Om lagar, förordningar och föreskrifter
Bestämmelser om vem som får besluta om lagar och andra bindande regler (normgivningsmakten) finns i regeringsformen 8 kapitlet.
Beslutsvägarna.

De flesta nya lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag som kallas motioner.
Det är riksdagen som beslutar om lagar, till exempel smittskyddslagen. Riksdagen stiftar också, i särskild ordning, grundlagar.
Regeringen beslutar om förordningar. Förordningar förtydligar och preciserar ofta det som står i lagarna. Ett exempel är smittskyddsförordningen. Ibland kan det behövas ännu mer detaljerade regler än vad som anges i lagar och förordningar och då kan en myndighet få rätt, ett bemyndigande, att besluta om så kallade föreskrifter.
Tanken är att det är bättre att en myndighet med expertkunskap tar fram mer detaljerade regler. Folkhälsomyndigheten har till exempel rätt att ta fram de föreskrifter till smittskyddslagen som krävs för ett ändamålsenligt smittskydd samt till skydd för enskilda.
När Folkhälsomyndigheten tar fram föreskrifter gör vi det tillsammans med experter och jurister samt andra berörda till exempel smittskyddsläkare och företrädare för olika intressen. Föreskrifterna måste hålla sig inom ramen för vad som står i lagar och förordningar.
Beslutar om lagar (riksdagen.se)
EU-rätten
Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Det innebär att riksdagen inte är ensam om att besluta om lagar som ska gälla i Sverige. Sverige och de andra medlemsländerna har överlåtit en del av rätten att besluta om vissa lagar till EU.
Arbetar med EU-frågor (riksdagen.se)
Allmänt råd
Folkhälsomyndigheten kan också ta fram så kallade allmänna råd som anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. Allmänna råd är inte bindande, men om man väljer att inte göra på det sätt som står i det allmänna rådet ska man kunna visa att samma resultat uppnås på annat sätt.
Myndigheter får skriva allmänna råd inom sitt verksamhetsområde. Det krävs inte något bemyndigande. Vi har till exempel tagit fram allmänna råd till smittskyddslagen.
Allmänna råd bygger ofta på förarbeten till lagar, och den samlade expert- och juridiska kunskapen på området. De tas fram tillsammans med berörda verksamheter och myndigheter.
Vad är en rekommendation?
En rekommendation är ett tydligt formulerat ställningstagande om vad exempelvis regionerna, bör eller inte bör erbjuda eller överväga i form av insatser, åtgärder eller arbetssätt. Det kan också handla om hur allmänheten bör förhålla sig i en viss fråga, som till exempel sömn och skärmvanor.
En rekommendation är baserad på ett systematiskt framtaget underlag utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet om önskade och oönskade effekter av den aktuella insatsen, åtgärden eller arbetssättet.
En rekommendation är inte juridiskt bindande.
Syftet med en rekommendation är att ange vad målgruppen bör göra.
De rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten bygger på den samlade expertkunskap som finns nationellt och internationellt.
HSLF-FS
Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd ges ut i den gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa med mera vilket förkortas HSLF-FS.
Socialstyrelsen är utgivare. Det är sju myndigheter inom området hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa som ger ut sina författningar i en gemensam författningssamling som finns på Kunskapsguiden.se.