Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Uppföljningen av vaccinationerna mot covid-19 har omfattat många olika grupper men begränsas nu främst till personer 65 år och äldre. På denna sida beskrivs vaccinationstäckning och uppföljningen av vaccinationernas effekter.

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vårdhygien handlar om att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner inom vård och omsorg. Att förebygga dessa infektioner bidrar också till att begränsa antibiotikaresistens.

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

Denna veckorapport publicerades den 23 maj 2025 och redovisar läget för influensa vecka 20 (12–18 maj 2025). Specialavsnitt: Vaccinationstäckning mot influensa samt Sentinelövervakningen.

Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet. Det innebär att det du skickar till oss via e-post, post eller fax i regel blir en allmän handling och kan begäras ut av vem som helst. Vid en begäran om allmän handling görs alltid en sekretessprövning.

Folkhälsomyndigheten publicerar preliminär statistik över vaccinationstäckningen mot influensa under säsongens gång. Sammanställningarna baseras på data från de regioner som har möjlighet att löpande ta fram vaccinationsstatistik per åldersgrupp.

Fem fall av mässling har rapporterats i Sverige i augusti. Tre av de smittade har besökt samma festival.

En majoritet tycker att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Samtidigt är det många som inte rör sig i vardagen, och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper.

Mätningar av vårdrelaterade infektioner och riskfaktorer är en viktig del av arbetet med vårdhygien. De ger också stöd till beslutsfattare och sjukvården för utvecklings- och förbättringsarbeten. Det finns olika metoder och mätningar i Sverige.

Denna lägesrapport publicerades den 30 april 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 17 (20–26 april 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 19 mars 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 11 (9–15 mars 2026).

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och

NCDSim är en simuleringsmodell utvecklad av Folkhälsomyndigheten, Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden för att analysera framtida utvecklingen av cancer och hjärt-kärlsjukdomar i Sverige.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 3 (13–19 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 10 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 8 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten redovisar resultat för SÄBO (kategorier mixat, demens, somatik, korttid och psykiatri) och LSS separat då populationen mellan dessa boendeformer kan skilja sig åt.

Rapporen presenterar resultat från 2016-års HALT-mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Årets resultat visar på en sjunkande andel vårdrelaterade infektioner generellt, men att antibiotikaanvändningen är oförändrad.

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Rapporten syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer för hälsa samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 4 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 2 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 6 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.