Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det är möjligt för en person som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot vattkoppor, att bli smittad med vattkoppsvirus av en person som har bältros med vätskande blåsor. Risken att bli smittad med vattkoppsvirus från bältrosblåsor är dock mycket låg jämfört med risken att bli smittad med vattkoppsvirus från en person…

Smittsamheten är som störst från några dagar innan utslagen kommer, till en knapp vecka efter att de uppkommit. Så länge det finns vätskande blåsor kan den som är sjuk smitta vidare.

Nyfödda barn får skydd av sin biologiska mammas antikroppar under de första sex månaderna. Om hon inte haft vattkoppor saknar det nyfödda barnet skydd mot sjukdomen och kan få vattkoppor om det träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Små barn utan skydd mot vattkoppor kan bli svårt sjuka och få besvärliga sjukdomssymtom som…

Vuxna som får vattkoppor riskerar ett mer besvärligt förlopp än barn. Personer med försämrat immunförsvar, exempelvis till följd av ålder, behandling eller sjukdom, löper också risk att få ett mer allvarligt förlopp om de insjuknar med vattkoppor.

Nej. Man behöver själv ha haft vattkoppor för att kunna utveckla bältros. Att träffa någon som har vattkoppor ökar inte risken för att insjukna med bältros.

Att bryta stillasittandet är viktigt för hälsan. Rörelse och fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och stärker immunförsvaret. På den här sidan förklarar vi vad stillasittande och olika grader av rörelse och ansträngning betyder för hälsan.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Ja, att ha smittats med det virus som orsakar vattkoppor är en förutsättning för att man ska kunna utveckla bältros senare i livet. Efter att en person haft vattkoppor finns vilande (latent) virus kvar i kroppens nervsystem resten av livet. Drygt 30 procent av alla i Sverige utvecklar bältros någon gång i livet.

Nej. Man behöver själv ha haft vattkoppor och bära virus latent för att kunna få bältros. Att träffa någon som har vattkoppor ökar inte risken för att insjukna i bältros.

En frisk person som haft vattkoppor blir immun mot sjukdomen och kan därför inte få den igen. Vattkoppsvirus finns däremot kvar i kroppen efter att sjukdomen har läkt ut, och kan ibland orsaka bältros senare i livet.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bör storstädning ske regelbundet. Det kan vara lämpligt att vissa moment av storstädningen utförs två till tre gånger per år. Andra moment kan behöva utföras mer löpande under året, beroende på vilken belastning verksamheten utsätts för. Läs mer

Toaletter bör städas minst en gång per dag. Är belastningen hög bör de städas flera gånger dagligen. Toaletterna bör vara så rena att elever och barn inte undviker att använda dem.

Denna lägesrapport publicerades den 18 december 2025 och redovisar läget för iGAS vecka 50 (8–14 december 2025).

Denna lägesrapport publicerades den 29 maj 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 21 (18–24 maj 2026). Det är den sista lägesrapporten för säsongen (juli 2025–juni 2026).

De flesta som får vattkoppor har ett förhållandevis ofarligt sjukdomsförlopp, men inte alla. Feber, huvudvärk och klåda från blåsorna kan vara besvärligt. Det finns risk för komplikationer, exempelvis med bakteriell infektion i blåsorna, lunginflammation eller infektion i centrala nervsystemet som cerebellit (balanssvårigheter), meningit…

Denna lägesrapport publicerades den 20 mars 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 11 (9–15 mars 2026).

Denna lägesrapport om invasiva grupp-A streptokocker (iGAS) publicerades den 5 december 2025 och redovisar läget för vecka 48 (24–30 november 2025).

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

För första gången har sjukhus diplomerats som antibiotikasmarta av Antibiotikasmart Sverige. De diplomerade är Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset Eksjö och Värnamo sjukhus, alla i region Jönköping, samt Capio St Göran i Stockholm.

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Sociala resursförvaltningen i Malmö i samarbete med Malmö Högskola.