Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport är första delen av Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdraget Att genomföra en pilotstudie om tillgänglighet till vissa antibiotika (S2015/05372/FS, S2018/03920/FS [delvis]). Vi beskriver bland annat de principer och komponenter i den ersättningsmodell som

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Det ena godkända vaccinet (det utan förstärkningsmedel, adjuvans) är godkänt för vaccination av gravida i graviditetsvecka 24–36 för att ge skydd under spädbarnets första sex levnadsmånader. Folkhälsomyndigheten har ännu inte utrett gravidvaccination mot RS-virus och därmed finns inför kommande

Barnen får ett bättre skydd, både på kort och lång sikt, om de är lite äldre vid vaccinationen, eftersom immunsystemet då har mognat mer. Detta är viktigt för barnet, som får ett bättre skydd, och för befolkningsimmuniteten på sikt.

Ja, kliniska studier och uppföljning av vaccinationsinsatser har visat en god skyddseffekt även efter vaccination med två doser. Folkhälsomyndigheter rekommenderar vaccination med två doser till alla 18-26 år. Personer som lever med hiv och personer med nedsatt immunförsvar bör dock alltid

Även personer under 18 år kan efter en bedömning av en läkare få vaccin mot mpox.

Nej, medfödda immunbristsjukdomar är en kontraindikation för MPR-vaccination, eftersom det är ett levande försvagat vaccin. Sådana sjukdomar är ovanliga och diagnosticeras vanligtvis före 6 månaders ålder. Eftersom MPR-vaccinerna är godkända för användning först från 9 månaders ålder, bör de allra flesta barn med medfödd immunbrist ha diagnostiserats när MPR-vaccination blir aktuell. Det bör dock…

Ett sådant beslut fattas först om en pandemi utvecklas, det vill säga när en pandemi deklareras av WHO. Då görs en analys av läget och av vilka åtgärder som behövs. Om ett vaccin kan göra nytta för att lindra pandemin fattas beslutet om inköp först då, efter en noggrann bedömning av risk och nytta med vaccinet.

Läkemedelstransporter och försäljning är hårt reglerade genom lagar och föreskrifter för att säkerställa att kvalitén på läkemedel/vacciner inte ändras under transporten. För kylvaror som vacciner är det extremt viktigt att transporten sker under en obruten kylkedja (temperaturkontrollerad logistik

MPR-vaccin, som innehåller levande försvagade virusstammar, kan försvaga tuberkulinreaktionen. Om man givit MPR-vaccin bör man vänta en månad med att sätta PPD. Om PPD givits först kan MPR-vaccin ges när hudtestreaktionen utvärderas (vanligtvis på tredje dagen efter det att tuberkulintestet satts).

Nej. Om man är säker på att en person fått två doser vaccin mot mässling, behöver man inte ge en tredje dos. 97-99 procent av alla som fått två doser har fått ett gott skydd mot mässling.

Ja, influensavaccin kan ges till barn samtidigt med ett eller flera andra vacciner eller med valfritt intervall emellan vaccinationerna.

Ja, den första dosen MPR-vaccin kan erbjudas från 12 månaders ålder inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. En tidigareläggning av den ordinarie dosen kan vara aktuell vid ökad smittrisk, till exempel inför en utlandsresa eller vid ett utbrott. Sjuksköterskor som genomgått vissa specialistutbildningar får ordinera MPR-vaccin till barn från 12 månaders ålder, eftersom det är inom ramen…

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

God erfarenhet finns av vaccination av barn och unga och vid behov kan pre- eller post-expositionsprofylax erbjudas till gruppen.

Folkhälsomyndigheten övervakar och uppdaterar löpande läget avseende utbrottet av mpox med fokus på Afrika på denna sida. Utbrottet klassades som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC) mellan den 14 augusti 2024 och 5 september 2025.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Rapporten beskriver hur CASE (Computer Assisted Search for Epidemics) används på myndigheten och vilka erfarenheter användarna har av systemet.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Rapporten innehåller den bästa tillgängliga kunskapen om diagnostik vid misstänkt borreliainfektion för sjukvården. Rapporten är ett samarbete mellan SBU och SMI på uppdrag av Socialstyrelsen. SBU har bidragit med en systematisk kunskapssammanställning av olika behandlingar och SMI har sammanställt

En god beredskap är avgörande inför nästa pandemi och det kräver att hela samhället förbereder sig. Pandemier medför ofta hög sjuklighet och dödlighet, vilket leder till en överbelastning av sjukvården. Folkhälsomyndigheten ger därför stöd till regionerna och andra aktörer i deras beredskapsarbete.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

This report describes the monitoring and surveillance systems for influenza in use during the 2024–2025 winter season and the results of both epidemiological and virological surveillance. Data are also compared to previous influenza seasons. See also the tables and figures section as well as the