Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Blod, plasma och gammaglobulinpreparat innehåller antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund. Därför bör man vänta tre månader innan MPR-vaccin ges för att vaccinet ska ge full effekt.

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

En dos MPR-vaccin ger cirka 95 procent av alla vaccinerade individer skydd mot sjukdomarna. Det finns dock individer som trots vaccination inte får skydd. Den andra dosen ges för att dessa ska få en ny chans. Den andra dosen gör också att ett långvarigt skydd upprättas. Eftersom mässling, påssjuka och röda hund numera är så sällsynta i Sverige kan skyddet nämligen inte förstärkas genom att man utsätts…

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, så ökar troligen först antalet mässlingsfall varje år, och senare även antalet fall av påssjuka eller röda hund. Efter 5-10 år kan det uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer. Ett exempel på vad som kan hända om färre barn vaccineras kommer från Storbritannien. På grund av en nedgång i vaccinationstäckningen där runt millennieskiftet…

Vaccin mot mässling ger ett mycket gott skydd mot sjukdomen: mellan 97 och 99 procent av alla som fått två doser mässlingsvaccin är skyddade. Men det betyder också att en till tre av 100 personer som är vaccinerade ändå kan få mässling om de kommer i kontakt med smittan. Detta kan bero på att immunsystemet inte svarat så bra på vaccinet. I en befolkning med hög vaccinationstäckning som i Sverige…

Säsongsinfluensavaccinerna innehåller tre eller fyra olika vaccinstammar. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om vaccination mot influensa. Vaccination mot influensa

Sjukdomstatistik över röda hund, även kallad rubella. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.

Om risken att få mässling är hög är det viktigt att vaccinera tidigt, för att förhindra sjukdomsfall. I Sverige, där risken att barn smittas av mässling är låg, är det istället bättre att vaccinera vid en högre ålder, eftersom vaccinationssvaret då blir bättre. De flesta mödrar har antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund i sitt blod. Antikroppar förs över till barnet via moderkakan och ger…

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

Bilaga till publikationen Scenarier för fortsatt spridning – delrapport 2

Sjukdomstatistik över påssjuka, även kallad parotit. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Vacciner är bland de säkraste typerna av läkemedel som har utvecklats. Säkerhetskraven är mycket höga eftersom vaccin ges till friska individer. Vacciner har först testats i kliniska studier och sedan introduktionen i vaccinationsprogram har vaccinernas effekt och säkerhet följts över tid. Vaccin mot mässling och röda hund har funnits och använts sedan 1960-talet och getts till många miljoner individer…

Ja, alla rekommenderas två doser av MPR-vaccin och alla barn ska erbjudas kompletterande vaccinationer upp till 18 års ålder. Om barnet fick den första dosen MPR-vaccin (eller vaccin mot enbart mässling) före 12 månaders ålder, bör barnet betraktas som ovaccinerat, och erbjudas två doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall.

MPR-vaccin är mycket effektivt. En dos MPR-vaccin ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund hos cirka 93-95 procent av alla vaccinerade individer. Två doser MPR-vaccin ger skydd hos cirka 97-99 procent av de vaccinerade och krävs för ett långvarigt skydd mot alla tre sjukdomarna.

Bestämning av mässling-specifika IgM och IgG-antikroppar med ELISA.

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

Ja. Vaccinet är godkänt för användning från 9 månaders ålder. Om barnet ska resa utomlands eller om det pågår ett mässlingsutbrott i närområdet är det lämpligt att ge en extra dos vaccin från denna ålder, eftersom det i dessa fall rör sig om en ökad smittrisk. Vid särskilt hög smittrisk kan

Swedres-Svarm 2013 shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals. The report is a co-production between the Public Health Agency of Sweden the National Veterinary Institute (SVA).