Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera fem olika substanser som narkotika, och sex som hälsofarlig vara. Förslaget omfattar cannabisliknande och centralstimulerande substanser, liksom en opioid och en bensodiazepin.

På denna sida finns information om vaccinationer till dig som arbetar inom elevhälsans medicinska insats (EMI). Det finns även länkar till Folkhälsomyndighetens webbsidor inom andra ämnesområden som är aktuella för elevhälsan.

Denna veckorapport publicerades den 28 mars 2025 och redovisar läget för influensa vecka 12 (17–23 mars 2025). Specialavsnitt: Åldersfördelning bland fall, intensivvårdade och avlidna under säsongen.

Långvarig ensamhet kan öka risken för både fysisk och psykisk ohälsa, och är ett folkhälsoproblem. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram en nationell strategi för att förebygga ensamhet och skapa god gemenskap i befolkningen.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

Denna veckorapport publicerades den 8 maj 2025 och redovisar läget för influensa vecka 18 (28 april–4 maj 2025).

Denna veckorapport publicerades den 24 april 2025 och redovisar läget för influensa vecka 16 (14–20 april 2025).

Denna veckorapport publicerades den 27 februari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 8 (17–23 februari 2025).

Rapporten innehåller skattning av kostnader för cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes.

Tydliga strukturer, resurser och samverkan mellan aktörer behövs för att lyckas i arbetet som kommunal samordnare. Det visar resultaten från en intervjustudie med samordnare. Faktabladet riktar sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på länsstyrelser som arbetar med folkhälsofrågor.

Här finns samlad information om aktuella vacciner och vaccinationer mot covid-19, riktad till vårdpersonal som utför vaccinationerna. Vägledningen uppdateras löpande.

Vägledningen visar hur du kan använda ekonomiska utvärderingar som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den fördjupar förståelsen för de olika stegen och är avsedd att stärka beslutsfattare i rollen som beställare och mottagare av ekonomiska utvärderingar.

I den här studien – Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning – redovisas hälsan och förutsättningar för hälsa bland elever på kommunal vuxenutbildning (komvux). Studien visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med

Denna veckorapport publicerades den 4 april 2025 och redovisar läget för influensa vecka 13 (24–30 mars 2025).

För att stärka Sveriges beredskap inför framtida pandemier har Folkhälsomyndigheten, tillsammans med Chalmers och FOI, etablerat SEMAFOR – ett nationellt nätverk för modellering. Nätverket samlar myndigheter och universitet och ska underlätta samarbete och kunskapsutbyte vid kommande hälsokriser.

Enligt 5 a kap. 8 § ska den som ansöker om tillstånd för gårdsförsäljning göra ett prov för att visa på tillräckliga kunskaper om alkohollagen och anslutande föreskrifter. Folkhälsomyndigheten har tagit fram föreskrifter som gäller provet och hur det ska genomföras.

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot covid-19, riktad till grupper som tidigare omfattats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den hälsoekonomiska analysen jämförs kostnader och hälsoeffekter av fortsatt vaccination mot covid-19 gentemot en situation utan vaccination.

Denna veckorapport publicerades den 21 februari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 7 (10–16 februari 2025).

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Faktabladet jämför självrapporterad och objektiv längd och vikt bland barn och unga från den internationella litteraturen och svenska undersökningar.

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Faktabladet riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör hälso- och sjukvård och dess koppling till en god och jämlik hälsa.