Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet.Det gäller oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder eller geografisk hemvist.

Andelen vuxna som dagligen äter frukt och grönsaker och regelbundet äter fisk fortsätter att minska. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som ofta dricker sötad dryck, till exempel läsk, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.

En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen. Här beskriver vi Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma och stödja dessa barn.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Förutom www.folkhalsomyndigheten.se finns följande webbplatser som drivs av Folkhälsomyndigheten. På denna sida finns även relaterade webbplatser som drivs av andra organisationer.

Hur ser användningen av tobaks- och nikotinprodukter ut i Sverige? På de här sidorna kan du hitta information om bruket i befolkningen, i olika grupper och bland unga.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

I faktabladet presenteras hur folkhälsoperspektivet kan stärkas för att skapa synergier mellan det regionala utvecklingsarbetet och folkhälsoområdet.

Daglig tobaksrökning har minskat över tid.

Nya resultat från befolkningsundersökningen SRHR2024 visar på utsatthet hos hbt-personer. Även om en majoritet uppger att de mår bra är det många som berättar om kränkande behandling och olika former av våld.

Att vara i naturen kan påverka möjligheten till en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Men en ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar på tydliga skillnader i hur ofta olika grupper i befolkningen vistas i naturen.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Delmålet om ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa syftar till att öka fokus på arbetslivets och arbetsmiljöns betydelse för psykisk hälsa. Att ha ett arbete är viktigt för den psykiska hälsan, på flera sätt. Genom arbete blir man delaktig i samhället och kan känna social gemenskap och tillhörighet…

Existentiella frågor är en naturlig del av livet. Relationer, mening i livet och att uppfatta sig vara del av något större, är saker som både framkommer inom forskningen och i Folkhälsomyndighetens intervjuer och enkäter till allmänheten om existentiell hälsa. I podden förklarar projektledaren Emma Lindholm varför den existentiella hälsan…

Vi på Folkhälsomyndigheten arbetar för att alla människor ska ha en god sexuell hälsa.

Hänsynsreglerna i 2 kap. utgör en central del av miljöbalken och reglerar all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka miljöbalkens mål i 1 kap. 1 § miljöbalken. Dessa regler gäller parallellt med annan lagstiftning om det inte anges särskilt att de inte ska tillämpas.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om tandhälsa (munhälsa), såsom självskattad tandhälsa, att ha avstått tandläkarvård trots behov och hur många skolbarn som borstar tänderna.

Människor tillbringar en stor del av sina liv inomhus. Inomhusmiljön i bostäder och olika verksamheter har därför stor betydelse för människors hälsa. Människor kan i sin inomhusmiljö utsättas för ämnen som kan vara negativa för hälsan.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.

En god hälsa i hela befolkningen är både en förutsättning och ett medel för ett motståndskraftigt samhälle. Men klimatförändringar, bristande ekonomiska resurser och antbiotikaresistens är några av de utmaningar som på olika sätt påverkar folkhälsan. Här har vi samlat information om några av dessa utmaningar för hela samhället.

Vi är många som arbetar med att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. För att underlätta har vi på Folkhälsomyndigheten tagit fram en kunskapsmodell för hur arbetet kan läggas upp. Tanken är att modellen ska bidra till ett strukturerat och långsiktigt arbete som utgår från identifierade behov.

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse.