Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Resultaten från undersökningen visar att den sexuella hälsan generellt sett är god i befolkningen, men skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns mellan grupper utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell identitet.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Smitta sprids på många sätt – genom kontakt, luften, livsmedel eller blod. Både exogen smitta (från omgivningen) och endogen smitta (från den egna kroppen) kan orsaka sjukdom. I laboratorier och vårdmiljöer finns särskilda risker, som stänk, aerosoler eller kontaminerade föremål. Kunskap om

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

MRSA 2009: Sammanställning av rapporter enligt smittskyddslagen och information från SWEDRES 2009 (PDF, 1,2 MB)

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades inga fall av sars i Sverige och inga analyser för SARS-coronavirus har efterfrågats. Under året finns inga internationella rapporter om sars-fall hos människa.

Sammanfattning och bedömning Inget fall av sars har rapporterats i Sverige under 2018 och inga analyser för SARS-coronavirus har efterfrågats. Under 2018 finns inga internationella rapporter om sars-fall hos människa. Läs mer Årssammanfattning 2018 Tabellsamling – årsrapporter 2018 Sjukdomsinformation om sars SARS-coronavirus (PCR) Information om beredskapsdiagnostik Sjukdomsinformation…

Vanliga biverkningar är lokala reaktioner som smärtor, rodnad, svullnad och klåda vid vaccinationsstället. Kortvarig feber, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla är också vanliga men var nästan lika vanliga hos dem som fick placebo i studierna. Svimning kan förekomma, efter eller till och med före

Helgenomsekvensering inom nationell övervakning, epidemiologisk typning (helgenomsekvensering, SNP-analys).

Tidigare har cryptosporidieinfektion anmälts på frivillig basis från laboratorier och varje år inkom cirka 50 till 150 rapporter. Första juli 2004 blev sjukdomen anmälningspliktig. Under detta år anmäldes totalt 66 fall, varav 17 antogs vara smittade i Sverige. Infektionen drabbade vanligen personer under 50 års ålder och i något större utsträckning kvinnor än män. För det stora flertalet fall…

Sjukdomsstatistik över salmonellainfektion. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Sjukdomsstatistik över TBE (tick-borne encephalitis). Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.