Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten erbjuder sidoutbildning i "Klinisk mikrobiologi" för ST-läkare. Utbildningen riktar sig framförallt till blivande specialistläkare i klinisk mikrobiologi men utbildningen kan även vara av intresse för blivande specialister i infektionssjukdomar.

Hur mycket vi rör oss, sitter stilla och sover hänger ihop med risken att drabbas av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression. Folkhälsomyndigheten och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, deltar i ett EU-projekt för att kunna förebygga sjukdomarna bättre.

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

NCDSim är en simuleringsmodell utvecklad av Folkhälsomyndigheten, Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden för att analysera framtida utvecklingen av cancer och hjärt-kärlsjukdomar i Sverige.

Mässling är mycket smittsamt och kan ge allvarliga komplikationer. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till alla. Det är viktigt att ha ett skydd inför utlandsresor.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till dig som beslutar om åtgärder i skolan och fritidsverksamhet.

I faktabladet kan du som är gravid läsa om vaccination mot kikhosta och influensa.

Faktabladet visar exempel på hur en ekonomisk utvärdering kan användas för att prioritera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Faktabladet ger även stöd i att använda ekonomisk utvärdering som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring skatter och subventioner för att främja hälsosam livsmedelskonsumtion och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig

Folkhälsomyndighetens översättning av budskap från WHOs skrift Zero regrets.

Faktabladet presenterar argument för att underlätta prioritering och motivera satsningar på regional och kommunal nivå som främjar en god och jämlik hälsa.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Rapporten är en del av regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska villkor.

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Rapporten är en kartläggande litteraturöversikt som presenterar kunskapsläget om effekter av insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Rapporten redovisar resultat från en befolkningsenkät, fokusgruppsintervjuer, expertintervjuer och workshop med civilsamhällsorganisationer som arbetar med psykisk hälsa. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med psykisk hälsa och kommunikation kring psykisk hälsa till allmänheten på