Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Här finns information om vacciner som används i Sverige. Här finns bland annat information om sjukdomarna som vaccinerna skyddar mot, vilka som rekommenderas vaccination eller när vaccination kan övervägas, med mera. För varje vaccin finns också länkar till mer information.

I år firar WHO:s globala vaccinationsprogram 50 år. Programmet har bidragit till att rädda miljontals liv världen över, och i Sverige beräknas att vaccination av barn har förebyggt runt en och en halv miljon fall av mässling, kikhosta, påssjuka och polio.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Polio orsakas av poliovirus som förekommer i tre typer (polio typ 1, 2 och 3), vilka alla ger samma sjukdomsbild. Poliovirus typ 2 och 3 har utrotats och arbetet med att helt utrota sjukdomen går framåt.

Folkhälsomyndigheten bedömer att epidemin för RS-virus är igång för säsongen och spridningen väntas öka. RS-viruset innebär störst risk för spädbarn, äldre och vissa riskgrupper.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

På denna sida finns information om vaccinationer till dig som arbetar inom elevhälsans medicinska insats (EMI). Det finns även länkar till Folkhälsomyndighetens webbsidor inom andra ämnesområden som är aktuella för elevhälsan.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

Ett faktablad till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i det svenska vaccinationsprogrammet.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska

Den här texten vänder sig till dig som jobbar inom vård och omsorg, och som administrerar vaccinationer mot säsongsinfluensa.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2024. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) är ett hälsodataregister som används för att följa upp effekten av nationella vaccinationsprogram samt covid-19-vaccinationer. Rapporteringen är obligatorisk för den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Detta är en variabelförteckning över de variabler som finns i det nationella vaccinationsregistret (NVR). NVR är ett register över rapporterade vaccinationer givna inom ramen för nationella vaccinationsprogram och covid-19-vaccinationer.

Följande frågor och svar om vaccinationer är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.