En punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende.

Folkhälsomyndigheten koordinerar Svenska HALT. Region Jönköpings län ansvarar för förvaltning av insamlad information i det nationella kvalitetsregistret Senior alert.

Alla kommuner inbjuds att delta i årliga mätningar. Kommunernas deltagande i mätningen är frivillig. Kommunen behöver vara ansluten till det nationella kvalitetsregistret Senior alert och det särskilda boendet behöver vara en registrerande enhet i systemet. Vårdtagare som kan delta i mätningen har inte avböjt deltagande i kvalitetsregistret Senior alert.

Insamling av uppgifter sker en dag under en bestämd tvåveckorsperiod. Tidsplan för aktuell mätning redovisas i bilaga 2.

En lokal undersökare (personal på särskilda boendet) eller extern undersökare (person som utsetts av kommunen) genomför mätningen på boendet/enheten under vald dag under mätperioden. Enhets- och vårdtagarinformation samt riskfaktorer och vårdtyngdsindikatorer samlas in för inkluderade vårdtagare. För de vårdtagare som på dagen för mätning behandlas med ett eller flera systemiska antibiotika och/eller visar tecken/symtom på en infektion förvärvad på det särskilda boendet samlas ytterligare uppgifter in.

Registreringen av insamlad information görs i en modul som nås genom att logga in i Senior alert.

Inför mätningen erbjuder Folkhälsomyndigheten ett webbaserat utbildningsmaterial som kan användas för utbildning i den egna verksamheten.

Mer om Svenska HALT

Arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI) och minska spridning och uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier anses, såväl nationellt som internationellt, som en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Arbetet för en rationell antibiotikaanvändning är ett mycket viktigt led i att minska spridning och selektion av resistenta bakterier. Inom svensk slutenvård har punktprevalensmätningar av VRI och antibiotikaanvändning genomförts under mer än 10 år och använts i förbättringsarbete ute i vårdverksamheterna. Genom svenska HALT erbjuds särskilda boenden att delta i en motsvarande mätning. År 2014 genomfördes den första nationella mätningen. Inför mätningen 2015 inleddes ett samarbete med Region Jönköpings län och det nationella kvalitetsregistret Senior alert som resulterade i att dataregistrering sker i en webbaserad modul i Senior alert.

Svenska HALT baseras på det europeiska projektet och mätningen HALT (Healthcare-associated infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities). Europeiska HALT startade 2009 i regi av den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC). Projektets ledningsgrupp har utvecklat ett program för återkommande punktprevalensmätningar (PPM) av VRI och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende i Europa.

Målet är att erbjuda ett nationellt enhetligt mätverktyg samt att inventera förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende som ett led i patientsäkerhetsarbetet.

Syftet med Svenska-HALT är att stödja arbetet med att förebygga infektioner inom särskilt boende (vårdrelaterade infektioner) och optimera antibiotikaanvändning.

Resultaten kan användas till att:

• Höja medvetenheten inom området
• Identifiera förbättringsområden
• Utveckla patientsäkerheten inom särskilt boende
• Prioritera för nationella och lokala insatser

Svenska HALT- mätningen genomförs i samarbete med det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Alla data registreras i en modul kopplad till Senior alert.

De kommuner och verksamheter som önskar delta i mätningen måste därför vara anslutna och ha tillgång till inloggning i Senior alert. Deltagande verksamhet behöver vara en registrerande enhet i Senior alert.

Punktprevalensmätningen måste genomföras under en angiven mätperiod på två veckor. Detaljerad tidsplan för aktuell mätning redovisas i bilaga 2. Data samlas in på ett särskilt boende under en bestämd dag under mätperioden. På SÄBO med många sängplatser kan datainsamlingen spridas ut över varandra följande dagar under mätperioden. Dock ska en registrerande enhet, enligt boendets indelning i Senior alert, mätas på samma dag.

Alla typer av särskilt boende ges möjlighet att delta i undersökningen, dvs. boenden som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse där behovsprövade insatser ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Verksamheter såsom geriatriska avdelningar på sjukhus, bostadshotell (hotell; utan någon form av omvårdnad), öppenvårdsenheter, hemsjukvård, hemtjänst och skyddat boende ska inte ingå i HALT-mätningen

Mätningen genomförs på enhetsnivå enligt den organisationsindelning som deltagande verksamhet har uppbyggd i kvalitetsregistret Senior alert. Detta medför att en registrerande enhet kan vara en avdelning, ett våningsplan på ett SÄBO eller hela det särskilda boendet utan vidare uppdelning.

Vårdtagare som inte avböjt deltagande i det nationella kvalitetsregistret Senior alert får delta i mätningen. Dessutom måste deltagande vårdtagaren uppfylla nedanstående kriterier:

• bo i det särskilda boendet på heltid (dygnets alla 24 timmar) och
• vara närvarande klockan 8 på dagen för mätningen och
• varit på det särskilda boendet minst 24 timmar.

Observera att vårdtagare som får regelbunden behandling vid en öppenvårdsenhet på ett akutsjukhus (t.ex. hemodialys, cellgiftsbehandling, osv.) inte ska uteslutas från mätningen, förutsatt att de inte är inlagda på sjukhus på dagen för mätning och de senaste 24 timmarna. Vårdtagare med växelvård inkluderas förutsatt att kriterierna 2 och 3 är uppfyllda.

Informationen insamlas av lokal undersökare dvs. personal på boendet eller extern undersökare dvs. person som utsetts av kommunen. Är undersökaren extern kan denna person behöva tillfråga personal med kännedom om vårdtagarna. Detta för att hitta svar på vissa frågor som är svåra att finna i journalen. Undersökaren behöver tillgång till vårdtagarens journal inklusive läkemedelslista. Undersökaren behöver även tillgång till HALT-modulen i Senior alert för direktinmatning av data. Protokollet innehåller många medicinska termer och det kan därför vara en fördel om undersökaren har medicinsk kompetens. Mätningen genomförs i första hand som en journalgranskning.

Mätningen genomförs på följande sätt:

• Enheten beslutar om en dag för mätningens utförande
• Innan mätdagen är det bra om listan över vårdtagare på enheten uppdateras i Senior alert.
• Generella uppgifter för enheten samt, riskfaktorer och vårdtyngdsindikatorer registreras för alla inkluderade vårdtagare på mätdagen.
• För de vårdtagare som på dagen för mätning behandlas med ett eller flera systemiska antibiotika och/eller visar tecken/symtom på en infektion förvärvad på det särskilda boendet registreras ytterligare uppgifter.

Informationen som samlas in kring vårdtagarna registreras enklast direkt i den webbaserade modulen i Senior alert. Fördelen med en direktinmatning vid mätning är att systemet kommer underlätta att korrekt information insamlas, via hjälptexter, rullistor med valalternativ samt felmeddelanden vid felaktig eller saknad information. Möjlighet finns även för manuell registrering på papper, se separat dokument Protokoll för manuell registrering. Manuellt insamlade uppgifter måste matas in i Senior alert innan efterregistreringsperiodens slut.

Protokoll för manuell registrering

De data som samlas in registreras med fördel direkt i HALT-modulen i Senior alert. Insamling av data kan även göras på pappersenkäter, se separat dokument Protokoll för manuell registreringför att vid ett senare tillfälle överföras till Senior alert.

Protokoll för manuell registrering

För varje registrerande enhet ska nedanstående information samlas in:

• Enhetstyp på den registrerande enheten
• Antal sängplatser på den registrerande enheten
• Beläggning på mätdagen
• Kontaktuppgifter till ansvarig för mätning på enheten

Definitioner och möjliga valalternativ presenteras i bilaga 1, Variabler generella uppgifter om enheten.

För alla vårdtagare som ingår i HALT-mätningen ska information om riskfaktorer, vårdtyngdsindikatorer samt några övriga frågor samlas in:

• Urinkateter
• Kärlkateter
• Trycksår
• Andra sår
• Kirurgiskt ingrepp de senaste 30 dagarna

• Inkontinens (urin och faeces)
• Desorientering
• Rörlighet

• Är vårdtagaren på korttidsvård?
• Hur länge har vårdtagaren bott på enheten?
• Har vårdtagaren varit intagen på sjukhus senaste tre månaderna?

Definitioner och möjliga valalterna tiv presenteras i bilaga 1, Variabler för vårdtagarinformation.

För alla vårdtagare som ingår i HALT-mätningen och som står på antibiotikabehandling på mätdagen ska nedanstående uppgifter om behandlingen samlas in:

• All oral, rektal, intramuskulär (IM) och intravenös (IV) behandling med:
• Antibakteriella (ATC-kod J01, A07AA, P01AB) och antimykotiska medel (ATC-kod J02) för systemisk användning.
• läkemedel för systemisk behandling av tuberkulos (antimykobakteriellt medel) (ATC-kod J04).
• Antibiotikabehandling genom inhalation (aerosolterapi).

Nedanstående antibiotika ska inte registreras i HALT:

• Antivirala läkemedel för systemisk behandling (ATC-kod J05).
• Antibiotika för lokalt bruk (t ex ögondroppar, vagitorier).
• Antiseptiska preparat.

Definitioner och möjliga valalternativ presenteras i bilaga 1, Variabler för antibiotikabehandling, och i bilaga 4, Läkemedelsnamn, substans och ATC-kod för antibiotikapreparat

För alla vårdtagare som ingår i HALT-mätningen och som har tecken och symtom på en infektion förvärvad på enheten (VRI) ska nedanstående tecken och symtom registreras:

• Tecken och symtom på infektionen som förekommer på dagen för mätning

eller

• Tecken och symtom som har förekommit tidigare och vårdtagaren behandlas fortfarande med antibiotika för infektionen på mätdagen. Man ska verifiera förekomsten av tecken och symtom kopplat till den aktuella infektionen max 14 dagar tillbaka i tiden samt verifiera att den misstänkta infektionen är förvärvad på det särskilda boendet (se nedan).

Registrering av tecken och symtom görs när den misstänkta infektionen är förvärvad på enheten/SÄBO. Infektioner förvärvade på enheten/SÄBO definieras enligt följande:

• Debut av tecken och symtom ska ha börjat senare än 48 timmar efter tidpunkten för inflyttning eller återinflyttning på SÄBO.
• Alla symtom måste vara nya eller ha akut försämrats
• Infektioner som redan förekom eller var i inkubationsstadiet vid tidpunkten för inflyttning eller återinflyttning ska exkluderas.

Icke-infektiösa orsaker till tecken och symtom ska alltid beaktas innan registrering. Många vårdtagare har kroniska symtom som inte har samband med infektionen, t.ex. hosta eller urinträngning. Vissa läkemedel kan dessutom ge biverkningar som kan misstolkas som tecken på infektion, t.ex. hosta eller förvirring.

• För urinvägsinfektioner med eller utan urinkateter
• Cystit (blåskatarr), pyelonefrit (njurbäckeninfektion)

• För infektionstyperna förkylning eller halsinfektion (faryngit), influensaliknande sjukdom samt pneumoni eller annan infektion i nedre luftvägarna
• Rhinit (förkylning/ÖLI), laryngit (halsinfektion), faryngotonsillit (halsfluss), influensa, pneumoni (lunginflammation), atypisk pneumoni (mykoplasma etc.), akut bronkit (luftrörskatarr), akut exacerbation av KOL/kronisk bronkit (AEKOL/KB)

• För infektionstyperna infektion i/hud/mjukdelar/sår, svampinfektioner, herpes simplex- eller herpes zosterinfektion, skabb samt post-operativa infektioner (ytlig/djup)
• Infekterat akut sår (ex. traumatiskt sår, paronychi), impetigo (svinkoppor), erysipelas (rosfeber), infekterat kroniskt (svårläkt) sår (ex. bensår, trycksår), abscess (böld), ytlig eller djup, Herpes zoster (bältros), postoperativ sårinfektion, ytlig eller djup

• För infektionstyperna gastroenterit (magsjuka) samt Clostridioides difficile - infektion (tidigare Clostridium difficile)
• Gastroenterit, Clostridioides difficile - infektion (tidigare Clostridium difficile)

• För infektionstyperna konjunktivit (ögoninfektion), Otit (öroninfektion), sinuit (bihåleinflammation) samt oral svampinfektion
• Konjunktivit (ögoninfektion), dakrocystit (tårsäcksinflammation), vagel, otit (öroninfektion), sinuit (bihåleinflammation), oral svampinfektion

• För primär blodförgiftning (sepsis)
• Sepsis

• För feber med oklar orsak
• Feber, oklar orsak

• Här finns möjlighet till att skriva diagnos i fritext

Infektioner identifieras i HALT-mätningen med hjälp av beslutsalgoritmer med specifika tecken och symtom. Dessa algoritmer är baserade på falldefinitioner enligt CDC/SHEA som i sin tur är baserade på McGeer -kriterierna för övervakning av infektioner på vårdboenden (1, 2). Det finns för vissa infektioner två nivåer i algoritmen: en nivå för “misstänkt infektion” och en nivå för “bekräftad” infektion. Svenska HALT använder samma definitioner som användes i den europeiska mätningen HALT-2.

Definitioner och möjliga valalternativ för tecken och symtom som ska registreras presenteras i bilaga 1, Variabler för tecken och symtom som återkommer för flera infektioner samt Variabler för tecken och symtom per infektion

Vissa år arrangeras HALT-mätning i hela Europa och koordineras av ECDC. Folkhälsomyndigheten rapporterar då vidare aggregerade och avidentifierade resultat från Svenska HALT till ECDC. I den europiska mätningen efterfrågas information om organisatoriska och strukturella förutsättningar på särskilda boenden samt resultat från mikrobiologisk provtagning och, för vissa bakteriearter, information om deras antibiotikakänslighet. Vid en europeisk mätning behöver dessa extra frågar besvaras i HALT-modulen. Alla frågor har, i möjligast mån, anpassats till svenska förhållanden. Frågorna rörande de strukturella indikatorerna presenteras i bilaga 5 och anvisningar rörande registrering av mikrobiologi och antibiotikakänslighet presenteras i bilaga 6.

De år då mätningen endast genomförs på nationell nivå behöver frågor i bilaga 5 och 6 inte besvaras. Det innebär också att frågor om art och antibiotikakänslighet i vårdtagarenkät ”Antibiotikabehandlingsdata” inte behöver besvaras dessa år.

Protokoll för manuell registrering

HALT-modulen ingår i det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Region Jönköpings län har centralt personuppgiftsansvar av registret och ansvarar för att data som är inmatad i HALT-modulen hanteras korrekt enligt gällande lagstiftning. Folkhälsomyndigheten ansvarar för att data som levererats till myndigheten hanteras korrekt enligt gällande lagstiftning.

Om stöddokument på papper används för att genomföra mätningen på enheten (enhetslista och vårdtagarenkät) måste dessa förvaras på enheten på ett säkert och konfidentiellt sätt enligt gällande rutiner. Dessa listor ska förstöras när informationen överförts till HALT-modul i Senior alert.

När enhetens mätning är klar kommer enheten kunna ta ut en första återkopplingsrapport med en översikt av enhetens resultat. När HALT-mätningen är avslutad nationellt kommer enheten kunna ta ut en rapport där enhetens resultat jämförs mot kommunens och övriga rikets resultat. Båda rapporttyperna laddas ner från HALT-modulen i Senior alert. Folkhälsomyndigheten publicerar en slutrapport av mätningen. Data på nationell och regional nivå presenteras även i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio. Här kan aggregerad data tas ut för egen bearbetning eller för att skapa interaktiva presentationer. Statistikdatabaserna uppdateras efter avslutad mätning.

Region Jönköpings län är ägare av informationen i HALT-modulen. Folkhälsomyndigheten kan komma att publicera nations- och kommunresultat på såväl nationella som internationella möten och konferenser. Resultaten kan också komma att presenteras i nationella och internationella tidskrifter. Eventuell publicering på enhetsnivå ska alltid ske i samråd med vederbörande SÄBO efter godkännande av verksamhetschef. Folkhälsomyndigheten kommer att publicera data på aggregerad nivå på ett sådant sätt att enskilda vårdtagare inte kan identifieras.

Lokala företrädare kommer att uppmuntras att publicera och presentera sina egna resultat. Om lokala företrädare vill använda nationella data för jämförelse i en publikation ska Folkhälsomyndigheten informeras innan publicering sker.

Inför mätningen erbjuder Folkhälsomyndigheten ett webbaserat utbildningsmaterial. Materialet finns på myndighetens hemsida för HALT, och innehåller korta instruktionsfilmer om registrering i HALT-modulen, powerpointpresentationer samt fallövningar med facit.

Materialet finns på myndighetens hemsida för HALT

Ingen ersättning utgår till kommuner och verksamheter som deltar i mätningen.

Vid frågor kring svenska HALT, mejla halt@folkhalsomyndighten.se

ATC Klassificeringssystem av läkemedel (Anatomic Therapeutic Chemical classification system)

ECDC European Centre for Disease Prevention and Control (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar)

HALT Healthcare-associated infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities

PPM Punktprevalensmätning

SÄBO Särskilt boende

VRI Vårdrelaterade infektioner

1. Stone ND, Ashraf MS, Calder J, Crnich CJ, Crossley K, Drinka PJ et al. Surveillance definitions of infections in long-term care facilites: Revisiting the McGeer criteria. Infect Control Hosp Epidemiol. 2012 Oct; 33(10):965-977
2. McGeer A, Campbell B, Emori TG, Hierholzer WJ, Jackson MM, Nicolle LE et al. Definitions of infection for surveillance in long-term care facilities. Am J Infect Control. 1991 Feb; 19(1):1-7

• Enhetens namn
  • Visas endast för behöriga på enheten. Informationen baseras på befintlig information i Senior alert och överförs automatiskt till HALT-modul från Senior Alert
• Typ av huvudman
  • Informationen baseras på befintlig information i Senior alert och överförs automatiskt till HALT-modul från Senior Alert
• Kommun
  • Informationen baseras på befintlig information i Senior alert och överförs automatiskt till HALT-modul från Senior Alert
• Län
  • Informationen baseras på befintlig information i Senior alert och överförs automatiskt till HALT-modul från Senior Alert
• Land
  • Informationen baseras på befintlig information i Senior alert och överförs automatiskt till HALT-modul från Senior Alert
• Enhetens studienummer
  • Identifieringskod som automatiskt tilldelas enheten i HALT-modulen i Senior alert
• Enhetstyp på registrerande enheten
  • Angivelse av vilken inriktning och typ av vårdtagare som enheten har
• Allmän vård och omsorg
  • Innebär att enheten inte har en renodlad inriktning utan kan förutom vårdtagare för somatisk vård även ha vårdtagare med demensproblematik och enstaka korttidsvårdsplatser.
• Demens
• Korttid
• Psykiatri
• LSS
  • Bostäder med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
• Totalt antal sängplatser på enheten
  • Antalet sängplatser
• Beläggning
  • Totalt antal sängplatser som är belagda på dagen för mätning. I den här siffran ingår även sängplatser som är upptagna av vårdtagare som är frånvarande på dagen för PPM på grund av sjukhusvistelse, har permission (med familjen, på semester osv.) eller avböjt registrering i Senior alert
• Namn på kontaktperson på enheten
  • Denna person kan komma att kontaktas under efterregistreringsperioden av Folkhälsomyndigheten vid frågor gällande enhetens inmatade information
• Befattning på kontaktperson
  • Frivilligt fält att fylla i
• Telefonnummer till kontaktperson
  • Denna person kan komma att kontaktas under efterregistreringsperioden av Folkhälsomyndigheten vid frågor gällande enhetens inmatade information
• E-mailadress till kontaktperson
  • Denna person kan komma att kontaktas under efterregistreringsperioden av Folkhälsomyndigheten vid frågor gällande enhetens inmatade information

• Inkluderade
  • Vårdtagaren inkluderad i mätningen. De vårdtagare som inte ska ingå avmarkeras i kryssruta i HALT-modulen. Se stycke 3.3.2 i detta protokoll för inklusionskriterier gällande vårdtagare
• Vårdtagarens studienummer
  • Identifieringskod som automatiskt tilldelats vårdtagaren i HALT-modulen i Senior alert
• Vårdtagarens namn
  • Denna variabel visas endast för behöriga till Senior alert på enheten. Variabeln medföljer inte vid dataexport
• Födelsedatum
  • Vårdtagarens födelseår, månad och dag. Vid vidare hantering av informationen kommer endast födelseår samt en beräknad ålder på vårdtagaren att medfölja.
• Kön
  • Vårdtagarens kön
• Är vårdtagaren på korttidsvård
  • Har vårdtagaren en korttidsplats på enheten
• Hur länge har vårdtagaren vistats på boendet
  • Hur länge har vårdtagaren bott på enheten, kortare än 1 år eller 1 år eller längre
• Varit intagen på sjukhus de senaste tre månaderna
  • Har vårdtagaren varit inlagd på ett akutsjukhus de senaste tre månaderna före dagen för PPM? Det gäller bara intagning på akutsjukhus där vistelsen varat minst 24 timmar.
• Genomgått ett kirurgiskt ingrepp under de senaste 30 dagarna
  • Vårdtagaren som uppfyller kriterier för mätning och som har genomgått ett kirurgiskt ingrepp under de senaste 30 dagarna före mätdagen. Ett kirurgiskt ingrepp är en åtgärd som äger rum i en operationssal (t.ex. operationssal, interventionell radiologi eller hjärtkateteriseringsrum), där en kirurg lägger minst ett snitt genom huden eller slemhinnan, även med hjälp av laparaskopisk åtkomst, och stänger snittet innan patienten lämnar operationssalen
• Urinkateter
  • Ett katetetersystem inlagt i urinblåsan för dränage och insamling av urin, t.ex. kvarliggande urinkateter, suprapubisk kateter eller bukväggskateter, en cystostomi.
• Kärlkateter
  • Ett inlagt katetersystem som ger åtkomst till kärlsystemet (venös, arteriell), (t.ex. en perifer intravenös kateter, ett inopererat system för kärlåtkomst (port-à-cath) eller något annat system som ger intravaskulär åtkomst (även en arteriovenös fistel).
• Urininkontinens
  • Okontrollerad tömning av urin som krävt användning av inkontinenshjälpmedel de senaste 24 timmarna. En vårdtagare som har en urinkateter ska inte betraktas som urininkontinent.
• Faecesinkontinens
  • Okontrollerad tömning av tarmen som krävt användning av inkontinenshjälpmedel de senaste 24 timmarna.
• Trycksår
  • Trycksår kategori 1-4 tas med, även den lägsta kategori 1 som kännetecknas av att den intakta huden inte vitnar av ett lätt tryck med fingret (inte vitnande erytem).
• Andra sår
  • Andra sår än trycksår, däribland bensår, traumatiska sår eller operationssår samt insticksställe för PEG, gastrostomi, trakeostomi, urostomi, kolostomi eller suprapubiska och peritoneala katetrar.
• Desorienterad (i tid och/eller rum)
  • Vårdtagare som drabbas av perioder av förvirring särskilt med avseende på tid, rum eller igenkänning av personer (att han eller hon t.ex. inte hittar sitt rum, inte har någon uppfattning om tiden osv.).
• Rörlighet
  • Indelas i tre kategorier: Sängliggande, rullstolsburen och uppegående. Vårdtagare räknas som uppegående om hon/han kan gå själv med käpp, kryckor eller rollator.
• Tecken och symtom på dagen för mätning
  • För definition av tecken/symtom på misstänkt infektion som ska registreras, se kapitel 4.4. För vårdtagare som uppvisar tecken/symtom på en misstänkt infektion på mätdagen. Här registreras de tecken och symtom som vårdtagaren uppvisar. Har vårdtagaren antibiotikabehandling för infektionen registreras information om antibiotikabehandlingen även under denna sektion.
• Antibiotikabehandling på dagen för mätning (inga tecken och symptom på dagen för mätning)
  • För definition av antibiotika som ska registreras, se kapitel 4.3. Information om vårdtagarens övriga antibiotikabehandlingar registreras här. Profylaktisk behandling, antibiotikabehandlingar där inga tecken och symtom på en misstänkt infektion ska redovisas (infektion uppkommit utanför enheten) samt de antibiotikabehandlingar där tecken och symtom funnits max 14 dagar tillbaka hos vårdtagaren. För dessa ska antibiotikaregistreringen först göras under denna sektion, följt av registrering av tillhörande tecken och symtom (förvärvade på boendet, max 14 dagar tillbaka).

• Namn på Antibiotika
  • Läkemedelsnamn väljs från rullista, se Bilaga 5 i Protokoll Svenska HALT
• Administreras
  • Administrationsväg av antibiotika. Tre valalternativ finns tillgängliga; oralt, parenteralt och annat
• Stoppdatum/utvärderingsdatum
  • I vårdtagarens journal eller omvårdnadsjournal ska det tydligt anges fram till vilket datum antibiotikan ska ges (stoppdatum) eller när antibiotikabehandlingen ska ses över (utvärderingsdatum).
• Profylaktisk
  • Antibiotika som förskrivits för att förebygga uppkomsten av infektion. Vårdtagaren visade inga tecken/symtom på en infektion när behandlingen förskrevs. En antibiotikabehandling som förskrivits i syfte att förhindra komplikationer från en befintlig infektion, ska inte betraktas som en profylax utan terapeutisk.
• Terapeutisk
  • Antibiotika som förskrivits i syfte att verkligen behandla en infektion eller förhindra komplikationer från en befintlig infektion. Vårdtagaren visade tecken/symtom på en infektion när behandlingen förskrevs. Både empiriska (dvs. behandlingen påbörjas innan orsaken till infektionen är känd) och mikrobiologiskt dokumenterade (dvs. den orsakande mikroorganismen är känd) behandlingar ska registreras.
• Antibiotika ordinerad för
  • Anatomisk lokal för misstänkt infektion anges
• Vem förskrev antibiotikan
  • Tre olika valalternativ finns tillgängliga; Läkare på vårdcentral eller liknande; Läkare på sjukhus eller specialistmottagning; Annan. All primärvård ska kategoriseras till ”Läkare på vårdcentral eller liknande.”
• Vilken diagnos har läkaren ställt vid antibiotikaförskrivning
  • I vårdtagarens journal eller läkemedelslista ska det framgå vilken diagnos förskrivande läkare angett för aktuell infektion. Diagnos väljs från rullista, se bilaga 5.
• Var förskrevs antibiotikan
• Antal ordinerade behandlingsdagar
  • I vårdtagarens journal eller läkemedelslista ska det framgå antalet dagar som antibiotikan ska ges för aktuell infektion. Antalet dagar väljs från rullista.
• Urinsticka
  • En sticka doppas ner i urin för att bestämma förekomsten av vita blodkroppar (leukocytesteras) och/eller nitriter. Resultatet visas genom färgförändring. Testet bör inte blandas ihop med odling på dipslide-objektglas som utförs på laboratorier (test som bestämmer förekomsten av mikroorganismer i vätskor genom inkubation av dipslides)
• Odlingsprov

• Feber
  • Enstaka episod >37,8 °C oralt/trumhinna eller Upprepade episoder >37,2 °C oralt eller >37,5 °C rektalt eller >1,1 °C jämfört med baslinjedata från valfritt ställe (oralt, trumhinna, övrigt).
• Akut förändring av psykisk status
  • Akut debut + fluktuerande förlopp + ouppmärksamhet och antingen förvirringstillstånd eller förändrad medvetandenivå
• Akut funktionsnedsättning UTAN alternativ diagnos
  • Plötslig ökning med 3 poäng i ADL-index (intervall 0-28) från baslinjedata baserade på 7 ADL-faktorer (rörlighet i sängen, förflyttning, rörlighet i hemmet, av- och påklädning, toalettbesök, personlig hygien, matsituation) som var och en skattas från 0 (oberoende) till 4 (totalt beroende) eller ökat beroende definierat med andra skalor än ADL.
• Leukocytos
  • Neutrofili > 14 ×109 leukocyter/L eller vänsterförskjutning (> 6 % band eller ≥ 1 500 band/mm³).
• Läkardiagnos

• Frossbrytning
• Nyligen debuterad hypotoni UTAN alternativ infektionslokal
• Nyligen debuterad smärta eller ömhet suprapubiskt eller över njurlogen
  • Smärta eller ömhet ovanför blygdbenet eller ryggsmärta i området ovanför njuren (mellan 12:e revbenet och ryggraden)
  • Purulent flytning kring kateter
• Akut smärta, svullnad eller ömhet i testiklar, epididymis eller prostata
  • Epididymis är anatomiskt namn för bitestikel
• Akut dysuri
  • Besvär vid vattenkastning såsom sveda, trängningar, smärta
• Akut smärta över njurloge
  • Ryggsmärta i området ovanför njuren (mellan 12:e revbenet och ryggraden)
• Suprapubisk smärta/ömhet
  • Smärta eller ömhet ovanför blygdbenet
• Makroskopisk hematuri
  • Blod i urinen
• Urineringsfrekvens (förändrad/ökad)
• Urinträngning (nytillkommen/ökad)
• Inkontinens (nytillkommen/ökad)

• Snuva eller nysningar
• Täppt näsa
• Ont i halsen, heshet eller svårt att svälja
• Torrhosta
• Svullna eller ömma halskörtlar (cervikal lymfadenopati)
• Frossa
• Nyuppkommen huvudvärk eller ont i ögonen
• Muskelvärk eller ont i kroppen
• Sjukdomskänsla eller förlorad aptit
• Ont i halsen
• Nyuppkommen eller ökad torrhosta
• Positiv lungröntgen för pneumoni eller ett nytt infiltrat
• Nyuppkommen eller ökad sputumproduktion
• Syresättning < 94 % eller minskat med >3% från normalt tillstå
• Onormalt fynd vid fysikalisk lungundersökning (nyuppkommen eller förändring)
• Pleuritsmärta
  • Andnings- och rörelsekorrelerad smärta vid inflammation i lungsäcken
• Andningsfrekvens ≥ 25 andetag/min

• Värme
• Ömhet eller smärta
• Rodnad
• Serös sekretion
  • Vattning, tunnflytande (serumliknande) sekretion
• Svullnad
• Förvirring
• Makulopapulöst och/eller kliande utslag
  • Utslag som kännetecknas av fläckar och blemmor
• Epidemiologisk koppling till ett annat laboratorieverifierat fall
• Ett vesikulärt utslag
  • Ett blåsliknande utslag
• Typiska utslag eller hudlesioner

• Diarré, tre eller flera lösa avföringar över vårdtagarens normaltillstånd under 24 timmar
• Kräkning, två eller flera tillfällen under 24 timmar
• Minst ett symtom av illamående, kräkning, smärta/ömhet i buken, diarré
• Toxisk megakolon konstaterat via röntgen
  • Livshotande komplikation till CD som kan ge utvidgning (dilatation) av tjocktarmen och symtom som buksmärta, uppspänd buk, ömhet, feber och hjärtklappning och till och med leda till chock.
• Diagnos på pseudomembranös kolit ställd genom endoskopi, kirurgiskt ingrepp eller biopsi
  • En följdsjukdom av antibiotikarelaterad diarré (orsakad av C. difficile) som kännetecknas av bukkramper, blodig avföring, feber och diarré.

• Nydebuterat eller ökat konjunktivalt erytem, med eller utan klåda
  • Konjunktivalt erytem är rodnad i ögats bindhinna
• Nydebuterad eller ökad konjunktival smärta som kvarstått de senaste 24 timmarna
  • Konjunktival smärta är smärta i ögat
• Nydebuterad sekretion från ena eller båda öronen (icke-purulent sekretion måste åtföljas av symtom som ont i örat eller rodnad)
• Förekomst av upphöjda vita fläckar på inflammerad slemhinna
• Plack i munslemhinnan

• Två eller fler positiva blododlingar med samma organism
• En enstaka blododling med en organism som inte anses vara en kontamination
• Nydebuterad hypotermi (<34,5 c, alternativt går inte att avlä>sa på den aktuella termometern)
• Systoliskt blodtrycksfall på >30 mmHg från baslinjevärdet
• Försämring av psykisk eller funktionell status
• Feber, oklar orsak
  • Det måste finnas uppgift i vårdtagarens journal om feber i två eller flera episoder med minst 12 timmars mellanrum under en tredagarsperiod, med eller utan känd orsak

• Specificeras i fritextfält

• Urinodling inte tagen, var negativ eller resultatet är okänt
• Positiv urinodling: > 10 000 cfu/ml av godtyckligt antal organismer i ett prov som tagits från urinkatetern
  • Gäller för vårdtagare med kvarliggande kateter
• Positiv urinodling: > 10 00 cfu/ml av godtyckligt antal organismer i ett prov som tagits med tappningskateter
  • Gäller för vårdtagare utan kateter
• Positiv urinodling: > 10 000 cfu/ml av maximalt 2 organismer i kastad urin
  • Gäller för vårdtagare utan kateter
• Positivt laboratorieprov
• Positivt avföringsprov för toxin A eller B eller positivt prov för CD eller positiv PCR
• Positivt skrapprov eller biopsi
• Positivt avföringsprov för bakteriella eller virala patogener

Hittas på Folkhälsomyndighetens hemsida för HALT,

Vecka 46-47. Efterregistrering av information kan göras under de två efterföljande veckorna (v. 48-49).

1. Enheten resultat kan tas ut i rapportverktyget i Senior alert dygnet efter inlämnad mätning.
2. Jämförelserapport (enhet, kommun och kategori) kan tas ut i Senior alert från och med vecka 50.
3. Öppen data i Folkhälsomyndighetens statistikdatabas och visualiseringsverktyg, Folkhälsodata och Folkhälsostudio, uppdateras efter avslutad mätning
4. Nationell rapport publiceras av Folkhälsomyndigheten efter mätning.

• Cystit (blåskatarr)
• Pyelonefrit (njurbäckeninfektion)

• Rhinit (förkylning/ÖLI)
• Laryngit (halsinfektion)
• Faryngotonsillit (halsfluss)
• Influensa
• Pneumoni (lunginflammation)
• Atypisk pneumoni (mykoplasma etc.)
• Akut bronkit (luftrörskatarr)
• Akut exacerbation av KOL/kronisk bronkit (AEKOL/KB)

• Infekterat akut sår (ex. traumatiskt sår, paronychi)
• Impetigo (svinkoppor)
• Erysipelas (rosfeber)
• Infekterat kroniskt sår (ex. bensår, trycksår)
• Postoperativ sårinfektion, ytlig eller djup
• Herpes zoster (bältros)
• Abscess (böld), ytlig eller djup

• Gastroenterit
• Clostridioides difficile-infektion (tidigare Clostridium difficile)

• Konjunktivit
• Dakrocystit
• Vagel
• Otit (öroninfektion)
• Sinuit (bihåleinflammation)
• Oral svampinfektion

-

-

-

-

De år som ECDC koordinerar en europeisk HALT-mätning inkluderas frågor som gäller verksamheternas organisation och strukturella förutsättningar. Frågorna besvaras i en extra enkät i HALT-modulen i Senior alert. Nedan finns förtydliganden till vissa av frågorna följt av enkätfrågor med svarsalternativ.

• Finns utsedd person/personer med uppgift att stötta i hygienarbetet (hygienombud) internt i verksamheten?

Personen behöver inte arbeta direkt på enheten utan kan, exempelvis, ha denna roll för ett helt särskilt boende eller liknande (där enheten ingår och kan utnyttja funktionen).

• Utbildning i vårdhygien för omvårdnadspersonal.
• Utbildning i vårdhygien för legitimerad personal.
• Används vård- och omsorgsplaner.

Individuell vård- och omsorgsplan för vårdtagaren avses.

• Rutin finns i verksamheten för att uppmärksamma vilka vårdtagare som är bärare av/infekterade med multiresistenta bakterier.

Exempel på multiresistenta bakterier är ESBL-CARBA, MRSA, VRE

• Person utsedd som ansvarig för utbrottshantering och utbrottsrapportering.

Personen behöver inte arbeta direkt på enheten utan kan, exempelvis, ha denna roll för ett helt särskilt boende eller liknande (där enheten ingår och kan utnyttja funktionen).

• Person utsedd som ansvarig för att återrapportera övervakningsresultat till vård-och omsorgspersonal i verksamheten

Personen behöver inte arbeta direkt på enheten utan kan, exempelvis, ha denna roll för ett helt särskilt boende eller liknande (där enheten ingår och kan utnyttja funktionen).

• Person utsedd som ansvarig för desinfektion och sterilisering av medicinsk utrustning och materiel som används vid patientvård

Personen behöver inte arbeta direkt på enheten utan kan, exempelvis, ha denna roll för ett helt särskilt boende eller likande (där enheten ingår och kan utnyttja funktionen).

• Rutiner avseende isolering och restriktioner för vårdtagare som är bärare av resistenta mikroorganismer

Har inte enheten en egen rutin ska det på enheten/det särskilda boendet finnas dokumenterat vilken rutin som ska användas och var denna information hittas.

• Erbjudande om årlig influensavaccination till alla vårdtagare
• Erbjudande om påfyllnadsdos av vaccin mot Covid-19 till alla vårdtagare
• Kontinuerligt arbete med organisation, kontroll och återrapportering av följsamheten till handhygien.

Finns det på enheten/det särskilda boendet en person som har arbetsuppgiften att titta på organisation, kontroll och återrapportering av följsamhet till handhygien.

• Kontinuerligt arbete med organisation, kontroll och återrapportering av följsamheten till övriga vårdhygieniska rutiner.

Finns det på enheten/ det särskilda boendet en person som har som arbetsuppgift att titta på organisation, kontroll och återrapportering av följsamhet till övriga vårdhygieniska rutiner.

• Ingen av ovan nämnda funktioner/resurser finns i verksamheten
• Finns det i er verksamhet skrivna rutiner för:

På enheten/det särskilda boendet ska en skriftlig dokumentation finnas som beskriver proceduren alternativt dokumentation som hänvisar till vilka rutiner/dokument som ska användas och vart dessa rutiner kan hittas.

• Finns det ett övervakningsprogram för vårdrelaterade infektioner på enheten.

Har enheten/det särskilda boendet ett övervakningsprogram för vårdrelaterade infektioner. (sammanställningar av förekomst av UVI, sårinfektioner eller liknande). Svenska HALT kan räknas som ett övervakningsprogram förutsatt att enheten deltagit i tidigare mätningar.

• Vilken metod för handhygien används mest i verksamheten när händerna inte är synligt smutsiga?
• Organiserades det utbildning/träning i basala hygienrutiner för vård-och omsorgspersonal i er verksamhet under förra året?
• Finns det en rutin för användning av munskydd som source control i er verksamhet?

Munskydd som source control avser att skydda omgivningen från droppar och stänk ifrån luftvägarna hos den som bär munskyddet. På enheten/det särskilda boendet ska en skriftlig dokumentation finnas som beskriver proceduren alternativt dokumentation som hänvisar till vilka rutiner/dokument som ska användas och vart dessa rutiner kan hittas.

Finns utsedd person/personer med uppgift att stötta i hygienarbetet (hygienombud) internt i verksamheten?

Svarsalternativ: Ja/Nej/Vet ej

Har verksamheten möjlighet att be om experthjälp från en extern Vårdhygienisk enhet?

Svarsalternativ: Ja/Nej/Vet ej

Markera vilka av följande funktioner/resurser som finns tillgängliga i er verksamhet:

• Utbildning i vårdhygien för omvårdnadspersonal
• Utbildning i vårdhygien för legitimerad personal
• Används vård- och omsorgsplaner
• Rutin finns i verksamheten för att uppmärksamma vilka vårdtagare som är bärare av/infekterade med multiresistenta bakterier
• Person utsedd som ansvarig för utbrottshantering och utbrottsrapportering
• Person utsedd som ansvarig för att återrapportera övervakningsresultat till vård-och omsorgspersonal i verksamheten
• Person utsedd som ansvarig för desinfektion och sterilisering av medicinsk utrustning och materiel som används vid patientvård
• Rutiner avseende isolering och restriktioner för vårdtagare som är bärare av resistenta mikroorganismer
• Erbjudande om årlig influensavaccination till alla vårdtagare
• Erbjudande om påfyllnadsdos av vaccin mot Covid-19 till alla vårdtagare
• Kontinuerligt arbete med organisation, kontroll och återrapportering av följsamheten till basala hygienrutiner
• Kontinuerligt arbete med organisation, kontroll och återrapportering av följsamheten till övriga vårdhygieniska rutiner
• Ingen av ovan nämnda funktioner/resurser finns i verksamheten

Finns det i er verksamhet skrivna rutiner för:

• Handläggning av vårdtagare med MRSA och/eller andra resistenta bakterier?
• Basala hygienrutiner?
• Hantering av urinkatetrar?
• Hantering av venkatetrar?
• Hantering av sondmatning?
• Hantering av utbrott av mag-och tarminfektioner?
• Hantering av utbrott av luftvägsinfektioner?

Svarsalternativ: Ja/Nej/Vet ej

Finns det övervakningsprogram för vårdrelaterade infektioner på enheten?

Svarsalternativ: Ja/Nej/Vet ej

Vilken metod för handhygien används mest i verksamheten när händerna inte är synligt smutsiga?

Svarsalternativ: Handdesinfektion med handsprit/Handtvätt med tvål och vatten/Vet ej

Organiserades det utbildning/träning i basala hygienrutiner för vård-och omsorgspersonal i er verksamhet under förra året?

Svarsalternativ: Ja/Nej/ Vet ej

Finns det en rutin för användning av munskydd som source control i er verksamhet?

Svarsalternativ: Nej/Ja, för patientnära arbete/Ja, för patientnära arbete och i alla allmänna utrymmen

Hur stor andel av vårdtagarna på enheten är vaccinerade mot Covid-19 enligt gällande rekommendationer.

Svarsalternativ: Uppskattad andel i procent. Ange i heltal.

Hur stor andel av vårdtagarna på enheten brukar vaccineras mot influensa

Svarsalternativ: Uppskattad andel i procent. Ange i heltal

De år som ECDC koordinerar en europeisk HALT-mätning inkluderas frågor som berör mikrobiologiska resultat. Dessa frågor sker i anslutning till frågor gällande antibiotikaförskrivning i HALT-modulen. Om ett odlingsprov tagits, tillkommer frågan om status på odling:

• Växt (undersökning utförd och mikroorganism identifierad)
• Inga resultat tillgängliga (prov taget men resultat ej klart eller kan inte återfinnas)
• Ingen växt (undersökning utförd och resultatet var negativt)
• Ingen mikroorganism har identifierats (undersökning utförd men oklart fynd)

Om provsvar från den mikrobiologiska provtagningen finns tillgängligt och mikroorganism är identifierad (alternativ 1 ovan) anges de isolerade mikroorganismerna. Maximalt tre organismer kan anges. Arter som kan anges hittas i listan nedan (Arter). Vid registrering i HALT-modul skrivs de första bokstäverna in på isolerad mikroorganism (fullständigt artnamn) och möjliga valalternativ visas.

För varje rapporterad mikroorganism markerad med fet font i nedanstående lista (Arter) ska även antibiotikakänslighet rapporteras, se avsnitt nedan.

Bakterier samt för vilken antibiotika som antibiotikakänslighet ska rapporteras presenteras i punktlistan nedan. Svarsalternativ för oxacillinkänslighet hos Staphylococcus aureus är känslig (S), resistent (R) eller okänd. För alla övriga antibiotika är svarsalternativen känslig (S), intermediär (I), resistent (R) eller okänd. Oxacillin avser resistensresultat från isoxazolylpenicilliner som oxacillin eller cefoxitin. Vid angivelsen glykopeptider avses resistensresultat från antibiotika vankomycin eller teikoplanin. Tredje-generationens cefalosporiner avser resultat från antibiotika cefotaxim, ceftazidim eller cetriaxon. Karbapenemer avser resistensresultat från antibiotika imipenem, meropenem eller doripenem.

• Staphylococcus aureus
  • Oxacillin och glykopeptid
• Escherichia coli, Klebsiella, Enterobacter, Proteus, Citrobacter, Serratia samt Morganella.
  • Tredje-generationens cefalosporiner och karbapenemer
• Pseudomonas aeruginosa
  • Karbapenemer
• Acinetobacter baumannii
  • Karbapenemer