Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos ungdomar 16–19 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för ungdomar i gymnasieåldern.

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

Här redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 6–9 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för lågstadiebarn.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 11–15 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för äldre skolbarn.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos gravida. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för gravida.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

Under augusti har fem fall av mässling rapporterats i Sverige. Tre av dem har ett sannolikt epidemiologiskt samband, med vistelse på festivalen Urkult i region Västernorrland den 30 juli till den 1 augusti. Fallen är hemmahörande i olika regioner. Sjukdomen mässling är mycket smittsam. En infekterad person kan smitta andra från 4 dagar före debuten av…

Ett informationsblad till föräldrar som beskriver sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet för barn och ger en överblick av vilka vaccinationer som ges vid vilken ålder inom BVC och elevhälsan. Översättningar finns till andra språk.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det

Poliovirus och enterovirus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om influensa från säsongen 2024/2025.

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Frågor och svar kring de barnvaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Fram till dess att det kombinerade vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) introducerades 1982 var sjukdomarna vanliga. Därefter sjönk antalet rapporterade fall kraftigt inom loppet av några år. Idag, över 30 år efter att MPR-vaccinationen infördes, är alla tre sjukdomarna ovanliga. Mässling och röda hund har helt eliminerats i Sverige, vilket innebär att virusen inte längre cirkulerar…

Alla som inte har immunitet mot sjukdomarna riskerar att smittas vid kontakt med någon som är sjuk. Immunitet får man genom att ha haft sjukdomen eller genom vaccination. Sjukdomarna är vanliga i många andra länder, och utlandsresenärer löper därför högre risk att smittas. Även i Sverige kan man

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Folke frågar om virus och bakterier är en berättelse framtagen för barn i förskoleålder och förskoleklass om vad virus, bakterier och vaccin är för något och vad som kan få oss att fortsätta att må bra. I materialet ingår också en film för barn i lågstadiet, där Fiona lär sig om mässling, påssjuka och röda hund, och varför vaccin behövs.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Information till föräldrar med barn som av olika anledningar inte vaccinerats mot sjukdomarna som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Affisch/bild som ger en översikt av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccinationer för vuxna. Affischen går att skriva ut.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och många av de tidigare stora folksjukdomarna får allt mindre betydelse. Detta gäller också de smittsamma sjukdomarna där de allra flesta allvarligare sjukdomarna nu är mycket sällsynta.