Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Registrets reglering möjliggör bara registrering av vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram, samt vaccinationer mot covid-19. Nationella vaccinationsregistret

Här redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.

Här berättar vi vilka personer som behöver vaccinera sigmot covid-19.

Här berättar vi vilka personer som behöver vaccinera sigmot influensa.

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna veckorapport publicerades den 23 maj 2025 och redovisar läget för influensa vecka 20 (12–18 maj 2025). Specialavsnitt: Vaccinationstäckning mot influensa samt Sentinelövervakningen.

2 november 2022 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att det proteinbaserade covid-19-vaccinet Nuvaxovid inte ges till personer som är 30 år och yngre. Beslutet är temporärt och gäller från och med den 2 november 2022. Bakgrunden till beslutet är signaler om ökad risk för hjärtmuskelinflammation (

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 148 fall av PNSP motsvarande en incidens av 1,4 fall per 100 000 invånare vilket är jämförbart med 2023 (n=152; figur 1). Medianåldern bland fallen var 51 år (spridning 0–93 år) och liksom tidigare år rapporterades fler män (55 procent) än

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PRP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996 som följd av en ökande förekomst särskilt i södra Sverige. Trender Under 2006 rapporterades 631 fall av PRP (incidens 6.9/105). Under perioden 1997 till 2002 minskade den årliga incidensen av PRP från 10.1/105 till…

Under de åtta år som PRP har varit anmälningspliktig har den nationella incidensen minskat kontinuerligt. Denna minskning har närmast uteslutande skett bland de yngsta åldrarna (0-6 år), medan incidensen i övriga åldersgrupper har legat mer stabilt. Det finns dock indikationer på att

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Bakgrund Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996. De har tidigare benämnts PRP (penicillin-resistenta pneumokocker). Eftersom PRP enligt internationellt vedertagna benämningar ska ha MIC >= 2 mg/L, benämns de anmälningspliktiga pneumokockerna fortsättningsvis PNSP, MIC >=…

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin…

Bakgrund Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, som definieras som MIC ≥ 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen 1996. I maj 2012, infördes en reviderad falldefinition där endast PNSP med MIC för penicillin > 1 mg/L var anmälningspliktigoch de

Under 2010 rapporterades 409 fall av PNSP i Sverige, motsvarande en incidens på 4,3 för riket. Jämfört med 2009 rapporterades 37 färre fall, en minskning med 8 procent. Under perioden 1997 till 2002 minskade den årliga incidensen från 10,1 till 5,8 för att sedan åter öka något (Figur). Sedan 2007

Denna rapport beskriver den sexuella hälsan och behov av kunskap och förebyggande insatser bland män som har sex med män i Sverige. Resultaten baseras på enkätstudien MSM2013 med 2 373 deltagare.