Planering av kompletterande vaccinationer bör utgå ifrån barnets ålder, tidigare erhållna vaccindoser och intervall mellan doserna.
Bedömning av behovet av kompletterande vaccinationer
För att anses vara vaccinerat i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige ska barnet ha fått vaccinationer enligt följande:
Rotavirusinfektion
Vaccination mot rotavirusinfektion omfattar två eller tre doser beroende på vaccin. Första dosen ska ges före 12 veckors ålder och andra dosen före 16 veckors ålder. Det ska vara minst 4 veckor mellan doserna. Om vaccination inte har påbörjats före 12 veckors ålder ska barnet inte vaccineras mot rotavirusinfektion.
Difteri-stelkramp-kikhosta
Vid grundvaccination med två primärdoser ska den första dosen vara given tidigast vid 2 månaders ålder, det ska ha varit minst 6–8 veckor mellan primärdoserna och minst 6 månader till den första påfyllnadsdosen.
Vid grundvaccination med tre primärdoser ska det vara minst en månad mellan primärdoserna och minst 6 månader till den första påfyllnadsdosen.
Mellan den första påfyllnadsdosen (vilken enligt det svenska schemat ges vid 12 månaders ålder) och den andra påfyllnadsdosen ska det helst vara minst 3 år. Avståndet till nästa påfyllnadsdos ska vara minst 5 år. Intervallen mellan påfyllnadsdoserna varierar i olika länders vaccinationsprogram och vaccinationer som är givna med något kortare intervall än enligt det svenska schemat kan godkännas.
Polio
En komplett vaccinationsserie ska innehålla minst fyra doser poliovaccin, varav två ska vara påfyllnadsdoser.
Vid grundvaccination med två primärdoser ska den första dosen ha getts tidigast vid 2 månaders ålder, det ska vara minst 6 veckor mellan primärdoserna och minst 6 månader till den första påfyllnadsdosen.
Vid grundvaccination med tre primärdoser ska det vara minst en månad mellan primärdoserna och minst 6 månader till den första påfyllnadsdosen.
Mellan första och andra påfyllnadsdosen ska det helst vara minst 3 år. Extra doser av poliovaccin som har getts till barn i åldern 2–4 år i samband med resor till länder där det finns risk för spridning av polio behöver inte tas hänsyn till vid beräkning av intervall mellan påfyllnadsdoserna. Barnet vaccineras med fjärde dosen mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio som vanligt vid 5 års ålder.
Oralt poliovaccin (OPV) är likvärdigt med inaktiverat poliovaccin (IPV) vid beräkning av antalet vaccindoser, men om barnet endast fått OPV behövs en komplettering med minst en dos IPV.
Haemophilus influenzae typ b (Hib)
Barn under 1 år ska vaccineras med två primärdoser och en påfyllnadsdos. Från 1 års ålder räcker det med en dos.
Pneumokocker (PCV)
Vid grundvaccination med två primärdoser ska den första dosen vara given tidigast vid 6 veckors ålder, det ska ha varit minst 2 månader mellan primärdoserna och minst 6 månader till den första påfyllnadsdosen.
Barn som vaccineras i åldern 12–23 månader ska ha två doser med minst 2 månaders intervall.
Antalet doser för barn i åldern 2–5 år beror på vilket vaccin som används. De rekommenderas antingen en dos (PCV13) eller två doser med minst 2 månaders intervall (PCV10).
Mässling-påssjuka-röda hund (MPR)
Alla barn bör vara vaccinerade med två doser MPR-vaccin. Intervallet mellan dos 1 och 2 ska ha varit minst fyra veckor för att båda doserna ska räknas. Doser som har getts före 1 års ålder räknas inte. Barn som i förskoleålder har fått två doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall och som varit minst 12 månader vid första dosen är fullvaccinerade och behöver inte vaccineras i skolans årskurs 1–2.
Om barnet bara fått vaccin mot mässling, och skydd mot påssjuka och röda hund därmed saknas, bör barnet erbjudas två doser MPR-vaccin.
MPR-vaccin är ett levande vaccin och får inte ges till gravida.
Humant papillomvirus (HPV)
Kompletterande vaccination mot HPV ska erbjudas flickor upp till 18 års ålder. För pojkar gäller kompletterande vaccination födda 2009 och senare.
Det är barnets ålder vid första dosen som avgör om det är två- eller tre-dosschema som ska följas. Har barnet fått den första dosen av det 4-valenta HPV-vaccinet (HPV4) före 14 års ålder gäller två-dosschema. För 2- och 9-valenta vacciner (HPV2 och HPV9) gäller två-dosschema om den första dosen getts före 15 års ålder. För tidigare ovaccinerade barn som har fyllt 15 år gäller tre-dosschema. Se även tabell nedan. Barn med nedsatt immunförsvar bör erbjudas ett tre-dosschema oavsett ålder.
Vid vaccination enligt två-dosschema bör intervallet mellan doserna vara minst 6 månader. Doserna ges helst inom ett år, men vid längre intervall behöver inte vaccinationsserien startas om.
I ett tre-dosschema rekommenderas att de två första doserna ges med 2 månaders mellanrum. Intervallet mellan dos två och tre bör vara minst 4 månader. Alla tre doser bör helst ges inom ett år, men vid längre intervall behöver inte vaccinationsserien börjas om eller extra doser ges.
Från september 2019 används det 9-valenta vaccinet (HPV9) för HPV-vaccinationer inom vaccinationsprogrammet. Barn som har påbörjat vaccination med ett annat vaccin kan fortsätta vaccinationsserien med detta vaccin. Inga extra doser behöver ges utan bara saknade doser kompletteras.
Figur 1. Vägledning för HPV-vaccination vid vaccinbyte

Tabell 3. Antal doser vaccin mot Hib, pneumokocker och HPV vid olika åldrar
Vaccin mot | Ålder vid vaccinationsstart | Antal doser |
Hib |
Under 1 år |
3 doser (2 primärdoser+1 påfyllnadsdos) |
Hib |
1–5 år |
1 dos |
Pneumokocker |
Under 1 år |
3 doser (2 primärdoser+1 påfyllnadsdos) |
Pneumokocker |
12–23 månader |
2 doser |
Pneumokocker |
2–5 år |
1 dos PCV13 eller 2 doser PCV10 |
HPV4 |
Under 14 år |
2 doser |
HPV4 |
14–17 år |
3 doser |
HPV2/HPV9 |
Under 15 år |
2 doser |
HPV2/HPV9 |
15–17 år |
3 doser |
* Från 1 års ålder räcker det med en dos av vaccin mot Hib, men om barnet behöver fler vaccindoser mot övriga sjukdomar som ingår i det hexavalenta vaccinet kan fler doser ges mot Hib.
Hepatit B
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot hepatit B till alla spädbarn. Därutöver rekommenderas vaccination till barn upp till 18 år som tillhör en riskgrupp. Regioner beslutar om implementeringen av rekommendationerna och därför kan de regionala riktlinjerna skilja sig från de nationella rekommendationerna.
I många länder ges hepatit B-vaccin till spädbarn med ett tätt intervall mellan de tre doserna, till exempel vid 6, 10 och 14 veckors ålder. I många länder ges en dos efter födseln och därefter ytterligare två alternativt tre doser. Dessa scheman betraktas som likvärdiga. Om barnet har vaccinerats med tre doser av hepatit B-vaccin med minst 4 veckors intervall mellan doserna behövs enligt WHO inga ytterligare doser.
Om det råder osäkerhet gällande om barnet överhuvudtaget fått vaccin mot hepatit B tas serologi (anti-HBs och HBsAg). Om barnet vid provtagning enbart är positivt för anti-HBs är barnet redan vaccinerat. Positivt HBsAg föranleder utredning avseende hepatit B-infektion. Om serologisk undersökning inte är möjlig påbörjas vaccinationsserien på nytt.
Vid vaccination av äldre barn som hör till riskgrupp och som behöver vaccination mot hepatit B ges tre doser av monovalent hepatit B-vaccin. Intervallet bör vara minst en månad mellan dos 1 och 2 och minst fem månader mellan dos 2 och 3. Till och med 15 års ålder används vacciner som innehåller barndos, från 16 års ålder ska vacciner med vuxendos användas.
Tuberkulos
Barn med familjeursprung i länder med ökad eller hög tuberkulosförekomst tillhör riskgrupp för tuberkulos och rekommenderas BCG-vaccination. Kompletterande vaccination rekommenderas barn till och med 6 års ålder och så länge de är inskrivna på BVC.
Tuberkulintest/IGRA före vaccination
BCG-vaccination bör föregås av tuberkulintest (TST) för att utesluta att barnet inte redan är smittat. Tuberkulintest behöver dock inte genomföras före vaccination av barn yngre än 18 månader, förutsatt att barnet inte varit utsatt för smitta i familjen, hushållet eller i samband med en utlandsvistelse.
Tuberkulintest är att föredra framför IGRA (Interferon Gamma Release Assay) som används främst vid diagnostik och hälsoundersökningar. Ett negativt IGRA-test kan ersätta TST i fall det är brist på tuberkulinpreparat.
Om TST har utförts ges BCG-vaccin endast till barn med helt negativ reaktion, d.v.s. 0 mm.
Påbörjade vaccinationer med vacciner som inte ingår i det svenska vaccinationsprogrammet
Om ett barn påbörjat en vaccination med ett vaccin som inte ingår i det svenska vaccinationsprogrammet (till exempel vaccin mot hepatit A, meningokocker eller vattkoppor) bör man informera vårdnadshavare och ungdomar om att det saknas doser för att uppnå full skyddseffekt och rekommendera dem att kontakta en vårdcentral eller vaccinationsmottagning för att komplettera vaccinationsserien till egen kostnad.