Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Denna lägesrapport publicerades den 13 maj 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 19 (4–10 maj 2026).

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Här hittar du rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen för föräldrars skärmanvändning när de är med sina barn.

Denna lägesrapport publicerades den 30 april 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 17 (20–26 april 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 17 april 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 15 (6–12 april 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 20 mars 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 11 (9–15 mars 2026).

Denna lägesrapport om invasiva grupp-A streptokocker (iGAS) publicerades den 5 december 2025 och redovisar läget för vecka 48 (24–30 november 2025).

För första gången har sjukhus diplomerats som antibiotikasmarta av Antibiotikasmart Sverige. De diplomerade är Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset Eksjö och Värnamo sjukhus, alla i region Jönköping, samt Capio St Göran i Stockholm.

Denna lägesrapport publicerades den 18 december 2025 och redovisar läget för iGAS vecka 50 (8–14 december 2025).

Denna lägesrapport publicerades den 2 april 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 13 (23–29 mars 2026).

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Genom att skapa grönare städer, främja gång och cykel samt minska utsläpp kan vi förbättra folkhälsan. Det handlar om att erbjuda möjligheter till rörelse, rekreation och sociala möten i miljöer med frisk luft, god ljudmiljö och ett behagligt klimat.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

Den här texten vänder sig till dig som jobbar inom vård och omsorg, och som administrerar vaccinationer mot säsongsinfluensa.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Sociala resursförvaltningen i Malmö i samarbete med Malmö Högskola.

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta ökar stillasittandet i befolkningen. Här hittar du information om fysisk aktivitet, stillasittande och om arbetet med att främja rörelse.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Nya verksamheter inom till exempel skola och allmänna bad ska anmälas till kommunen senast sex veckor innan de startar. En förändring av en verksamhet behöver inte anmälas om inte förändringen är så stor att tillsynsmyndigheten kan bedöma det som en ny verksamhet.

Faktablad till vårdnadshavare om när barn i förskolan bör stanna hemma i samband med sjukdom. Faktabladet finns översatt till engelska.

Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två