Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här kan du läsa om faktorer som påverkar övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) – från genetik och livsvillkor till miljö och stress.

Unga vuxna behöver mellan 7–9 timmars sömn per dygn. Man bör vara medveten om att alkohol och tobaks- och nikotinprodukter kan påverka sömnen negativt.

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Kroppen mår bra när vi rör oss regelbundet, så den viktigaste rörelsen är den du gör i din vardag, varje dag. Här kan du läsa om varför vardagsrörelse är bra för hälsan och få tips på hur du kan röra dig mer.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 6–12 och deras skärmanvändning.

Här finns förklaringar och tips i vardagen om barn och unga med funktionsnedsättning eller särskilda behov och skärmar.

Små barn behöver mellan 12–16 timmars sömn per dygn, varav mellan 3–6 timmar på dagen. Börja med enkla kvällsrutiner, som att läsa en saga eller sjunga en vaggvisa. Lägg till tandborstning när de första tänderna kommer. Skilj på dag och natt för att stärka dygnsrytmen.

Barn i åldern 1–2 år behöver mellan 10–16 timmar sömn per dygn, varav 2 timmar på dagen. Håll en regelbunden kvällsrutin och skapa vanor som signalerar att det är dags att sova: lugna aktiviteter som är anpassade för barnets ålder och mognad.

Affischen presenterar hur tonåringar i åldrarna 13-18 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 2-5 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 6-12 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Tonåringar behöver mellan 8–10 timmars sömn per dygn. Många tonåringar har en senarelagd biologisk sömnfas, vilket kan göra det svårt att somna i tid. Samtidigt kan sömnbehovet öka under puberteten så var uppmärksam på sömnbrist som kan försämra inlärning och koncentration. Samarbeta om sovtider och hjälp…

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.

Barn i åldern 6–12 år behöver mellan 9–11 timmars sömn per dygn. Håll fast vid regelbundna rutiner och sträva efter en regelbunden dagsrytm med en fungerande fördelning av tiden mellan till exempel skola, fritidsaktiviteter och vänner. Försök att göra läxor och krävande träning på dagen och håll kvällarna…

Presentationsmaterial om rekommendationerna för skärmanvändning i gruppen ungdomar 13–18 år. Materialet kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör boende och närmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Broschyren ger tips och råd om skärmanvändning och riktar sig till dig som är tonåring.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i