Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger vägledning och rekommendationer för att främja god sömn. Här finns tips om rutiner, sovmiljö och aktiviteter som stödjer sömnen – från spädbarn till unga vuxna.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Broschyren ger tips och råd om skärmanvändning och riktar sig till dig som är tonåring.

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.

Folkhälsomyndigheten har under 2022 haft i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att förebygga spelproblem genom att utveckla och sprida det nationella kunskapsstödet om spelproblem, verka för nationell samordning av spelförebyggande insatser och stödja…

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser i rapporten.

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Rapporten är en kartläggande litteraturöversikt som presenterar kunskapsläget om effekter av insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket vi rör oss nu för tiden.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Dataspel och vissa fenomen som kan kopplas till dataspelande, som köp av lootlådor, kasinoliknande inslag i dataspel och sociala medier, och deltagande i skin-gambling, har samband med riskabla spelformer och problemspelande. Det är också vanligt med vadhållning på e-sport och kasinostreaming, särskilt bland ungdomar. Sambandet kan vara viktigt för arbetet…

Skärmar är en naturlig del av vardagen. Men de får inte ta tid från annat som är viktigt för att barn ska må bra. Därför kan barn och unga behöva stöd för att använda skärmar på ett säkert och balanserat sätt. Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmtid, skärmanvändande samt praktiska råd och stöd.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Podden Liv & Hälsa Barns och ungas skärmanvändning (avsnitt 1) [Pernilla Engström, programledare] Skärmanvändningen har ökat kraftigt under de senaste decennierna…

Information från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Bilaga till publikationen Nationella myndigheters verksamhet inom ANDTS 2022

Information från Folkhälsomyndigheten