Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och

För individen som blir sjuk kan man inte särskilja mellan olika influensasorter baserat på symtom. Man kan bli allvarligt sjuk och till och med avlida av samtliga influensasorter. Man kan också bli lindrigt sjuk, förkyld eller inte ha några symtom alls trots att man har influensa. Generellt brukar influensa A orsaka mer intensiva epidemier. Vid säsonger som domineras…

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller tre eller fyra olika vaccinstammar. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om Vaccination mot influensa.

1177.se har råd för allmänheten om när man ska söka vård. Influensa (1177.se)

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Vaccin mot influensa kan börja tillverkas först när virusstammen är känd. Det gäller både vid en pandemi och säsongsinfluensa.

Det finns två typer av influensavirus som ger upphov till den typiska influensasjukdomen: A och B. På influensavirusets yta finns det två molekyler som avgör immunförsvarets möjlighet att känna igen och bekämpa viruset, och som därmed avgör smittsamheten: hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Hos influensa A finns många olika subtyper av…

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Frågor och svar kring influensa är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av andra intresserade.

Regionen beslutar om kostnad för vaccinationen. Vaccinationen är gratis för gravida, personer som är 65 år eller äldre och övriga riskgrupper i samtliga regioner. Vaccination mot influensa (1177.se)

Även om influensainfektion är besvärlig för många barn är risken för mycket allvarlig sjukdom hos för övrigt friska barn liten. En naturlig infektion ger ett mer bestående grundskydd mot influensa än de vacciner som finns idag. Barn som riskerar allvarlig sjukdom eller död kan dock inte ta den risk det innebär att få influensa…

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Frågor och svar kring influensavaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men även för exempelvis media och andra intresserade personer.

Det finns två typer av tillgängliga vacciner mot säsongsinfluensa för barn i Sverige. Dels inaktiverade influensavacciner (i de flesta fall från 6 månader), dels det levande attenuerade (försvagade) influensavaccinet (LAIV) för barn från 2 till 17 år. De inaktiverade vaccinerna ges som injektion

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot allvarlig sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet. För gravida med underliggande kroniska sjukdomar…

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot svår sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet. För gravida med underliggande kroniska sjukdomar…

Vaccin är det mest effektiva sättet att minska smittspridningen vid en pandemisk influensa. Om influensan blir allvarlig kan vaccinet göra stor nytta för människor, rädda många liv och lindra influensans konsekvenser på viktiga samhällsfunktioner.

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010. Mer om vaccination mot influensa