Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

Olivia Wigzell är generaldirektör från den 3 oktober 2024. Hon kom till Folkhälsomyndigheten som vikarierande generaldirektör den 15 augusti 2024.

De flesta treåringar i Västerbotten har en god socioemotionell förmåga. En ny studie visar samtidigt att det finns ett samband mellan socioemotionella svårigheter och föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och födelseland.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Vill du få ett verktyg för att förklara frågor om folkhälsa och jämlik hälsa kopplat till samhällsutveckling? Vill du vässa dina kunskaper om den nationella folkhälsopolitiken eller om kunskapsbaserat arbete inom folkhälsa? Välkommen att använda den nya e-utbildningen God och jämlik hälsa för samhällets utveckling.

Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Den här sidan vänder sig till dig som vill veta mer om ensamhet. Ensamhet uppstår när dina sociala relationer inte motsvarar dina önskemål. Det kan handla om för få kontakter eller att relationerna känns ytliga. Här får du veta mer om hur ensamhet kan påverka hälsan och vilka olika typer av

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Funktionshinderspolitikens nationella mål är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Folkhälsopolitikens mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Det är viktigt med insatser som minskar risken att barn använder digitala medier på ett sätt som påverkar hälsan negativt. Det konstaterar WHO Europa i en ny rapport, som visar på en kraftig ökning av problematisk användning av sociala medier.

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är viktigt för att veta vad som utgör en risk för, eller skyddar människor från, att börja använda tobak.

Barn och ungdomar behöver en meningsfull fritid för att må bra. Satsningen på ett Fritidskort ska öka möjligheterna att delta inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv.

Ett suicid drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda till både sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos de närstående. Stöd till de efterlevande är därför en viktig del av det suicidpreventiva arbetet.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 7 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna

Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur- och kulturmiljö. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och att utöva friluftsliv där allemansrätten är grunden.

Övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) är en växande och komplex folkhälsoutmaning. Här kan du läsa om orsaker och konsekvenser av övervikt och obesitas, och hur de påverkar folkhälsan.

Minoritetspolitikens mål är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Att ta hänsyn till hälsa är en avgörande komponent för att kunna uppnå målet.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.

För många som lever med hiv är inte viruset i sig det största problemet, utan stigmatiseringen som är kopplad till hiv. Hivstigma får negativa effekter för såväl hälsa som livskvalitet hos personer som lever med hiv, men i möten med varandra kan vi alla bidra till att hivstigma minskar.

Det går att förebygga ohälsa och andra problem kopplade till alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Målet med det förebyggande arbetet är att främja en god och jämlik hälsa.