Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rekommendationerna om vaccination uppdateras och anpassas i enlighet med aktuella underlag om sjukdomsbörda, epidemiologiskt läge och möjlig användning av godkända vacciner. Dessa rekommendationer gäller från 1 september 2025 tills vidare.

De tio friluftslivsmålen handlar om att genomföra åtgärder så att förutsättningarna för friluftslivsutövandet förbättras.

Pappersremiss som skickas in via post. På publikationens sida finns fil för nedladdning samt postinstruktioner.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör boende och närmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Denna rapport är avsedd som vägledning för verksamhetsansvariga inom vård och omsorg om vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Denna text riktar sig till dig som äger och sköter bostadsfastigheter, omsorgsboenden, skolor, förskolor och andra lokaler för allmänna ändamål. Här finns information om Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande inomhustemperatur.

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Faktabladet riktar sig till dig som beslutar om, utvecklar eller arbetar med förebyggande åtgärder, i till exempel skolor, kommuner eller länsstyrelser. Finns även på engelska.

Andelen vuxna som dagligen äter frukt och grönsaker och regelbundet äter fisk fortsätter att minska. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som ofta dricker sötad dryck, till exempel läsk, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Folkhälsomyndigheten använder en metod som kallas avloppsvattenbaserad övervakning (wastewater-based surveillance, WBS) för att undersöka förekomsten av olika smittsamma sjukdomar i befolkningen. Här förklarar vi vad avloppsvattenbaserad övervakning innebär och hur den används i Sverige.

Ett faktablad till vårdnadshavare om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i det svenska vaccinationsprogrammet. Informationen är på somaliska.

Ett faktablad på arabiska till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar är mycket smittsamma och kan vara allvarliga. Att vaccinera sig är det mest effektiva skyddet mot sjukdomarna. Svensk version: Till dig som ska vaccineras mot difteri, stelkramp och kikhosta Via länken finns även faktabladet på andra…

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.

På Världsdagen för psykisk hälsa publicerar Folkhälsomyndigheten statistik över den psykiska hälsan. De flesta barn och vuxna har gott psykiskt välbefinnande, men i alla åldrar finns tecken på psykisk ohälsa – och bland vuxna är det den yngsta och den äldsta åldersgruppen som utmärker sig mest.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Faktabladet med råd vänder sig till chefer och arbetsledare inom vård och omsorg. Finns även på engelska.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara