Störningseffekten av buller beror till stor del på vilka icke-akustiska egenskaper ljudet har, t.ex. informationsinnehåll, om det går att undvika eller inte, om ljudet är förutsägbart och kontrollerbart samt vilken attityd den utsatte har till ljudet och den pågående aktiviteten. Effekten påverkas också av situationen och olika individuella egenskaper hos de personer som exponeras. Dessutom beror störningen till viss del på ljudets fysikaliska egenskaper, t.ex. ljudnivå, frekvenssammansättning, varaktighet och variabilitet, se vidare i publikationen ”Om ljud och buller”.
Om ljud och buller
Sammanställningar av en mängd störningsstudier i boendemiljö visar att flygbuller är mer störande än vägtrafik- och tågbuller, vid samma genomsnittliga dygnsljudnivå (13, 14). Det är osäkert vad detta beror på. Människors attityder till ljudkällan kan spela in, t.ex. rädsla för flygolyckor, men det kan också finnas rent akustiska förklaringar. Tågbuller dämpas exempelvis bättre av bostadens fasad, och boende som är utsatta för tåg- eller vägbuller har vanligen tillgång till en mindre exponerad sida av bostaden där man är mer skyddad från bullret, något som vanligen inte gäller för bostäder som är utsatta för flygbuller. Flygbullrets intermittenta och oförutsägbara karaktär kan också spela in.
Störningseffekter till följd av andra bullerkällor än trafik har studerats i mycket liten utsträckning. Enligt vissa undersökningar är industribuller lika störande som vägtrafikbuller eller något mer. Dock verkar det som att buller från t.ex. rangerbangårdar och vindkraft är betydligt mer störande än någon av trafikbullerkällorna (15).
Cirka 8 procent av Sveriges befolkning anger att de störs mycket eller väldigt mycket av något trafikbuller (väg-, spår- eller flygtrafik) (5). Andelen som störs är högst bland personer i flerfamiljshus i storstadsområden (cirka 12 procent) och lägst bland personer i småhus i övriga kommuner (cirka 5 procent). Vanligast är störningar från vägtrafiken (drygt 6 procent), följt av spårtrafik (1,5 procent) och flygtrafik (1,2 procent). Näst efter vägtrafikbuller är ljud från grannar mest störande (5,5 procent). Andra vanliga källor till bullerstörningar är ljud från byggplatser, renhållningsverksamhet och fläktar och ventilationssystem, medan mindre än 1 procent störs av buller från källor såsom industrier, hamnar, vindkraft, nöjeslokaler och hissar.
Störning är en subjektiv reaktion som därmed påverkas av många andra faktorer än bara själva bullerexponeringen, särskilt vid låga ljudnivåer. Exempel på sådana faktorer är individens attityd, hälsotillstånd, känslighet och tidigare erfarenheter av buller samt när bullret förekommer. Om flera belastningsfaktorer förekommer samtidigt kan den negativa effekten av bullret förstärkas.
I en bullerexponerad befolkning kommer individerna att påverkas i olika grad. Några störs mycket medan andra inte störs alls. Det finns omfattande erfarenheter av samband mellan störning och bullerexponering från vägtrafik, flygplan, tåg, skjutfält och i någon mån industrier. Tidigare var principen vid studier av dos–responsförhållanden att uttrycka dosen som ett medelvärde av den akustiska energin över en viss tidsperiod. Det är dock även nödvändigt att skilja på både antalet händelser och den maximala ljudnivån bland dessa händelser. När händelserna blir fler kommer antalet bullerstörda i en befolkning också initialt att öka. Det finns dock ett brytvärde där en ytterligare ökning av antalet händelser inte kommer att leda till fler störda människor. Över denna brytpunkt är det bara den maximala ljudnivån som styr effekten. Störning kan också vara mer specifikt relaterad till ett bullers olika akustiska egenskaper, exempelvis rena toner, frekvenssammansättning och modulationer. Impulsljud upplevs som mycket störande, särskilt när bullret är oväntat och inte kan kontrolleras.
I många fall är störning av buller en människas slutliga reaktion efter en längre tids negativa effekter från buller, på exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling och sömn. Störningsupplevelsen blir också starkare om ljudkällan inte syns för den som berörs (16).