Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
1520 träffar på Vaccination rekommendationer inom Hela webbplatsen
-
Balans mellan skärmtid och andra aktiviteter för barn 6–12 år
Publicerad:Uppdaterad:Affischen presenterar hur barn i åldrarna 6-12 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.
-
Balans mellan skärmtid och andra aktiviteter för små barn 2–5 år
Publicerad:Uppdaterad:Affischen presenterar hur barn i åldrarna 2-5 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.
-
Balans mellan skärmtid och andra aktiviteter för ungdomar 13–18 år
Publicerad:Uppdaterad:Affischen presenterar hur tonåringar i åldrarna 13-18 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.
-
Informationsmaterial om vaccinationer
Uppdaterad:Här hittar du faktablad, poddavsnitt, bilder, filmer, affischer och samtalsmaterial om sjukdomar och vaccinationer.
-
Frågeformulär inför Bacillus Calmette-Guèrin-vaccination på ukrainska
Publicerad:Information från Folkhälsomyndigheten
-
Haemophilus influenzae (invasiv) – Mikrobiellt övervakningsprogram
Uppdaterad:Haemophilus influenzae (invasiv) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.
-
Fortsatt gott skydd genom barnvaccinationsprogrammet
Publicerad:Så gott som alla barn i Sverige har ett vaccinationsskydd mot 11 sjukdomar som kan ge allvarliga konsekvenser. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten, som bekräftar att täckningen är på samma höga nivå som tidigare år.
-
Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2021
Publicerad:Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.
-
Säsongen för RS-virus är igång
Publicerad:Säsongen för RS-virus har startat och smittspridningen väntas öka under den kommande perioden. Det är viktigt att skydda de allra yngsta och äldsta i befolkningen mot smitta, eftersom de löper störst risk att bli allvarligt sjuka.
-
Utredningar om nationella vaccinationsprogram
Uppdaterad:Beslut om vilka vaccinationer som ska ingå i nationella vaccinationsprogram fattas av regeringen baserat på underlag som Folkhälsomyndigheten tar fram. Processen involverar även andra myndigheter, externa experter och ett öppet remissförfarande för allmänheten.
-
Rekommendationer för hur barn i åldern 2–5 år kan använda skärmar (lättläst)
Uppdaterad:Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn i åldern 2–5 år bör använda skärmar för att utvecklas och må bra.
-
Rekommendationer för hur barn i åldern 6–12 år kan använda skärmar (lättläst)
Uppdaterad:Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.
-
Rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar (lättläst)
Uppdaterad:Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.
-
Vad ska jag göra om jag har ett barn under 13 som behöver digitala hjälpmedel i vardagen?
Uppdaterad:Barn som behöver digitala hjälpmedel för att klara av vardagen ska ha tillgång till dem. Det kan till exempel handla om stöd för att få en text uppläst eller för att hålla koll på mediciner. Sådana hjälpmedel ska inte begränsas, och de ingår inte i vår rekommendation om smarta telefoner.
-
Finns det några ovanliga biverkningar efter MPR-vaccination?
Uppdaterad:Allvarliga biverkningar efter MPR-vaccination är mycket ovanliga. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Det inträffar i så fall vanligen i samband med en snabb temperaturstegring. I mycket sällsynta fall kan ett barn drabbas av tillfällig trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination. Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma, nässelutslag och allergisk…
-
Frågor och svar om vaccination mot RS-virus
Uppdaterad:Frågor och svar om RS-virus och RS-virusvaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av andra intresserade.
-
Varför erbjöds inte pojkar vaccination mot HPV tidigare?
Uppdaterad:Vaccination mot HPV infördes för att framförallt ge skydd mot livmoderhalscancer. Programmet omfattade därför till en början bara flickor. Genom åren ökade kunskapen om HPV-orsakade cancerformer som även drabbar män, och det är tydligt att vaccination mot HPV ger skydd mot dessa. Det finns också mer kunskap idag om den minskade smittspridningen…
-
Frågor och svar om vaccination mot bältros
Uppdaterad:De vanligaste frågorna med svar om vaccination mot bältros.
-
Varför registreras min vaccination i det nationella vaccinationsregistret?
Uppdaterad:Alla vaccinationer mot covid-19 ska registreras i det nationella vaccinationsregistret av den som vaccinerar dig. Den information som ska registreras är personnummer eller samordningsnummer, datum för vaccination, vilket vaccin som använts, vårdgivare som ansvarat för vaccinationen och dosnummer för vaccin mot covid-19. Detta görs för att kunna följa upp…
-
Varför rekommenderas personer i riskgrupp vaccination varje år?
Uppdaterad:Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Den som vaccinerar sig tidigare behöver alltså vaccineras igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar. Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa
-
Frågor och svar om vaccination mot vattkoppor
Uppdaterad:Frågor och svar om vattkoppor som främst riktar sig till allmänheten.
-
Specialavsnitt vecka 20 2026: Relativ skyddseffekt mot slutenvård på grund av covid-19 efter höstdosen 2025
Uppdaterad:Hösten 2025 vaccinerades mer än 1 100 000 personer med en påfyllnadsdos med vaccin mot covid-19. Här presenteras resultaten från en registerbaserad kohortstudie som utvärderade skyddseffekten av covid-19-vaccination mot slutenvård på grund av covid-19.
-
Medierapportering om suicid
Uppdaterad:Ansvarsfull medierapportering är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Rapportering om självmord, beroende på hur den görs, kan få både positiva och negativa konsekvenser.
-
Nationell informationssatsning om skärmanvändning
Publicerad:I dagarna startar Folkhälsomyndigheten en nationell informationssatsning om säker och balanserad skärmanvändning bland barn och unga. Bland annat skickas en broschyr hem till vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–13 år.
-
Om biosäkerhet
Uppdaterad:Biosäkerhet (biosafety) handlar om att förhindra oavsiktlig exponering för smittämnen eller oavsiktlig spridning till omgivning och miljö.