Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Faktabladet presenterar resultaten från en befolkningsbaserad studie om socioemotionell förmåga hos 3-åringar. Resultaten visar ett samband mellan socioemotionella svårigheter hos barnet och vissa faktorer relaterade till föräldrarna, såsom låg inkomst, låg utbildningsnivå och att föräldrarna är

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Denna e-publikation är en genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. Publikationen kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om hur buller och höga ljudnivåer kan påverka människors hälsa.

Rapporten presenterar en lägesbild av förekomsten av rökning på svenska skolgårdar och vilka metoder som används för att mäta förekomsten.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Utbildningsmaterialet riktar sig till personal som arbetar i serveringsmiljö och används vid utbildningar i metoden Ansvarsfull alkoholservering. Den här utbildningen är för dig som arbetar på ett serveringsställe. Du kan bidra till att skapa en trevlig serveringsmiljö genom att serveringen av

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Rapporten ska underlätta för verksamheter att tillämpa riktlinjerna, genom att synliggöra hur olika sektorer bidrar till arbetet. Det handlar om åtgärder och insatser från myndigheter och nationella organisationer som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittande inom olika sektorer. Vi ger

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Rapporten är unik eftersom den har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Rapporten har fokus på kunskap och attityder om hiv hos allmänheten (16–44 år) i Sverige. Rapporten ger en bild av hur kunskapsläget och attityderna har förändrats över tid.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

I tillsynsplanen och programmet för marknadskontroll hittar du de tillsyns- och marknadskontrollaktiviteter som myndigheten planerar att bedriva under 2025.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

I rapporten presenteras resultat från en litteraturöversikt om skillnader i positiv psykisk hälsa. Resultaten tyder framför allt på skillnader i positiv psykisk hälsa mellan socioekonomiska grupper. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk

Vägledningen beskriver de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndernas ansvar för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg. Vägledningen har främst fokus på gränsdragningen för miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsynsansvar i dessa lokaler. Den ger också en kort orientering om ett antal