Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rekommendationer är att bidra till kunskapsstöd om vaccination mot influensa för personer i riskgrupp och som kan bli allvarligt sjuka om de inte vaccinerar sig. I publikationen beskrivs också bakgrund om influensa, tillgängliga vaccin och information för de personer som inte rekommenderas vaccin.

Ja, även friska barn och ungdomar kan få bältros. Sjukdomen förekommer i alla åldrar. Men sjukdomen är vanligare efter 50 års ålder och blir än vanligare ju äldre man är. Bältros förkommer oftare hos personer i alla åldrar som har en sjukdom eller får en läkemedelsbehandling som sätter ner immunsystemet. Även…

Det är möjligt för en person som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot vattkoppor, att bli smittad med vattkoppsvirus av en person som har bältros med vätskande blåsor. Risken att bli smittad med vattkoppsvirus från bältrosblåsor är dock mycket låg jämfört med risken att bli smittad med vattkoppsvirus från en person…

Den vanligaste platsen för bältros är på bröstkorgen, men utslagen kan också förekomma i hud eller slemhinna. Bältrosutslag runt ett öga kan förekomma och behöver behandlas för att undvika kvarstående påverkan på synen. Samma virus kan också reaktiveras i andra delar av kroppen och orsaka kliniska symtom från…

Vattkoppor är en mycket smittsam men för det mesta mild utslagssjukdom. Efter genomgången sjukdom finns vattkoppsvirus vilande kvar i nervceller i kroppen. Den vilande infektionen kan senare i livet blossa upp igen och den drabbade får då bältros. Annan benämning: Herpes zoster.

Bältros börjar ofta med ospecifika symtom som smärta eller pirrningar i ett hudområde under några dygn och först därefter kommer de klassiska blåsorna i samma område. Blåsorna torkar oftast ut inom 1-2 veckor, medan smärtan vanligen tar 4-6 veckor att försvinna helt. Smärtan kan bli kvarstående under månader till år.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Den som en gång har haft bältros har högre risk än andra att få det igen. Vaccination kan skydda mot ett återinsjuknande. Bältrosutslagen bör vara ordentligt utläkta innan man vaccinerar sig och man ska helst inte ha några andra symtom som pirrningar eller stickningar kvar i området.

Personer över 65 år och äldre får oftare än andra komplikationer och behöver ibland sjukhusvård till följd av bältros.

Nej. Man behöver själv ha haft vattkoppor för att kunna utveckla bältros. Att träffa någon som har vattkoppor ökar inte risken för att insjukna med bältros.

Det är möjligt för en person som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot vattkoppor, att bli smittad med vattkoppsvirus av en person som har bältros med vätskande blåsor. Risken att bli smittad med vattkoppsvirus från bältrosblåsor är dock mycket låg jämfört med risken att bli smittad med vattkoppsvirus från en person…

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot covid-19, riktad till grupper som tidigare omfattats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den hälsoekonomiska analysen jämförs kostnader och hälsoeffekter av fortsatt vaccination mot covid-19 gentemot en situation utan

Ja, att ha smittats med det virus som orsakar vattkoppor är en förutsättning för att man ska kunna utveckla bältros senare i livet. Efter att en person haft vattkoppor finns vilande (latent) virus kvar i kroppens nervsystem resten av livet. Drygt 30 procent av alla i Sverige utvecklar bältros någon gång i livet.

I Sverige rekommenderas alla som är 50 år att behandlas med antivirala läkemedel vid bältros. Behandlingen ska sättas in tidigt för bäst effekt, helst inom 72 timmar från att de första symtomen upptäckts.

De vanligaste frågorna med svar om vaccination mot bältros.

Nej. Man behöver själv ha haft vattkoppor och bära virus latent för att kunna få bältros. Att träffa någon som har vattkoppor ökar inte risken för att insjukna i bältros.

Virus som ligger latent i kroppen efter vaccination mot vattkoppor kan reaktiveras och ge bältros. Vaccinet innehåller levande försvagat virus, vilket gör att folk som är vaccinerade mot vattkoppor mer sällan utvecklar bältros än personer som genomgått en vattkoppsinfektion.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Drygt 30 procent utvecklar bältros under livet. Efter att en person haft vattkoppor finns virus kvar i nervsystemet. Virus kan aktiveras senare i livet och ger då bältros. Bältros kan, men inte alltid, orsaka allvarlig sjukdom. Cirka 15–20 procent av dem som insjuknar får en besvärligare infektion. Symtomen blir ofta allvarligare ju äldre personen är…

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Frågor och svar om vattkoppor som främst riktar sig till allmänheten.