Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga att upptäcka nyintroduktioner av viruset.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot pneumokocker för samtliga personer som vid vaccinationstillfället är 65, 70 eller 75 år. En målgrupp för rapporten är Sveriges regioner, där syftet är att tillhandahålla ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som stöd i regionernas upphandling och planering.

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter…

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Rapporten utgör en del av det samlade underlaget för Folkhälsomyndighetens rekommendationsarbete för vaccination mot TBE och syftar till att tillhandahålla ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som stöd i regionernas upphandling och planering.

Ökningen av antibiotikaresistensen i Sverige fortsätter, visar en ny årsrapport från Folkhälsomyndigheten och SVA. Ökningen av bakterier som producerar ESBL-CARBA är särskilt oroande eftersom de är resistenta mot de flesta antibiotika.

I september 2013 rapporterades det första fallet i en smittspridning av vankomycinresistenta enterokocker på Gävle sjukhus. Smittspridningen har fortsatt under 2014 och hittills har 306 fall med samma VRE-typ rapporterats. Hudiksvalls sjukhus, Bollnäs sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala har vårdat fall som tidigare vårdats på sjukhuset i Gävle. Från…

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.

Rapport från en arbetsgrupp med representanter från smittskydd och vårdhygien 2016-2017.

Antalet fall av antibiotikaresistenta bakterier ökade under förra året. Utbrott av VRE på sjukhus och tecken på samhällsspridning av ESBL-CARBA bidrog till ökningen, visar Folkhälsomyndighetens årssammanfattning för smittsamma sjukdomar.

Socialstyrelsen fick 2013 i uppdrag av regeringen att pröva om de vacciner som de tidigare gett ut rekommendationer eller motsvarande om uppfyllde kraven i den nya smittskyddslagstiftningen. Detta uppdrag fördes sedan över till Folkhälsomyndigheten. Här sammanfattas de lämnade förslagen samt senare

Bakgrund VRE är enterokocker som är resistenta mot vankomycin, ett viktigt antibiotikum mot just enterokockinfektioner. Enterokocker är normala tarmbakterier som finns hos nästan alla människor och sällan orsakar sjukdom. VRE skiljer sig inte i det avseendet, de flesta smittade blir bärare utan att få någon infektion. Det är patienter som redan är…

Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) är en viktig orsak till nosokomiala infektioner i många delar av världen, framför allt bland högriskgrupper såsom intensivvårdspatienter och immunosupprimerade. Under perioden 2000-2006 anmäldes 18-35 nya fall av VRE per år. Med början 2007 skedde en kraftig ökning av antalet fall, orsakad av flera stora…

Mellan åren 2000 och 2002 rapporterades inte mer än 20 VRE-fall per år. År 2003 ökade denna siffra markant till 51 fall. År 2004 halverades det totala antalet VRE-fall. Överraskande nog rapporterades endast 1 fall i Stockholms län år 2004. Under 2000–2003 rapporterade Stockholms län som minst 8 fall per år. Det skedde också en stor minskning av antalet fall (15 till 3) som rapporterades av Örebro…

Infektion med vankomycinresistenta enterokocker (VRE) blev anmälningspliktig år 2000. Under 2002 anmäldes totalt 20 fall. Dessa fall rapporterades från endast sex landsting. Drygt hälften (11 fall) rapporterades från Stockholm. Båda två patienter anmälda från Västra Götaland var utlandssmittade (Sydostasien). Ytterligare en patient…

VRE blev anmälningspliktiga år 2000 och smittspårningspliktiga år 2004. Under 2007 anmäldes 53 fall från 8 län, den högsta noteringen hittills. Antalet har tidigare år varierat mellan 19 och 47. Ökningen beror på en ansamling av VRE-fall på Huddinge Sjukhus med screening-odlingar som ett led i infektionskontrollen. Totalt 40 av årets anmälningar kommer från Stockholms län. 39 fall rapporterades vara…

Mellan 2000 och 2004 rapporterades mellan 18 och 47 VREfall årligen. Under 2005 rapporterades 35 fall (se figur). Fyra län, Stockholm (2000–2003), Västerbotten (2000), Skåne (2003– 2005) och Örebro (2003) har varit ansvariga för merparten av VRE-fallen. Under 2005 upptäcktes 19 fall i Skåne. 15 av dessa fall härleddes till en och samma kirurgavdelning…

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som oftast är harmlösa och tillhör normalfloran. Ibland kan de orsaka infektioner såsom urinvägsinfektioner och även allvarligare infektioner, till exempel hjärtklaffinfektioner. Enterokockerna har också blivit allt vanligare som orsak till sjukhusförvärvade

Bakgrund Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) är en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner i många delar av världen, framför allt bland högriskgrupper såsom patienter med nedsatt immunförsvar och intensivvårdspatienter. VRE sprids framförallt på sjukhus. Liksom MRSA, blev VRE anmälningspliktig enligt den svenska smittskyddslagen…

Under perioden 2000-2006 anmäldes endast 18-35 fall av VRE per år. Med början 2007 skedde en kraftig ökning av antalet rapporterade fall på grund av ett antal stora sjukvårdsrelaterade utbrott. Det första som började 2007, drabbade Stockholm, Västmanland och Halland och omfattade till och med år 2010 872 fall. Detta utbrott orsakades av en Enterococcus…

Under 2010 anmäldes 214 fall med VRE, en minskning av totala antalet fall med 47 % jämfört med 2009. De är dock fortfarande betydligt fler än under perioden 2000–2006, då endast 18–35 VRE-fall per år anmäldes. Den kraftiga ökningen av antalet fall sedan 2007 har berott på flera stora utbrott. Det första stora utbrottet, som drabbade Stockholm, Västmanland och Halland, orsakades huvudsakligen av en…

VRE blev anmälningspliktig år 2000 och smittspårningspliktig år 2004. Trender Under 2009 anmäldes 402 fall med VRE, en minskning av totala antalet fall med 35 % jämfört med 2008. De är dock fortfarande betydligt fler än under perioden 2000–2006, då 18–35 VRE-fall per år anmäldes. Den kraftiga ökningen av antalet fall de senaste åren har berott på stora utbrott i tre län. Utbrottsstammen är en Enterococcus…