Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I Sverige har befolkningen generellt en god sexuell och reproduktiv hälsa, men det finns skillnader mellan olika samhällsgrupper. En viktig orsak till dessa hälsoskillnader är att människor har ojämlika livsvillkor.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Undersökningen Skolbarns hälsovanor har följt 11-, 13- och 15-åringars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor sedan 1980-talet. Under vårterminen bjuds barn i årskurs 7 och 9 in att svara på enkäten.

Folkhälsomyndigheten har beslutat hur projektbidrag till organisationer inom det civila samhället ska fördelas. Pengarna ska användas till insatser som ska främja gemenskap och förebygga ensamhet.

Sociala relationer är viktiga för vår psykiska hälsa (dinpsykiskahalsa.se) Ensamhet kan påverka hälsan Förebygg ensamhet

Den nationella ensamhetsstrategin Tillsammans – för god gemenskap i hela befolkningen syftar till att förbygga ensamhet och främja gemenskap. Den ska genomföras i samverkan mellan olika samhällsaktörer inklusive civilsamhälle, kommuner och myndigheter.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Personer med funktionsnedsättningar är mer ensamma än övriga befolkningen. Men ensamheten går att förebygga. Ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten ger förslag på hur.

I dagarna skickas den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ut till nästan 500 000 slumpvis utvalda personer som är folkbokförda i Sverige. Undersökningen ger kunskap om hälsa och välbefinnande bland personer som är 16 år eller äldre.

Unga bi-, pan- och homosexuella är mindre nöjda med sitt sexliv och utsätts oftare för våld, diskriminering och begränsningar än sina heterosexuella jämnåriga. Det visar nya resultat baserade på undersökningen UngKAB23.

I den här tabellsammanställningen presenterar vi resultat från Swelogs befolkningsstudie om spel om pengar och hälsa 2018.

Resultaten från undersökningen visar att den sexuella hälsan generellt sett är god i befolkningen, men skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns mellan grupper utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell identitet.

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 128 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 218 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 198 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 269 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 99 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 321 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 210 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 187 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 204 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 289 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 462 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.