Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är en systematisk kartläggning av den senaste forskningen. Resultaten kan bidra till att stärka Folkhälsomyndigheten och våra målgruppers uppdrag att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

Detta faktablad innehåller en kort sammanfattning av samhällskostnaderna för narkotikabruk, totalt och uppdelat på direkta, indirekta och immateriella kostnader. Resultaten jämförs med tidigare beräkningar på området och diskuteras utifrån begränsningar i metoden.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

I denna sammanställning presenteras de centrala budskap som framkom i en fokusgrupp med budget- och skuldrådgivare. Syfte med fokusgruppen var att få en djupare förståelse för rådgivarnas erfarenheter kopplat till spelproblem. Relaterad läsning Ekonomisk rådgivning och stöd (Spelprevention.se)

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Faktabladet sammanfattar resultatet från en kartläggning av äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Faktabladet beskriver riskfaktorer, skyddsfaktorer och behov av insatser som är särskilt relevanta för äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.

Delmålet om ett inkluderande samhälle med delaktiga invånare syftar till att motverka utanförskap och säkerställa att personer, oaktat sjukdomstillstånd, kan vara delaktiga i samhället och leva sitt liv i gemenskap med andra människor, vilket är en förutsättning för psykiskt välbefinnande. Det

Folkhälsomyndighetens översättning av budskap från WHOs skrift Zero regrets.

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Faktabladet riktar sig till dig som beslutar om, utvecklar eller arbetar med förebyggande åtgärder, i till exempel skolor, kommuner eller länsstyrelser. Finns även på engelska.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter som följer upp barnhälsovården och små barns hälsa, eller använder sådana uppföljningar.

Två utvärderingar visar att stimulansmedel bidrar till ett mer systematiskt arbete genom att möjliggöra samordning, framtagande av handlingsplaner samt planering och genomförande av suicidförebyggande insatser.

Användning av narkotika kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda personen, dennes närstående och för samhället. Enligt en uppdaterad beräkning kostade narkotikabruket samhället minst 44 miljarder kronor år 2020. Genom att förebygga bruk av

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Faktabladet sammanfattar resultat från en forskningsstudie bland barn i Sverige som dött i suicid under perioden 2000-2018 samt myndighetens egna analyser om psykiatriskt vårdutnyttjande och uttag av psykofarmaka för denna grupp.

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Kriget i Ukraina har tvingat miljontals barn och vuxna på flykt. Runt om i Sverige hjälper civilsamhällesorganisationer, kommuner och regioner människor som flytt hit. Vi har frågat Anna Svensson, rådgivare i folkhälsofrågor vid Röda Korset om deras arbete lokalt och regionalt för att stötta dem