Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En berättelse framtagen för barn i förskoleålder om vad virus, bakterier och vaccin är för något. Men också om vad som kan få oss vi mår bra, och hur vi kan hålla oss friska.

Poliovirus och enterovirus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Haemophilus influenzae typ b (Hib) kan orsaka allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, särskilt hos barn. Vaccination mot Hib ingår i barnvaccinationsprogrammet.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Difteri är en mycket allvarlig luftvägssjukdom. Vaccination mot difteri ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Affischen Vaccin funkar illustrerar effekten av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige. Den är lämplig att sättas upp på mottagningar inom hälso- och sjukvården för att öka medvetenheten om hur stor betydelse vaccinationer har för hälsan.

Resultaten i rapporten visar att antalet fall av HPV-orsakad cancer som kan undvikas över 100 år genom vaccination av tidigare ovaccinerade kvinnor i åldern 18–26 år blir mellan 56 och 239 fall beroende på val av vaccin och vaccinationstäckning.

Rapporteng beskriver bakgrunden till Folkhälsomyndighetens rekommendation om en allmän vaccination mot covid-19 från 12 år i Sverige. Rekommendationen började gälla från den 11 oktober 2021 och avsåg grundvaccination med två doser mRNA-vaccin givna enligt intervallen för övriga åldrar.

Här finns en förteckning över de funktioner inom WHO som arbetar med inneslutning av poliovirus.

De flesta vacciner levereras i engångsförpackningar och innehåller inga konserveringsmedel alls. Ett vanligt konserveringsmedel som kan användas i vacciner numera är en organisk fenol-förening, fenoxietanol, med låg toxicitet som bryts ner och snabbt försvinner ur kroppen.

Stelkramp är en sårinfektion som kan leda till allvarliga muskelkramper. Vaccination rekommenderas till alla och ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Kikhosta kan bli mycket allvarlig och ibland livshotande för spädbarn. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till gravida.

Rapporten visar att en fjärde vaccindos mot covid-19 gav ett mycket högt initialt skydd mot allvarlig sjukdom och död bland personer som är 65 år och äldre, och att skyddseffekten kvarstod på en hög nivå även flera månader senare.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Denna studie visar att en fjärde vaccindos mot covid-19 förstärker skyddet mot allvarlig sjukdom och död bland personer som är 65 år och äldre. För personer på SÄBO eller med hemtjänst avtog skyddet mot infektion med SARS-CoV2 relativt snabbt efter den tredje dosen, men återställdes till cirka 65

Världshälsoorganisationen (WHO) har satt som mål en framtida poliofri värld. Som ett led i polioutrotningen behöver antalet laboratorier som hanterar provmaterial som kan innehålla poliovirus begränsas. Begreppet containment innebär inneslutning av poliovirus i särskilda laboratorier med högt

Folkhälsomyndigheten anser att samtliga i befolkningen bör ha ett skydd mot difteri och stelkramp. Ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade vuxna bör erbjudas kompletterande vaccination.

Vägledningen ger stöd vid vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet. I den beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar ges om hur kompletterande vaccinationer kan planeras.

Hur hög har vaccinationstäckning för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund varit bland barn under perioden 1982–2014?

Ändringsförfattning. Beslutade: 24 juni 2019. Gäller från och med: 1 september 2019.

Ny statistik visar att vaccinationstäckningen bland barn i Sverige fortsatt är hög. Vaccinationerna inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet ger bra skydd mot elva allvarliga sjukdomar.

Ändringsförfattning. Beslutade: 6 maj 2020. Gäller från och med: 1 augusti 2020.

Grundförfattning. Beslutade: 24 maj 2016. Gäller från och med: 1 juni 2016.