Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med kortare utbildning har högre risk för psykisk ohälsa än de med längre utbildning. Vidare är psykisk ohälsa vanligare bland personer som saknar kontantmarginal. Skillnader finns också beroende på andra sociala och även hälsomässiga faktorer.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom.

Folkhälsomyndigheten har beslutat hur 52 ideella organisationer ska dela på 150 miljoner kronor i statsbidrag. Pengarna ska användas till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare att få anställning, vänner och familj. Samtidigt svarar majoriteten att de tror att man helt kan återhämta sig efter psykisk ohälsa. Det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

Personer med psykisk ohälsa uppmärksammas allt mer i svenska nyhetsmedier, och skildras på ett allt mer positivt sätt. Medierna lyfter bland annat fram att psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt, och att många med psykisk ohälsa har en fungerande vardag. Det kan ha bidragit till att allmänhetens syn på psykisk ohälsa blivit mer positiv.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra livshändelser som förlust av närstående naturligt blir vanligare när vi blir äldre.

Kunskapsstöd om förekomst av olika aspekter av psykisk hälsa och hur den psykiska hälsan kan stärkas bland äldre och på de arenor där äldre befinner sig.

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Faktabladet sammanfattar resultatet från en kartläggning av äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Faktabladet beskriver riskfaktorer, skyddsfaktorer och behov av insatser som är särskilt relevanta för äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor.

Covid-19 pandemin har inneburit förändringar i vardagen för många, särskilt för personer över 70 år. Förutom ökad risk för död till följd av sjukdomen har äldre också rekommenderats att begränsa sin vardag mer än yngre åldersgrupper. I mars 2020 infördes en rekommendation om att personer 70 år och äldre ska begränsa sina sociala kontakter och undvika platser där många personer samlas. Rekommendationen infördes för att skydda äldre personer mot smitta av covid-19, men den riskerar också att bidra till ökad fysisk och psykisk ohälsa, på både kort och lång sikt. Denna kunskapssammanställning bidrar med kunskap om hur många allvarliga sjukdomsfall och dödsfall i covid-19 som kunnat undvikas genom rekommendationen men också om kunskap om konsekvenserna för både den psykiska och den fysiska hälsan. Det blir viktigt i det fortsätta arbetet med att förebygga och minska negativa konsekvenser till följd av covid-19 samt som underlag för att eventuellt uppdatera smittskyddsåtgärden.

Under den gemensamma strategin ”Det handlar om livet” samlar 28 myndigheter över 100 konkreta insatser som ska genomföras de kommande tre åren för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska vägleda och samordna arbetet, men utvecklingen är ett

Den här rapporten är en kartläggande litteraturöversikt av forskning om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för personer som lever med hiv och är 60 år eller äldre.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls. 

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

En litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre.

Ångestsyndrom är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden i Sverige. Hittills har kunskap om befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom varit begränsad, eftersom forskningen främst varit fokuserad på andra psykiatriska tillstånd, så som psykossjukdomar. Nu finns både svenska och

I detta faktablad presenteras förekomsten av förgiftningsolyckor bland vuxna 50 år och äldre. Resultaten visar att det finns ett samband mellan ohälsa och förgiftningsolyckor till följd av alkohol, narkotika och läkemedel. Resultaten visar även att förekomsten av förgiftningsolyckor skiljer mellan sociodemografiska grupper.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Att kombinera bruk av ANTS är vanligare bland personer som uppger att de har ekonomiska problem, sämre allmän hälsa, psykiska besvär eller rapporterar olika former av sociala problem.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna