbarn och som har ökad risk att utsättas för smitta. Detta gäller:

  • barn som har familjemedlemmar med hepatit B,
  • barn med ursprung från medel- eller högendemiska länder,
  • syskon till adoptivbarn från medel- eller högendemiska länder, och
  • barn i barnomsorg där det finns barn med hepatit B.

Information om vilka länder som har ökad förekomst av hepatit B finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Vaccination mot tuberkulos

Vaccination mot tuberkulos (TB) rekommenderas till barn med ökad risk att utsättas för smitta. Kriterier för ökad risk för tuberkulossmitta är:

  • familjeursprung från ett land med ökad eller hög TB-förekomst
  • aktuell TB hos en nära anhörig eller hushållskontakt.

Vaccination rekommenderas även barn som inte omfattas av ovanstående kriterier inför planerad längre (mer än tre månader) vistelse i ett land eller område med hög TB-förekomst, om barnet kommer att vara i nära kontakt med lokalbefolkningen.

Information om vilka länder som har ökad eller hög förekomst av tuberkulos finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

För de flesta barn som tillhör en riskgrupp rekommenderas att vaccinationen ges vid sex månaders ålder. Om barnet ska i en tidigare ålder vistas i en miljö där det finns hög risk för smittspridning eller om det finns risk att barnet inte kan nås för vaccination vid 6 månaders ålder kan vaccination mot tuberkulos erbjudas vid 6 veckors ålder.

Vaccination av för tidigt födda barn

Infektionssjukdomar kan vara allvarligare hos för tidigt födda barn jämfört med fullgångna barn. Därför är det särskilt viktigt att dessa barn erbjuds vaccinationer i tid och enligt kronologisk ålder (räknat från det datum då barnet är fött).

För att ge ett tidigt och förstärkt skydd mot kikhosta rekommenderas barn som är födda före gestationsvecka 32 ett vaccinationsschema med tre primärdoser (i stället för två doser) av vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B. En extra dos hexavalent vaccin ges från 6 veckors kronologisk ålder. Därefter fortsätter vaccination enligt det ordinarie programmet vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Det bör gå minst 4 veckor mellan den extra dosen och den efterföljande dosen.

Barn födda i gestationsvecka 32 eller senare vaccineras med hexavalent vaccin enligt det ordinarie vaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månaders ålder.

Vaccination mot pneumokocker ges enligt ordinarie vaccinationsprogram vid 3, 5 och 12 månaders kronologisk ålder oavsett i vilken gestationsvecka barnet är fött.

Första dosen vaccin mot rotavirusinfektion kan ges till för tidigt födda barn från 6 veckors kronologisk ålder. Den första dosen ska ges före 12 veckors ålder. Rotarix är godkänt för vaccination av barn födda efter gestationsvecka 27 och Rotateq för barn födda efter gestationsvecka 25.

Allmänna principer för vaccination

Vaccinationsserier

En vaccinationsserie omfattar oftast en eller flera primärdoser som följs av en eller flera påfyllnadsdoser (boosterdoser). För de flesta barnvacciner ges två eller tre primärdoser med 1–2 månaders intervall och en påfyllnadsdos tidigast sex månader efter den sista primärdosen. För några sjukdomar behövs senare ytterligare påfyllnadsdoser för att barnet ska få ett långtidsskydd.

En grundvaccination består av primärdoser och en påfyllnadsdos (t.ex. utgör vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B vid 3, 5 och 12 månaders ålder en grundvaccination).

Levande försvagade och avdödade vacciner

Rotavirusvaccin, vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) och vaccin mot tuberkulos (BCG-vaccin) är levande försvagade vacciner, dvs. innehåller levande virus eller bakterier som behandlats så att deras förmåga att orsaka och sprida sjukdom försvagats eller försvunnits.

Vacciner mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, pneumokocker, humant papillomvirus (HPV) och hepatit B är s.k. avdödade (inaktiverade vacciner), som innehåller avdödade smittämnen eller delar av dessa.

Levande försvagade vacciner:

  • Rotavirusvaccin, MPR-vaccin, BCG-vaccin

Avdödade (inaktiverade) vacciner:

  • Vacciner mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, pneumokocker, HPV och hepatit B

Samtidig administration av vacciner

  • Flera avdödade och levande vacciner kan ges samma dag.
  • Avdödade vacciner kan ges med valfritt intervall oberoende av varandra.
  • Ett avdödat och ett levande vaccin kan också ges med valfritt intervall, oberoende av varandra.
  • Två parenterala levande vacciner kan ges samma dag eller med minst 4 veckors intervall mellan vaccinationerna. Orala och nasala levande vacciner kan ges samma dag som andra vacciner eller med valfritt intervall.

Då flera parenterala vacciner administreras samtidigt ska olika vaccinationsställen användas. Vaccinationsställe för respektive vaccin ska dokumenteras i journalen.

Val av vaccin

Vid vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta bör dos 1–4 ges som fulldosvaccin dvs. med högt antigeninnehåll (DTP) och dos 5 ges med vaccin med reducerad antigenhalt (dTp). Vid vaccination mot pneumokocker används ett konjugatvaccin.

Vid kompletterande vaccination av ofullständigt vaccinerade eller ovaccinerade barn används kombinationsvacciner om barn saknar skydd mot flera sjukdomar eller när separata vacciner inte finns tillgängliga.

De hexavalenta vaccinerna (DTP-polio-Hib-hepatit B) som är avsedda för grundvaccination av spädbarn och småbarn kan vara aktuella även vid kompletterande vaccination av äldre barn som ska vaccineras mot Hib och hepatit B. Vid övriga kompletterande vaccinationer mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hepatit B bör i första hand tetravalent vaccin (DTP-polio) och separat vaccin mot hepatit B användas. För hepatit B-vaccination av ungdomar som är 16 år och äldre används vaccin som innehåller vuxendos.

Tidpunkter för vaccination och intervall mellan doserna

Vaccinationer ska erbjudas vid den ålder eller i den årskurs som angivits i föreskrifterna om vaccination av barn. För att bygga upp ett tidigt skydd mot kikhosta är det särskilt viktigt att den första dosen av vaccin ges i tid: om möjligt hellre före än efter 3 månaders ålder. Första dosen får ges från 2,5 månaders ålder.

De lägsta tillåtna intervallen mellan doserna som anges i föreskrifterna respektive vaccinets produktresumé är något kortare än de intervall som finns i schemat. Detta ska dock inte tolkas som att dessa kortare intervall ska användas generellt. Det lägsta intervallet mellan doserna kan användas i enskilda fall när en vaccinationsserie behöver påskyndas, exempelvis inför en resa eller vid kompletterande vaccination av ofullständigt vaccinerade barn. Lägsta ålder och intervall mellan doserna ska följas för att garantera ett optimalt immunologiskt svar. Om doser ges med kortare intervall än de lägsta som anges i föreskrifterna eller vaccinets produktresumé räknas inte dosen och en extra dos behövs.

I tabellen nedan sammanställs tidpunkter och intervall mellan doserna för de olika vacciner som används inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Behörig sjuksköterska får ordinera vacciner enligt tidsramarna i tabellen.

Tidpunkter för vaccination och intervall mellan doserna

Vaccin motÅlder/tidpunkt för vaccination enligt programmet*Lägsta ålderIntervall från tidigare dos enligt programmetLägsta intervall från tidigare dos
Rotavirusinfektion
Dos 1 6 veckor
Dos 2 3 månader 6 veckor 4 veckor*
Pneumokocker
Dos 1 3 månader 2,5 månader*
Dos 2 5 månader 2 månader 6 veckor*
Dos 3 12 månader 7 månader 6 månader*
DTP-IPV-Hib-HepB
Dos 1 3 månader 2,5 månader*
Dos 2 5 månader 2 månader 6 veckor*
Dos 3 12 månader 7 månader 6 månader*
DTP-IPV (dos 4) 5 år 4 år 3 år*
dTp (dos 5) årskurs 8–9 9–10 år 5 år*
MPR
Dos 1 18 månader 12 månader*
Dos 2 årskurs 1–2 5–6 år 4 veckor**
HPV
Dos 1 årskurs 5–6
Dos 2 årskurs 5–6 5 månader**

* Lägsta ålder enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51/2019:17) för att vaccinationen ska räknas inom vaccinationsprogrammet och ingå i behöriga sjuksköterskors ordinationsrätt.
** Enligt vaccinets produktresumé.

För vaccination mot rotavirus anger föreskrifterna även övre åldersgränser för vaccination. Första dosen vaccin ska ges före 12 veckors ålder och den andra dosen före 16 veckors ålder. Om vaccination inte har påbörjats före 12 veckors ålder ska barn inte vaccineras med rotavirusvaccin.

Vaccination av barn som inte har följt vaccinationsschemat

Samtliga barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats enligt vaccinationsschemat i föreskrifterna om vaccination av barn ska erbjudas kompletterande vaccination mot sjukdomar som ingår i det allmänna programmet. Vaccinationer ska erbjudas även till asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Följande begränsningar gäller vid kompletterande vaccination:

  • Vaccination mot Hib och pneumokocker ska endast erbjudas barn upp till 6 års ålder.
  • Vaccination mot rotavirusinfektion ska inte påbörjas hos barn som har fyllt 12 veckor. Andra dosen får inte ges när barnet uppnått 16 veckors ålder.

Allmänt om olika länders vaccinationsprogram

De flesta länder utanför Norden ger tidigt under spädbarnsåret tre primärdoser vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta med 1–2 månaders mellanrum samt oftast tre doser poliovaccin. Dessa tre doser följs i många länder av en påfyllnadsdos mellan 1–5 års ålder. Ytterligare påfyllnadsdoser ges i många länder vid varierande åldrar.

Några länder har inte påfyllnadsdosen efter ett års ålder i sitt program utan endast de tre första primärdoserna. En sådan vaccinationsserie motsvarar två doser vid 3 respektive 5 månaders ålder enligt det svenska schemat. Det innebär att barnet inte har ett tillräckligt skydd enligt det svenska programmet, eftersom den tidiga påfyllnadsdosen (motsvarande dosen vid 12 månaders ålder) saknas.

I många länder ges de flesta doser av vaccin mot polio med oralt poliovaccin (OPV). Sedan april 2019 har alla länder infört minst en dos av inaktiverat poliovaccin (IPV) i sina vaccinationsprogram.

I många låginkomstländer ges vaccin mot mässling före ett års ålder. I vissa länder följs den dosen av ytterligare en dos vaccin mot mässling alternativt av en dos MPR-vaccin efter 1 års ålder. Doser av mässlings- eller MPR-vaccin givna före ett års ålder räknas inte vid bedömning av vaccinationsstatus. Barn som efter 1 års ålder har vaccinerats mot enbart mässling eller fått kombinationsvaccin mot mässling och röda hund ska få två doser av MPR-vaccin för adekvat skydd mot alla tre sjukdomar som ingår i vaccinet.

Majoriteten av världens länder har numera infört Hib-vaccin, men täckningsgraden varierar stort mellan olika WHO-regioner.

Vaccin mot pneumokocker och HPV ingår inte i många länders vaccinationsprogram.

Vaccin mot hepatit B ingår i vaccinationsprogrammen för barn i de flesta länder i världen.

BCG-vaccin ingår i vaccinationsprogram i länder där tuberkulos är endemiskt, men även i många andra länder.

I flera länder erbjuds vaccination mot ytterligare sjukdomar utöver de som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet, såsom meningokocksjukdom och vattkoppor.

EU-ländernas nuvarande vaccinationsprogram finns på ECDC:s webbsida: http://vaccine-schedule.ecdc.europa.eu/Pages/Scheduler.aspx

Alla länders nuvarande vaccinationsprogram finns på WHO:s webbsida: http://apps.who.int/immunization_monitoring/globalsummary/schedules.

På WHO:s webbplats finns även uppgifter om vaccinationstäckningen i enskilda länder över tid. Där kan man utläsa när vaccinationen infördes eftersom det då finns en rapporterad uppgift om vaccinationstäckning: http://apps.who.int/immunization_monitoring/globalsummary.

För vissa vacciner finns uppgifter om år för införande sammanställda i en fil på WHO:s webbplats, se länken under 6.2 på följande webbsida: https://www.who.int/immunization/monitoring_surveillance/data/en/.

WHO har även utvecklad appen Immunization Summary som innehåller uppgifter om vaccinationsprogram och vaccinationstäckning i världens länder.

Uppgifter om vaccinationstäckning i alla länder finns också på UNICEF:s webbplats: http://data.unicef.org/resources/immunization-country-profiles-2/.

Vaccinationsdokumentation

Om det finns tillförlitlig skriftlig dokumentation om givna vaccinationer från ett annat land bedömer man vaccinationsstatus baserat på den i första hand. För tolkning av uppgifter i vaccinationsdokument kan de USA:s smittskyddsmyndighets (CDC) översättning av vaccinationskort från olika språk vara till hjälp: http://www.cdc.gov/vaccines/Pubs/pinkbook/downloads/appendices/B/foreign-products-tables.pdf.

Muntliga uppgifter

Om föräldrar trots avsaknad av skriftlig dokumentation är väl medvetna om vad barnet är vaccinerat mot och när barnet fått doserna bör man utgå från dessa uppgifter.

Om barnets vårdnadshavare anger att hemlandets vaccinationsprogram har följts görs en bedömning av vad barnet eventuellt kan ha vaccinerats mot utifrån uppgifter om det schema som troligtvis gällde i landet under barnets födelseår. (Se länkar ovan för vaccinationsprogram i olika länder.)

Vaccinationsuppgifter saknas eller är osäkra

Om uppgifter om vaccinationer saknas eller är osäkra bör barnet betraktas som ovaccinerat och erbjudas vaccination enligt det svenska allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I enskilda fall kan en serologisk undersökning av antikroppsnivåer övervägas.

Vaccinationsplanering

Planering av kompletterande vaccinationer bör utgå ifrån barnets ålder, tidigare erhållna vaccindoser och intervall mellan doserna.

Bedömning av behovet av kompletterande vaccinationer

För att anses vara vaccinerat i enlighet med schemat för det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige ska barnet ha fått vaccinationer enligt följande:

Rotavirusinfektion

Vaccination mot rotavirusinfektion omfattar två eller tre doser beroende på vaccin. Första dosen ska ges före 12 veckors ålder och andra dosen före 16 veckors ålder. Det ska vara minst 4 veckor mellan doserna. Om vaccination inte har påbörjats före 12 veckors ålder ska barnet inte vaccineras mot rotavirusinfektion.

Difteri-stelkramp-kikhosta

Vid grundvaccination med två primärdoser ska den första dosen vara given tidigast vid 2,5 månaders ålder, det ska ha varit minst 6 veckor mellan primärdoserna och minst 6 månader till den första påfyllnadsdosen.

Vid grundvaccination med tre primärdoser ska det vara minst en månad mellan primärdoserna och minst 6 månader till den första påfyllnadsdosen.

Mellan den första påfyllnadsdosen (vilken enligt det svenska schemat ges vid 12 månaders ålder) och den andra påfyllnadsdosen ska det gå minst 3 år. Avståndet till nästa påfyllnadsdos ska vara minst 5 år.

Polio

En komplett vaccinationsserie ska innehålla minst fyra doser poliovaccin, varav två ska vara påfyllnadsdoser.

Vid grundvaccination med två primärdoser ska den första dosen ha getts tidigast vid 2,5 månaders ålder, det ska vara minst 6 veckor mellan primärdoserna och minst 6 månader till den första påfyllnadsdosen.

Vid grundvaccination med tre primärdoser ska det vara minst en månad mellan primärdoserna och minst 6 månader till den första påfyllnadsdosen.

Mellan första och andra påfyllnadsdosen ska det vara minst 3 år. Extra doser av poliovaccin som har getts till barn i åldern 2–4 år i samband med resor till länder där det finns risk för spridning av polio behöver inte tas hänsyn till vid beräkning av intervall mellan påfyllnadsdoserna. Barnet vaccineras med fjärde dosen mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio som vanligt vid 5 års ålder.

Oralt poliovaccin (OPV) är likvärdigt med inaktiverat poliovaccin (IPV) vid beräkning av antalet vaccindoser, men om barnet endast fått OPV behövs en komplettering med minst en dos IPV.

Haemophilus influenzae typ b (Hib)

Barn under 1 år vaccineras med två primärdoser och en påfyllnadsdos. Från 1 års ålder vaccineras barn med en dos.

Pneumokocker (PCV)

Barn under 1 år vaccineras med tre doser, med minst 6 veckor mellan primärdoserna och minst 6 månader till påfyllnadsdosen.

Barn som vaccineras i åldern 12–23 månader ska ha två doser med minst 2 månaders intervall.

Antalet doser för barn i åldern 2–5 år beror på vilket vaccin som används. De rekommenderas antingen en dos (PCV13) eller två doser med minst 2 månaders intervall (PCV10).

Mässling-påssjuka-röda hund (MPR)

Alla barn bör vara vaccinerade med två doser MPR-vaccin. Intervallet mellan dos 1 och 2 ska ha varit minst fyra veckor för att båda doserna ska räknas. Doser som har getts före 1 års ålder räknas inte. Barn som i förskoleålder har fått två doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall och som varit minst 12 månader vid första dosen är fullvaccinerade och behöver inte vaccineras i skolans årskurs 1–2.

Om barnet bara fått vaccin mot mässling, och skydd mot påssjuka och röda hund därmed saknas, bör barnet erbjudas två doser MPR-vaccin.

MPR-vaccin är ett levande vaccin och får inte ges till gravida.

Humant papillomvirus (HPV)

Kompletterande vaccination mot HPV ska erbjudas flickor upp till 18 års ålder.

Det är flickans ålder vid första dosen som avgör om det är två- eller tre-dosschema som ska följas. Har flickan fått den första dosen av det 4-valenta HPV-vaccinet (HPV4) före 14 års ålder gäller två-dosschema. För 2- och 9-valenta vacciner (HPV2 och HPV9) gäller två-dosschema om den första dosen getts före 15 års ålder. För tidigare ovaccinerade flickor som har fyllt 15 år gäller tre-dosschema. Se även tabell nedan. Barn med nedsatt immunförsvar bör erbjudas ett tre-dosschema oavsett ålder.

Vid vaccination enligt två-dosschema bör intervallet mellan doserna vara minst 6 månader. Doserna ges helst inom ett år, men vid längre intervall behöver inte vaccinationsserien startas om.

I ett tre-dosschema rekommenderas att de två första doserna ges med 2 månaders mellanrum. Intervallet mellan dos två och tre bör vara minst 4 månader. Alla tre doser bör helst ges inom ett år, men vid längre intervall behöver inte vaccinationsserien börjas om eller extra doser ges.

Från september 2019 används det 9-valenta vaccinet (HPV9) för HPV-vaccinationer inom vaccinationsprogrammet. Flickor som har påbörjat vaccination med ett annat vaccin kan fortsätta vaccinationsserien med detta vaccin. Inga extra doser behöver ges utan bara saknade doser kompletteras. Det finns vägledning för HPV-vaccination vid vaccinbyte på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Antal doser vaccin mot Hib, pneumokocker och HPV vid olika åldrar

Vaccin motÅlder vid vaccinationsstartAntal doser
Hib Under 1 år 3 doser (2 primärdoser+1 påfyllnadsdos)
1–5 år 1 dos
Pneumokocker* Under 1 år 3 doser (2 primärdoser+1 påfyllnadsdos)
12–23 månader 2 doser
2–5 år 1 dos PCV13 eller 2 doser PCV10
HPV4 Under 14 år 2 doser
14–17 år 3 doser
HPV2/HPV9 Under 15 år 2 doser
15–17 år 3 doser

* Erbjuds som 10-valent (PCV10) eller 13-valent vaccin (PCV13) beroende på upphandlat vaccin.

Hepatit B

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot hepatit B till alla spädbarn. Därutöver rekommenderas vaccination till barn upp till 18 år som tillhör en riskgrupp. Regioner beslutar om implementeringen av rekommendationerna och därför kan de regionala riktlinjerna skilja sig från de nationella rekommendationerna.

I många länder ges hepatit B-vaccin till spädbarn med ett tätt intervall mellan de tre doserna, till exempel vid 6, 10 och 14 veckors ålder. I många länder ges en dos efter födseln och därefter ytterligare två alternativt tre doser. Dessa scheman betraktas som likvärdiga. Om barnet har vaccinerats med tre doser av hepatit B-vaccin med minst 4 veckors intervall mellan doserna behövs enligt WHO inga ytterligare doser.

Om det råder osäkerhet gällande om barnet överhuvudtaget fått vaccin mot hepatit B tas serologi (anti-HBs och HBsAg). Om barnet vid provtagning enbart är positivt för anti-HBs är barnet redan vaccinerat. Positivt HBsAg föranleder utredning avseende hepatit B-infektion. Om serologisk undersökning inte är möjlig påbörjas vaccinationsserien på nytt.

Vid vaccination av äldre barn som hör till riskgrupp och som behöver vaccination mot hepatit B ges tre doser av monovalent hepatit B-vaccin. Intervallet bör vara minst en månad mellan dos 1 och 2 och minst fem månader mellan dos 2 och 3. Till och med 15 års ålder används vacciner som innehåller barndos, från 16 års ålder ska vacciner med vuxendos användas.

Tuberkulos

Barn med familjeursprung i länder med ökad eller hög tuberkulosincidens tillhör riskgrupp för tuberkulos och rekommenderas BCG-vaccination om de är ovaccinerade. Detta gäller även barn som har en nära anhörig eller hushållskontakt med aktuell tuberkulos.

Tuberkulintest/IGRA före vaccination

BCG-vaccination bör föregås av tuberkulintest (TST) för att utesluta att barnet inte redan är smittat. Tuberkulintest behöver dock inte genomföras före vaccination av barn yngre än 18 månader, förutsatt att barnet inte varit utsatt för smitta i familjen, hushållet eller i samband med en utlandsvistelse.

Tuberkulintest är att föredra framför IGRA (Interferon Gamma Release Assay) som används främst vid diagnostik och hälsoundersökningar. Ett negativt IGRA-test kan ersätta TST i fall det är brist på tuberkulinpreparat.

Om TST har utförts ges BCG-vaccin endast till barn med helt negativ reaktion, d.v.s. 0 mm.

Påbörjade vaccinationer med vacciner som inte ingår i det svenska vaccinationsprogrammet

Om ett barn påbörjat en vaccination med ett vaccin som inte ingår i det svenska vaccinationsprogrammet (till exempel vaccin mot vattkoppor eller meningokocker) bör man informera vårdnadshavare och ungdomar om att det saknas doser för att uppnå full skyddseffekt och rekommendera dem att kontakta en vårdcentral eller vaccinationsmottagning för att komplettera vaccinationsserien till egen kostnad.

Vaccination av ofullständigt vaccinerade barn

Vaccinationsplanering för ofullständigt vaccinerade barn utgår ifrån barnets ålder och tidigare erhållna vaccindoser. I nedanstående tabeller finns vägledning om kompletterande vaccinationer per åldersgrupp.

Vägledningen omfattar ett urval av olika varianter av tidigare givna vaccinationer som bör ses som exempel på hur man kan resonera vid kompletterande vaccination av ofullständigt vaccinerade barn.

Barn under 12 månader

Vaccin motTidigare givna doserKomplettering
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B, pneumokocker 1 dos före 2,5 månaders ålder 2 primärdoser med 2 månaders* intervall. Påfyllnadsdos (motsvarar dosen vid 12 månader i det svenska programmet) minst 6 månader efter sista primärdosen
1 dos efter 2,5 månaders ålder 1 dos minst 6 veckor efter den senaste dosen. Påfyllnadsdos minst 6 månader efter sista primärdosen
2 primärdoser med mindre än 6 veckors intervall 1 dos minst 6 veckor efter den senaste dosen. Påfyllnadsdos (motsvarar dosen vid 12 månader) minst 6 månader efter sista primärdosen
2 primärdoser med minst 6 veckors intervall efter 2,5 månaders ålder Påfyllnadsdos minst 6 månader efter sista primärdosen
3 primärdoser med minst 4 veckors intervall Påfyllnadsdos (motsvarar dosen vid 12 månader) minst 6 månader efter sista primärdosen
MPR 1 dos Dos given före 1 års ålder räknas inte. MPR-vaccin ges vid 18 månader enligt schemat

* Alternativt med minst 6 veckors intervall.

Vaccination mot rotavirus får endast påbörjas om barnet är under 12 veckors ålder. Andra dosen ska ges före 16 veckors ålder.

BCG-vaccin rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp för tuberkulos. Hos barn under 18 månader utförs TST endast i fall barnet kan ha blivit utsatt för smitta. Till testade barn ges vaccin bara om TST är 0 mm.

Fortsatta vaccinationer

Övriga vaccinationer inom det allmänna programmet erbjuds enligt schemat.

Barn 12 månader–5 år

Vaccin motTidigare givna doserKomplettering
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio 1 dos före 2,5 månaders ålder 2 primärdoser med 2 månaders intervall. Första påfyllnadsdos ges minst 6 månader senare. Nästa påfyllnadsdos mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio ges minst 3 år senare
1 dos efter 2,5 månaders ålder 2 doser med 6 månaders intervall. Nästa påfyllnadsdos minst 3 år senare
2 doser med mindre än 6 veckors intervall 1 dos minst 6 veckor efter den senaste dosen. Påfyllnadsdos minst 6 månader efter sista primärdosen
2 doser med minst 6 veckors intervall eller 3 doser med 4 veckors intervall, ingen påfyllnadsdos Påfyllnadsdos (motsvarar dosen vid 12 månader) minst 6 månader efter sista primärdosen. Nästa påfyllnadsdos mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio ges minst 3 år senare
Hib 1–3 primärdoser före 1 års ålder, ingen påfyllnadsdos 1 dos
Pneumokocker 2 doser med minst 6 veckors intervall eller 3 doser med 4 veckors intervall före 1 års ålder, ingen påfyllnadsdos Påfyllnadsdos minst 6 månader efter sista primärdosen
1 dos före 1 års ålder Barn 12–23 månader: 2 doser med minst 2 månaders intervall Barn 2–5 år: 2 doser PCV10 med 2 månaders intervall eller 1 dos PCV13
1 dos given mellan 1–2 år 1 dos minst 2 månader efter den första dosen
1 dos given mellan 2–5 år 1 dos minst 2 månader efter den första om tidigare vaccinerat med PCV10
MPR Enbart mässlingsvaccin (eller mässling och röda hund-vaccin) 1 dos MPR-vaccin (=dos 1)*Dos 2 ges enligt schemat i åk 1–2
MPR-vaccin före 12 månaders ålder

* MPR-vaccin kan ges från 12 månaders ålder inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

BCG-vaccin rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp för tuberkulos. Hos barn under 18 månader utförs TST endast i fall barnet kan ha blivit utsatt för smitta. Om TST utförts, ges vaccin bara till barn som har haft negativ reaktion på testet.

Om barn som tillhör riskgrupp för hepatit B är vaccinerat med tre doser av hepatit B-vaccin med minst 4 veckors intervall mellan doserna behövs inga ytterligare doser. Om barnet har fått färre än tre doser kompletteras vaccinationsserien. Om det är osäkert om barnet alls fått vaccin mot hepatit B tas serologi. Om detta inte är möjligt påbörjas vaccinationsserien på nytt.

Fortsatta vaccinationer
  • Dos 5 mot difteri, stelkramp och kikhosta erbjuds enligt schemat.

Barn 6–12 år

Vaccin motTidigare givna doserKomplettering
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio 1 dos före 1 års ålder Börja om med grundvaccination (2+1). Nästa påfyllnadsdos minst 3 år senare
1 dos efter 1 års ålder 2 doser med 6 månaders intervall. Nästa påfyllnadsdos minst 3 år senare
2 primärdoser med minst 6 veckors intervall eller 3 doser med 4 veckors intervall och 1 påfyllnadsdos minst 6 månader efter primärdoser Påfyllnadsdos minst 3 år efter den senaste dosen
2 primärdoser med minst 6 veckors intervall eller 3 doser med 4 veckors intervall före 1 års ålder, ingen påfyllnadsdos Påfyllnadsdos minst 6 månader efter den senaste dosen (motsvarar dos 3 i det svenska programmet). Nästa påfyllnadsdos minst 3 år senare
MPR Enbart mässlingsvaccin (eller mässling och röda hund-vaccin) 2 doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall
MPR-vaccin före 12 månaders ålder
1 dos MPR-vaccin efter 12 månaders ålder 1 dos MPR-vaccin
2 doser MPR-vaccin efter 12 månaders ålder, minst 4 veckor mellan doserna Ingen komplettering behövs
HPV* 1 dos 1 dos minst 6 månader efter den första
2 doser HPV4 med mindre än 6 månader mellan doserna eller 2 doser HPV2/HPV9 med mindre än 5 månader mellan doserna 1 dos minst 4 månader efter dos 2

* Flickor i årskurs 5–6.

BCG-vaccin rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp för tuberkulos. Vaccin ges endast till barn med negativ reaktion på TST (eller IGRA).

Om barn som tillhör riskgrupp för hepatit B är vaccinerat med tre doser av hepatit B-vaccin med minst 4 veckors intervall mellan doserna behövs inga ytterligare doser. Om barnet har fått mindre än tre doser kompletteras vaccinationsserie. Om det är osäkert om barnet alls fått vaccin mot hepatit B tas serologi. Om detta inte är möjligt påbörjas vaccinationsserien på nytt.

Fortsatta vaccinationer

Dos 5 mot difteri, stelkramp och kikhosta ska erbjudas tidigast 5 år efter förra påfyllnadsdosen.

Ungdomar 13–17 år

Vaccin motTidigare givna doserKomplettering
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio 2 primärdoser med minst 6 veckors intervall eller 3 doser med 4 veckors intervall och 1 påfyllnadsdos minst 6 månader efter primärdoser Påfyllnadsdos (motsvarar dos 4 i det svenska programmet) minst 3 år efter den senaste dosen
2 primärdoser med minst 6 veckors intervall eller 3 doser med 4 veckors intervall före 1 års ålder, ingen påfyllnadsdos Påfyllnadsdos minst 6 månader efter den senaste dosen (motsvarar dos 3). Nästa påfyllnadsdos minst 3 år senare
1 dos före 1 års ålder Börja om med grundvaccination (2+1). Nästa påfyllnadsdos (motsvarar dos 4) minst 3 år senare
1 dos efter 1 års ålder 2 doser med 6 månaders intervall. Nästa påfyllnadsdos minst 3 år senare
MPR Enbart mässlingsvaccin (eller mässling och röda hund-vaccin) 2 doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall
MPR-vaccin före 12 månaders ålder
1 dos MPR-vaccin efter 12 månaders ålder 1 dos MPR-vaccin (= dos 2)
2 doser MPR-vaccin efter 12 månaders ålder, minst 4 veckor mellan doserna Ingen komplettering behövs
HPV* 1 dos HPV4 före 14 års ålder eller 1 dos HPV2/HPV9 före 15 års ålder 1 dos minst 6 månader efter den första
1 dos HPV4 från 14 års ålder eller 1 dos HPV2/HPV9 från 15 års ålder 1 dos minst 1 månad efter den första, ytterligare 1 dos (= dos 3) minst 4 månader efter dos 2
2 doser HPV4 med mindre än 6 månader mellan doserna eller 2 doser HPV2/HPV9 med mindre än 5 månader mellan doserna 1 dos minst 4 månader efter dos 2

* Till flickor. Vid både två- och tre-dosschema bör doserna ges helst inom ett år men vid längre intervall behöver inte vaccinationsserien startas om. Tre-dosschema gäller för flickor från 14 år (HPV4) respektive 15 år (HPV2/HPV9) beroende på vilket vaccin som har använts för dos 1.

BCG-vaccin rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp för tuberkulos. Vaccin ges endast till barn med negativ reaktion på TST (eller IGRA).

Om barn som tillhör riskgrupp för hepatit B är vaccinerat med tre doser av hepatit B-vaccin med minst 4 veckors intervall mellan doserna behövs inga ytterligare doser. Om barnet har fått mindre än tre doser kompletteras vaccinationsserie. Om det är osäkert om barnet alls fått vaccin mot hepatit B tas serologi. Om detta inte är möjligt påbörjas vaccinationsserien på nytt. Observera att från 16 års ålder används hepatit B-vaccin som innehåller vuxendos.

Den andra påfyllnadsdosen mot difteri, stelkramp och kikhosta (motsvarande dos 4) kan från 13 års ålder ges antingen med lågdos- eller fulldosvaccin.

Observera att MPR-vaccin inte ska ges till gravida.

Fortsatta vaccinationer

En tredje påfyllnadsdos mot difteri, stelkramp och kikhosta (dos 5) erbjuds 5 år efter den förra. Om denna dos inte hinner erbjudas av elevhälsan informeras eleven/vårdnadshavare om behovet av påfyllnadsdos (till egen kostnad).

Vaccination av ovaccinerade barn

I detta avsnitt finns vägledning gällande vaccination av ovaccinerade barn i olika åldersgrupper. Det gäller både vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och rekommenderade vaccinationer för barn tillhörande riskgrupper för hepatit B och tuberkulos.

Av praktiska skäl och för att minska antalet besök föreslås intervall på 2 respektive 6 månader mellan doserna för olika vacciner även om det lägsta tillåtna intervallet mellan doserna kan vara kortare i vissa fall. Om man behöver skynda på vaccinationen kan det lägsta intervall som anges i föreskrifterna eller produktresumén följas i stället.

Barn under 12 månader

Vaccin mot Intervall från föregående dos
2 månader 6 månader
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B Dos 1 Dos 2 Dos 3
Pneumokocker Dos 1 Dos 2 Dos 3

BCG-vaccin rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp f��r tuberkulos. Hos barn under 18 månader utförs TST endast i fall barnet kan ha blivit utsatt för smitta. Om TST utförts, ges vaccin bara till barn som har haft negativ reaktion på testet.

Fortsatta vaccinationer

Övriga vaccinationer inom det allmänna programmet erbjuds enligt schemat.

Barn 12–23 månader

Vaccin mot Intervall från föregående dos
2 månader 6 månader
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio Dos 1 Dos 2 Dos 3
Hib Dos 1
Pneumokocker Dos 1 Dos 2
MPR Dos 1
Hepatit B* Dos 1 Dos 2 Dos 3

* Rekommenderas till barn i riskgrupp för hepatit B.

BCG-vaccin (efter TST) rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp för tuberkulos. Hos barn under 18 månader utförs TST endast i fall barnet kan ha blivit utsatt för smitta. Om TST utförts, ges vaccin bara till barn som har haft negativ reaktion på testet.

Fortsatta vaccinationer

Övriga vaccinationer inom det allmänna programmet erbjuds enligt ordinarie schema. Dos 4 mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio ska ges minst 3 år efter dos 3.

Barn 2–5 år

Vaccin mot Intervall från föregående dos
2 månader 6 månader 3 år
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio Dos 1 Dos 2 Dos 3 Dos 4
Hib Dos 1
Pneumokocker Dos 1 Dos 2*
MPR Dos 1
Hepatit B** Dos 1 Dos 2 Dos 3

* Dos 2 gäller för PCV10.
** Rekommenderas till barn i riskgrupp för hepatit B

BCG-vaccin (efter TST) rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp för tuberkulos. Vaccin ges endast till barn med negativ reaktion på TST.

Fortsatta vaccinationer

Övriga vaccinationer inom det allmänna programmet (dTp dos 5, MPR dos 2) erbjuds enligt ordinarie schema.

Barn 6–12 år

Vaccin mot Intervall från föregående dos
2 månader 6 månader 3 år
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio Dos 1 Dos 2 Dos 3 Dos 4
MPR Dos 1 Dos 2
Hepatit B* Dos 1 Dos 2 Dos 3

* Rekommenderas till barn i riskgrupp för hepatit B

Dessutom ska flickor erbjudas två doser vaccin mot HPV enligt schemat (i årskurs 5–6). Intervallet mellan doserna bör vara minst 6 månader.

BCG-vaccin (efter TST) rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp för tuberkulos. Vaccin ges endast till barn med negativ reaktion på TST (eller negativt IGRA test).

Fortsatta vaccinationer

En påfyllnadsdos mot difteri, stelkramp och kikhosta (dos 5) erbjuds 5 år efter dos 4. Om dos 5 inte hinner ges av elevhälsan informeras eleven/vårdnadshavare om behovet av en påfyllnadsdos (till egen kostnad).

Ungdomar 13–17 år

Vaccin mot Intervall från föregående dos
2 månader 6 månader 3 år
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio Dos 1 Dos 2 Dos 3 Dos 4
MPR Dos 1 Dos 2
Hepatit B* Dos 1 Dos 2 Dos 3
HPV ** Dos 1 Dos 2
HPV *** Dos 1 Dos 2 Dos 3

* Rekommenderas till barn i riskgrupp för hepatit B.
** Två-dosschema erbjuds om första dosen ges före 15 års ålder.
*** Tre-dosschema gäller för flickor från 15 år (HPV9).

Då enskilt vaccin mot difteri och kikhosta inte finns att tillgå används i praktiken kombinationsvacciner.

BCG-vaccin (efter TST/IGRA) rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp för tuberkulos. Vaccin ges endast till barn med negativ reaktion på TST (eller negativt IGRA test).

Om dos 4 av vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio inte hinner ges av elevhälsan informeras ungdomen/vårdnadshavare om behovet av en påfyllnadsdos 3 år efter dos 3 och att en ytterligare dos mot difteri, stelkramp och kikhosta behövs minst 5 år efter dos 4 (till egen kostnad).

Observera att MPR-vaccin inte ska ges till gravida.

Ordination av vaccinationer

Behörighet att ordinera

Vem som är behörig att ordinera läkemedel för vaccination framgår i Socialstyrelsens föreskrifter om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel (HSLF-FS 2018:43).

Behörighet att ordinera läkemedel för vaccination

9 § En sjuksköterska som har genomgått antingen specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med vaccinationsprogrammen i följande föreskrifter och rekommendationer:

  1. Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
  2. Folkhälsomyndighetens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos
  3. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper
  4. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper
  5. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination mot hepatit B
  6. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp.

En sjuksköterska som har genomgått en utbildning som är likvärdig med specialistutbildningen till distriktssköterska eller specialistutbildningen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att till barn och vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt första stycket 1–6.

En sjuksköterska som har genomgått någon annan utbildning än de som anges i första eller andra styckena och som innefattar kunskapsområdet är behörig att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt första stycket 2–6.

Bedömning av utbildningar

10 § Verksamhetschefen ska ansvara för att det görs en bedömning av om utbildningarna enligt 9 § andra och tredje styckena motsvarar specialistutbildningarna som anges i första stycket samma paragraf. Bedömningen ska dokumenteras.

Journalföring och registrering av vaccinationer

Journalföring

Journalföring av vaccinationer ska ske i enlighet med patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Den som har legitimation eller särskilt förordnande enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) är skyldig att föra journal. Ordinationen ska signeras av den person som har ordinerat. Om iordningställandet och administreringen av vaccinet har delegerats ska den som har utfört uppgiften också journalföra den.

Vaccinationsregistret

Alla vaccinationer som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet (inklusive kompletterande vaccinationer) ska registreras i det nationella vaccinationsregistret. Rapporteringen är obligatorisk för vårdgivaren.

Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister som regleras enligt en särskild lag om register över nationella vaccinationsprogram (2012:453). Folkhälsomyndigheten ansvarar för behandlingen av personuppgifter i registret. Uppgifterna skyddas av hög sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Rapporteringen av vaccinationer till registret kan ske genom automatisk överföring av data från journalsystem eller genom manuell registrering via ett webbformulär.

Uppgifter som ska registreras är:

  1. datum för vaccinationen
  2. den vaccinerades personnummer eller samordningsnummer
  3. namnet på det vaccin som har använts
  4. vaccinets batchnummer
  5. den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen
  6. den vaccinerades folkbokföringsort (hämtas automatiskt från folkbokföringen).

Förkortningar

BCG - Bacillus Calmette-Guèrin, den bakteriestam som ingår i vaccin mot tuberkulos

CDC - Centers for Disease Control and Prevention

DTP/dTp - Difteri, tetanus (stelkramp), pertussis (kikhosta)

ECDC - European Centre for Disease Prevention and Control

Hib - Haemophilus influenzae typ b

HBsAg - Hepatit B-ytantigen (markör för infektion)

HPV - Humant papillomvirus

HPV2 - 2-valent HPV-vaccin

HPV4 - 4-valent HPV-vaccin

HPV9 - 9-valent HPV-vaccin

IGRA - Interferon Gamma Release Assay (laboratorietest för att påvisa immunsvar mot tuberkulos)

IPV - Inaktiverat poliovaccin

MPR - Mässling, påssjuka och röda hund

OPV - Oralt poliovaccin

PCV - Konjugerat pneumokockvaccin

PCV10 - 10-valent konjugerat pneumokockvaccin

PCV13 - 13-valent konjugerat pneumokockvaccin

TB - Tuberkulos

TST - Tuberculin skin test (tuberkulintest)

WHO - World Health Organization (Världshälsoorganisationen)

Referenser

  1. Rekommendationer om vaccination mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin – före och efter exposition. Folkhälsomyndigheten 2019. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-for-profylax-mot-hepatit-b-profylax-med-vaccin-och-immunoglobulin-fore-och-efter-exposition/
  2. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning, behandling av latent infektion och vaccination. Folkhälsomyndigheten 2017. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-for-preventiva-insatser-mot-tuberkulos-halsokontroll-smittsparning-och-vaccination/
  3. Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper. Folkhälsomyndigheten 2018. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/Rekommendationer-om-influensavaccination-till-riskgrupper/
  4. Rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper. Folkhälsomyndigheten 2019. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-pneumokockvaccination-till-riskgrupper/
  5. Vaccination av för tidigt födda barn. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/rekommendationer-for-vaccination/vaccination-av-prematura-barn/

Vaccination av barn och ungdomar - vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Vägledningen har tagits fram för att ge stöd vid vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I publikationen beskriver vi allmänna principer vid vaccination samt ger råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras. Vägledningen vänder sig främst till personer verksamma inom barnhälsovård, elevhälsa och primärvård.

Detta är den tredje reviderade utgåvan av vägledningen och ersätter den som gavs ut i januari 2017.

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Publicerad: 2 september 2019
  • Uppdaterad: -

Öppna publikationen

Läs publikation

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan