Syftet med den här kartläggningen är att sammanställa erfarenheter från svenska skolor som arbetat för att förebygga rökning eller tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden.
Vi beskriver dels insatser som genomförts i Sverige sedan 2011, dels erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder som kan uppstå i skolornas arbete.
Vi riktar oss i första hand till dig som arbetar på en länsstyrelse, kommun eller skola, och som är verksam inom det hälsofrämjande eller tobaksförebyggande arbetet i skolan.
Kartläggningen omfattar utvecklingsarbeten och projekt som genomförts dels med stöd från länsstyrelser eller regioner, dels med hjälp av så kallade ANDT-utvecklingsmedel, från Folkhälsomyndigheten mellan 2011 och 2019. I kartläggningen ingår:
Syftet med alla insatser var att stärka det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Målet var att få en tobaksfri skoltid, tobaksfri skola eller rökfri skola. Insatserna riktades vanligtvis till skolpersonal och elever i årskurs 7–9 och år 1–3 på gymnasiet och omfattade framtagning eller revidering av skolors tobakspolicy samt metodstöd och handledning till skolpersonal.
Kartläggningen beskriver erfarenheter av hinder i skolans arbete som kan förekomma på såväl individ- och gruppnivå som organisationsnivå. Gemensamt för många var att tobaksfrågan uppfattades som ett underordnat problem i skolan jämfört med många andra områden. Flera uppföljningar uppmärksammade också att det tar tid att ändra arbetssätt och att det förutsätter ett långsiktigt arbete för att nå resultat. Möjligheterna att arbeta långsiktigt försvårades ofta av strukturella faktorer, till exempel tillfälliga resurser, hög personalomsättning eller andra förändringar i organisationen.
Att förstå skolornas beredskap för förändring, dvs. i vilken utsträckning skolan var redo att införa nya metoder eller arbetssätt, lyftes fram som en viktig förutsättning för att hantera möjliga hinder. Därför var en central del av insatserna ofta att öka skolornas kunskap, vilja och förmåga.
Skolledningens engagemang upplevdes som viktigt för att skapa en gemensam förståelse och legitimitet för det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Även skolpersonalens delaktighet sågs som betydelsefull. Det här är några exempel på åtgärder som ansågs stödja skolans arbete:
Kartläggningen visade att skolorna behöver stöd för att kunna arbeta framgångsrikt. Stödet kunde till exempel handla om politiska beslut, samverkan med kommunernas preventions- och tillsynsverksamhet samt utbildningar.
Denna kartläggning samlar erfarenheter från svenska skolor som arbetat för att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Kartläggningen är en del i Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om rökfria skolgårdar, som riktar sig till dem som arbetar med tobakstillsyn eller tobaksprevention inom skolor, kommuner och länsstyrelser.
Kartläggningen är framtagen av Grethe Fochsen i samarbete med flera utredare vid Folkhälsomyndigheten, samtliga vid enheten för tobaksprevention. Ansvarig enhetschef är Josefin P Jonsson, enheten för tobaksprevention.
Folkhälsomyndigheten
Anna Bessö
Avdelningschef
I Sverige anger lagen om tobak och liknande produkter att rökning i skolan är förbjudet, både inomhus och på skolgårdarna. Förbudet gäller dygnet runt, alla dagar i veckan. Från och med den 1 juli 2019 har rökförbudet utvidgats.
Nu inkluderas rökning av:
De tobaksförebyggande insatserna i skolor har ofta ett bredare fokus än lagen. Flera län och kommuner har till exempel valt att införa en policy om tobaksfri eller rökfri skoltid. Tobaksfri skoltid innebär i regel att hela skoltiden bör vara tobaksfri, men omfattningen av en sådan policy kan variera när det gäller vilka tobaksprodukter som omfattas. Den kan till exempel omfatta tobaksrökning och e cigaretter (rökfri skoltid) eller alla tobaksprodukter inklusive snus (tobaksfri skoltid).
En systematisk översikt av internationella studier som utvärderat skolbaserade tobakspolicyer drar slutsatsen att det fortfarande saknas kunskap om effekter på elevers tobaksbruk. Den lyfter samtidigt fram att tillämpningen kan påverkas av hur en policy är utformad, hur den verkställs och i vilket sammanhang (1). Denna kartläggning syftar därför till att samla erfarenheter från skolor som arbetat för att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden.
Följande frågeställningar har legat till grund för kartläggningen:
Kartläggningen har avgränsats till att omfatta:
Information har samlats in på följande sätt:
För att inkluderas i kartläggningen skulle källorna innehålla information som berör arbetet med att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Källorna skulle vara publicerade under perioden 2011–2019, och om dokumentet fanns i flera likadana eller snarlika versioner inkluderades endast den senast publicerade. Vidare inkluderades enbart källor som innehöll en tydlig beskrivning av syfte och metod samt redovisning av resultat baserat på enkätsvar eller kvalitativa intervjumetoder. Källorna skulle vara tillgängliga i digital form för att inkluderas.
Samtliga källor som identifierades i datainsamlingen lästes i fulltext. Relevansen bedömdes enligt urvalskriterierna för inkludering. Ingen kvalitetsbedömning gjordes av källorna, men endast källor som innehöll ett tydligt formulerat syfte eller mål, metodbeskrivning och resultat inkluderades.
Från de inkluderade källorna extraherades information om författare eller avsändare, titel, typ av dokument, utgivningsdatum samt beskrivning av intervjustudiernas och insatsernas målgrupper, syfte, innehåll, utfall och slutsatser.
Forskningen lyfter fram vikten av att identifiera framgångsfaktorer och hinder i ett planerat förändringsarbete, för att på så sätt skapa beredskap för att hantera utmaningar längs vägen (2). Analysen utgick därför från erfarenheter om var framgångsfaktorer och hinder kan uppstå i ett förändringsarbete.
Huvudresultaten från källorna i form av enkätsvar, eller teman och kategorier från intervjustudier, extraherades och tabellerades. Enbart information som behandlade rökning eller tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden extraherades. Materialet kodades enligt metoder för att koda kvalitativa resultat (3), och delades sedan in i kategorier som återspeglade upplevda framgångsfaktorer och hinder i det tobaksförebyggande arbetet i skolorna.
Datainsamlingen identifierade 27 källor, varav 14 inkluderades i analysen efter relevansbedömning enligt urvalskriterierna (figur 1). De källor som inkluderades var följande:
Vid genomgången av källorna var det alltså 13 som inte bedömdes uppfylla kriterierna för inkludering. Åtta källor saknade publicerad dokumentation om insatsernas utformning, metod för uppföljning och utfall, medan fem bestod enbart av inspirationsmaterial eller stödmaterial.
Figur 1. Flödesschema över urval och bedömning av källor
De fem intervjustudierna undersökte erfarenheter av rökfria skolgårdar eller tobaksfri skoltid utan specifik koppling till en insats (tabell 1). Två av intervjustudierna utforskade möjligheter och utmaningar kring att införa eller upprätthålla rökfria skolgårdar enligt lagen (4, 5). Övriga tre undersökte erfarenheter av tobaksförebyggande arbete i skolorna med fokus på både rökfria skolgårdar och rökfri eller tobaksfri skoltid (6-8).
Tabell 1. Beskrivning av intervjustudierna som ingår.
| Titel | Organisation, år (Ref) | Syfte | Deltagare | Metod |
|---|---|---|---|---|
| Målgruppsanalys, tobaksförebyggande arbete i skolan | Länsstyrelserna i Jönköpings län, Kronobergs län, Blekinge och Kalmars län, 2018 (6) | Att utforska hur arbetet i skolan bör bedrivas för att uppnå rökfria skolgårdar eller tobaksfri skoltid | Skolpersonal och elever på högstadiet och i gymnasieskolor | Fokusgrupper |
| Ett steg närmare rökfri skola, förslag till fortsatt lokalt arbete | Länsstyrelsen i Stockholm, 2016 (7) | Att utforska faktorer som påverkar arbetet med rökfri skola | Skolpersonal och elever i gymnasieskolor | Intervjuer och fokusgrupper |
| Rökfri skoltid, kraftsamling | Länsstyrelsen i Södermanland 2013 (5) | Att identifiera möjligheter och hinder för det tobaksförebyggande arbetet med fokus på rökfria skolgårdar | Skolpersonal och elever | Enkäter |
| Att främja rökfria miljöer och tobaksfri skola | Region Örebro, 2015 (8) | Att identifiera framgångsfaktorer för en rökfri eller tobaksfri skoltid | Skolpersonal och elever på högstadiet och i gymnasieskolor | Intervjuer |
| Rökfria gymnasieskolgårdar. Omöjligt uppdrag eller rimlig utmaning? | STAD, 2019 (4) | Att undersöka möjligheter och svårigheter att upprätthålla rökfria gymnasieskolgårdar | Rektorer, miljöinspektörer och politiker | Intervjuer |
Alla insatser syftade till att stärka det tobaksförebyggande arbetet i skolan, och hade målet tobaksfri skoltid, tobaksfri skola eller rökfri skola (tabell 2). Målet definierades inte alltid, men i regel handlade det om att hela skoltiden skulle vara tobaksfri eller rökfri och att både elever, personal och besökare omfattades. De flesta insatserna riktade sig till skolpersonal och elever i årskurs 7–9 och år 1–3 på gymnasiet (9-18, 20, 21).
Interventionsstudien, som är en av uppföljningarna, syftade till att utvärdera effekterna av en skolbaserad tobakspolicy på högstadie- och gymnasieskolor i Stockholm och Sörmland (9-11).
Några insatser var en del i ett större projekt. Ett par insatser syftade exempelvis till att stärka lokalsamhället i det tobaksförebyggande arbetet genom att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer (12, 13). Därför involverades även politiker, polisen, kommuner och tobakshandlare.
De flesta insatserna var organiserade som samverkansprojekt mellan regionen, länsstyrelsen och kommunen (12-16). Två insatser genomfördes av ideella organisationer tillsammans med kommuner (17-19, 25).
Insatserna kombinerade vanligtvis flera delar för att uppnå målen. De flesta insatser hade dessa delar:
Insatserna följdes i regel upp med före- och eftermätningar med enkäter till elever och skolpersonal. Enkäter kompletterades med intervjuer eller fokusgrupper med skolpersonal, elever och i vissa fall kommunala preventionssamordnare. Exempel på utfallsmått som användes i enkäterna var:
Resultaten från enkäterna visade att insatserna kan leda till vissa förändringar på kort sikt, såsom tydligare förhållningssätt mot tobak (14, 17, 18, 21), ökad motivation och kunskap om betydelsen av det förebyggande arbetet i skolan samt förändringar i personalens och elevernas attityder om tobaksbruk i skolan eller framtida tobaksbruk (9, 14, 17, 18, 21). Resultaten visade vidare att det tar tid att ändra förhållningssättet till tobak och att det därför var svårt att visa förändringar i tobaksbruket hos eleverna efter insatserna (9, 14, 18, 21). I bilagan Metodtabell finns mer information om metoderna för uppföljning.
| Titel | Organisation, år (Ref) | Beskrivning (mål, komponenter, samverkan) |
|---|---|---|
| Tobakspolicy i skolan | Centrum för Samhällsmedicin, SLL, 2014 (9-11) | Att utvärdera effekter av tobakspolicy i skolan Utformning av tobakspolicy, utbildning och metodstöd |
| Sydnärke i samverkan för alkohol- och tobaksfria arenor för barn och unga | Sydnärkes folkhälsoteam och Örebro läns idrottsförbund, 2014 (12) | Tobaksfria miljöer i lokalsamhället med tobaksfri skoltid som delmål Översyn av tobakspolicy i skolor Samverkan mellan 5 kommuner |
| Tobaksfria barn och unga i Blekinge | Länsstyrelsen Blekinge, 2015–2017 (13) | Tobaksfria miljöer i lokalsamhället med tobaksfri skoltid som delmål Tobakspolicy i skolor, metodstöd till lokalsamhället och politiker, insatser som engagerar unga Samverkan mellan region, länsstyrelse och kommuner |
| Tobaksfri skola Kronoberg | Länsstyrelsen i Kronobergs län & landstinget Kronoberg, 2014–2015 (14) | Tobaksfri eller rökfri skola Tillämpning av en implementeringsmodell Samverkan mellan region, länsstyrelse och kommuner |
| Tobaksfri skoltid i Uppsala | Länsstyrelsen Uppsala län och Region Uppsala, 2015- (15, 16) | Tobaksfri skoltid i länet Tobakspolicy och handlingsplaner för länet, webbaserat metodstöd till skolor, förstärkande insatser Samverkan mellan region, länsstyrelse och kommuner |
| Tobaksfri skoltid 2.0 A | Non Smoking Generation (NSG), 2012–2014 (17, 25) | Tobaksfri skoltid i grund- och gymnasieskolor Tobakspolicy, metodstöd och handledning till personal och elever, tillämpning av implementeringsmodell Samverkan mellan NSG och kommuner |
| Tobaksfri skoltid NU! | A Non Smoking Generation, 2015–2017 (18, 20, 25) | Samma som ovan, men med en utvecklad implementeringsmodell |
| Kraftsamling rökfria skolgårdar | Psykologer mot tobak, 2014 (19) | Att öka kunskapen om rökfria skolgårdar Utbildning till politiker, skolledare och skolpersonal |
| Tobaksfri innerstad | Stockholms stad, 2015–2017 (21) | Tobaksfri skoltid i grund- och gymnasieskolor Tobakspolicy, metodstöd och handledning till elever och personal, erbjudande om tobaksavvänjning till elever, förstärkt tillsyn Samverkan mellan flera stadsdelar |
I följande avsnitt beskrivs framgångsfaktorer och hinder i skolans arbete för att förhindra rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Sammanställningen utgår från vad som rapporterats i enkät- och intervjudata från de inkluderade källorna och beskriver i första hand erfarenheterna hos skolpersonal och elever. Även erfarenheter hos kommunala tjänstemän och politiker finns med i vissa källor. I tabell 3 finns en översikt över vilka källor som ingår.
Med framgångsfaktorer avses här erfarenheter av funktioner, arbetssätt eller verktyg som upplevs stödja genomförandet och som skapar förutsättningar för ett långsiktigt arbete.
De flesta insatser och intervjustudier tog upp ledarskapets betydelse för att skapa en gemensam förståelse och legitimitet för det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Resultaten från uppföljningarna visade bland annat hur skolledningens engagemang var viktigt för att arbetet skulle få genomslag i skolans verksamhet och för att arbetet skulle fortsätta även vid förändringar i skolans organisation. Likaså kunde engagemanget svikta när skolledningen uppfattade det tobaksförebyggande arbetet som en pålaga eller tvekade kring behovet av det.
Erfarenheter visade att skolpersonalens delaktighet i arbetet var viktigt för att nå ut till all personal och eleverna. Framförallt såg man positivt på att en arbetsgrupp fick mandat och tid för att arbeta med tobaksfrågan på skolan. Skolpersonal som varit med i arbetsgrupper påpekade även behovet av att informera övrig personal löpande för att alla ska känna sig delaktiga.
Insatser som fokuserade på att skapa ett gemensamt förhållningssätt i det tobaksförebyggande arbetet beskrevs som centralt av både skolpersonal, elever och beslutsfattare. I intervjustudierna och uppföljningarna av insatserna framträdde framförallt tre åtgärder som ansågs viktiga för att skapa samsyn:
Erfarenheterna visade att det kan vara värdefullt att integrera det tobaksförebyggande arbetet i skolans ordinarie verksamhet. Här lyfte man fram vikten av att utgå från arenor och aktiviteter som redan fanns på skolorna för att tala om tobaksfrågor och skolans förhållningssätt till tobak. Som exempel nämndes föräldramöten, klassråd, utvecklingssamtal och hälsosamtal.
Man tog också upp hur undervisningen kan användas till att utforska tobaksfrågor från olika perspektiv, bland annat med hänvisning till att skolan ska undervisa om alkohol, narkotika, dopning och tobak enligt läro- och kursplanerna.
Elevernas engagemang beskrevs som både viktigt och självklart i det tobaksförebyggande arbetet. Skolpersonalens erfarenheter visade dock att det kunde vara svårt att engagera eleverna. Det kunde bero på bristande intresse för tobaksfrågan hos eleverna eller att eleverna saknade stöd för att hitta formerna för sitt engagemang. Några konkreta exempel på aktiviteter som, enligt skolpersonal och elever, kunde engagera eleverna var att
Både skolpersonal och elever återkom ofta till betydelsen av lärarnas närvaro på rasterna och att lärarna agerade när elever rökte på skolans område. Lärare och andra vuxna beskrevs som förebilder som angav ”normen” och fungerade som budbärare för skolans tobaksförebyggande arbete. Personal eller andra vuxna som rökte inom synhåll för eleverna upplevdes därför som särskilt problematiskt.
Uppföljningarna visade vikten av att informera och kommunicera med personal, elever och föräldrar om skolans arbete för en rökfri skolgård eller tobaksfri skola. Att utgå från befintliga kommunikationskanaler upplevdes som viktigt även här. Några exempel som togs upp var
Det ansågs även värdefullt med återkoppling och samtal i lärargruppen och med eleverna längs vägen. Exempelvis kunde man få fundera över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas.
Erfarenheter visade att skolorna behöver ta ansvar i det tobaksförebyggande arbetet, men också att de behöver stöd för att kunna arbeta framgångsrikt. Stödet kunde till exempel handla om:
Både skolpersonal, elever och beslutsfattare hade många olika uppfattningar om behovet och värdet av det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Gemensamt för många var att tobaksfrågan uppfattades som ett underordnat problem i skolan jämfört med många andra områden. Det fanns dessutom många olika uppfattningar om skolans ansvar och roll i det tobaksförebyggande arbetet, alltifrån att det var skolans ansvar till att det var upp till individen själv att bestämma.
Många skolor saknade etablerade strukturer för att arbeta tobakspreventivt, enligt intervjuer med rektorer och skolpersonal. Ofta låg ansvaret på en enskild person, t.ex. en skolsköterska.
Flera uppföljningar uppmärksammade också att det tar tid att ändra arbetssätt och att det förutsätter ett långsiktigt arbete för att nå resultat. Möjligheterna att arbeta långsiktigt försvårades ofta av strukturella faktorer, till exempel tillfälliga resurser, hög personalomsättning eller andra förändringar i organisationen.
När arbetet gjordes i samverkan med flera aktörer fanns dessutom många olika intressen, prioriteringar och förutsättningar att ta hänsyn till. Om insatserna initierades och drevs av andra än skolan själv, till exempel kommunen, kunde det också minska motivationen hos skolledningen och personalen.
Att förstå skolornas beredskap för förändring, dvs. i vilken utsträckning skolan var redo att införa nya metoder eller arbetssätt, lyftes fram som en viktig förutsättning för att hantera möjliga hinder. Därför var en central del av insatserna ofta att öka skolornas kunskap, vilja och förmåga.
Betydelsen av skolans fysiska miljö beskrevs i intervjustudierna som belyste möjligheter och utmaningar när man skulle införa och upprätthålla rökfria skolgårdar. Exempel på hinder som nämndes i intervjuerna med rektorer och miljöinspektörer var otydliga gränser för skolgården, avsaknad av skolgård eller föremål som bjuder in till rökning eller som signalerar att det är okej att röka.
| Erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder | Kategorier | Antal källor (referenser) |
|---|---|---|
| Framgångsfaktorer | Skolledningens betydelse | 9 (4, 8, 12-15, 17, 18, 21) |
| Framgångsfaktorer | Skolpersonalen delaktighet | 6 (4, 8, 14, 17, 18, 21) |
| Framgångsfaktorer | Skapa gemensamt förhållningssätt | 9 (4, 6, 8, 10, 11, 14, 17, 18, 21) |
| Framgångsfaktorer | Integrera i skolans ordinarie verksamhet | 6 (4, 5, 14, 17, 18, 21) |
| Framgångsfaktorer | Engagera elever | 7 (8, 13-15, 17, 18, 21) |
| Framgångsfaktorer | Närvara som vuxen | 5 (4-8) |
| Framgångsfaktorer | Kommunicera och återkoppla | 7 (5,7,14, 15, 18, 19, 21) |
| Framgångsfaktorer | Samverkan och stöd till skolor | 10 (5, 6, 10, 12-15, 17, 18, 21) |
| Hinder | Tobaksfrågan uppfattas som ett underordnat problem | 12 (4-7, 10, 11, 13-15, 17, 18, 21) |
| Hinder | Strukturer för att arbeta tobakspreventivt saknas | 10 (4, 6, 10, 12-15, 17, 18, 21) |
| Hinder | Skolans fysiska miljö | 3 (4-6) |
Kartläggningen av erfarenheterna från svenska skolor visar att det finns värdefull kunskap som berör arbetet med att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Erfarenheterna visar bland annat hur skolledningens engagemang har betydelse för att skapa en gemensam förståelse och legitimitet för det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Även skolpersonalens delaktighet upplevs som central. Det här är några exempel på åtgärder som ansågs stödja skolans arbete:
Resultaten belyser centrala aspekter som enligt implementeringsforskningen, generellt och inom det tobaksförebyggande arbetet, är viktiga för att lyckas. Ledarskap är till exempel en nyckelfaktor för en framgångsrik implementering (2, 22, 23). Det handlar ofta om att flera nivåer i organisationen behöver involveras för att ett arbetssätt eller en metod ska få genomslag i verksamheten (2). Forskningen visar också att det är värdefullt att involvera de personer, som ska implementera en insats, på planeringsstadiet för att diskutera för- och nackdelar (2, 22). Möjliga problem och farhågor kan då tidigt uppmärksammas och hanteras på ett bra sätt.
Kartläggningen visar att struktur och stöd för att genomföra det tobaksförebyggande arbetet är viktigt, liksom uppföljning och återkoppling till alla involverade. Enligt forskningen finns ett antal strategier som kan fungera som stöd i själva genomförandet. Som exempel kan nämnas olika typer av utbildningar, vikten av att skapa samsyn kring en insats samt löpande uppföljning och återkoppling (23, 24).
Uppföljningarna i kartläggningen visade inga förändringar i tobaksbruket hos eleverna efter insatserna. Förändringar kan vara svåra att mäta och följa upp och det krävs ofta långa uppföljningstider och vetenskapliga metoder för det. Implementeringsforskningen visar att det därför kan vara mer meningsfullt att fokusera på närliggande frågor som är viktiga för att åstadkomma beteendeförändringar, till exempel förändringar i kunskap eller motivation hos deltagarna (2, 23).
En begränsning med denna kartläggning är att det kan finnas projekt och utvecklingsarbeten som inte identifierats och att kartläggningen därför inte är heltäckande. Datakällor har även exkluderats på grund av bristande dokumentation, vilket påverkar omfattningen av materialet.
Folkhälsomyndigheten har inte vetenskapligt utvärderat insatserna som ingår i kartläggningen. Det innebär att den vetenskapliga grunden för den information och de resultat som presenteras inte har granskats eller värderats. Anledningen är att många källor inte primärt har utformats som en vetenskaplig studie eller utvärdering. Kartläggningen bygger istället på en systematisk sammanställning av erfarenheter och syftar till att fungera som ett stöd i att planera, genomföra och följa upp skolans tobaksförebyggande arbete. Åtgärder behöver dock alltid anpassas efter varje verksamhets behov och förutsättningar samt följas upp noggrant.
| Insats | Organisation, år (Ref) | Deltagare | Metod för uppföljning |
|---|---|---|---|
| Tobakspolicy i skolan | Centrum för Samhällsmedicin, SLL, 2014 (9-11) | 4 interventionsskolor 5 kontrollskolor Stockholm och Sörmland |
Enkäter till elever före-efter Intervjuer med rektorer och skolpersonal (före) Fokusgrupper elever (efter) |
| Sydnärke i samverkan för alkohol-och tobakfria arenor för barn och unga | Sydnärkes folkhälsoteam och Örebro läns idrottsförbund, 2014 (12) |
10 högstadie- och gymnasieskolor i fem kommuner |
Intervjuer med skolpersonal och arbetsgrupper |
| Tobaksfria barn och unga i Blekinge | Länsstyrelsen Blekinge 2015-2017 (13) | Skolor i Blekinge län | Lärande samtal (under och efter) Strukturerade telefonintervjuer med nyckelpersoner |
| Tobaksfri skola Kronoberg | Länsstyrelsen i Kronobergs län & Kronobergs landsting, 2014-2015 (14) | Två gymnasieskolor och två grundskolor | Enkäter till all skolpersonal före-efter Telefonintervjuer med rektorer (under och efter) |
| Tobaksfri skoltid i Uppsala | Länsstyrelsen Uppsala län och Region Uppsala (15, 16) | Grund- och gymnasieskolor i Uppsala län | Intervjuer med skolpersonal (lägesrapportering) |
| Tobaksfri skoltid 2.0 | A Non Smoking Generation 2012-2014 (17, 25) | 4 grund- och gymnasieskolor | Enkäter till elever och rektorer före-efter Intervjuer med kommunala samordnare och arbetsgrupper |
| Tobaksfri skoltid NU! | A Non Smoking Generation 2015-2017 (18, 20, 25) | 21 grund- och gymnasieskolor i 4 kommuner | Enkäter till elever och rektorer före-efter Intervjuer kommunala samordnare och arbetsgrupper |
| Kraftsamling rökfria skolgårdar | Psykologer mot tobak, 2014 (19) | Skolor Beslutsfattare |
Enkäter efter utbildning |
| Tobaksfri innerstad | Stockholms stad, 2015-2017 (21) | 11 interventionsskolor (9 gymnasieskolor/2 grundskolor), 5 kontrollskolor (1 gymnasieskola, 4 grundskolor) | Enkäter till personal före-efter Intervjuer med rektorer och skolpersonal efter |
Denna rapport samlar erfarenheter från svenska skolor som arbetat för att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Rapporten vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.
Rapporten är en del av Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om rökfria skolgårdar.
