Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Många vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, IF, lever ett stillasittande liv som kan leda till ohälsa och minskad livskvalitet. Ett nytt kunskapsstöd visar hur omgivningen kan göra för att främja ett aktivt liv, och hur de hinder som finns kan övervinnas.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 7 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa och livskvalitet. Här hittar du som är beslutsfattare, chef eller yrkesverksam inom vård och omsorg kunskapsstöd inom fysisk aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Låg vaccinationstäckning kan ha många orsaker. På denna sida beskrivs studier och projekt som undersökt möjliga orsaker till lägre vaccinationstäckning i vissa grupper och insatser som gjorts för att höja täckningsgraden.

Det krävs en hel del praktiska förberedelser för att genomföra en insats. I den femte fasen säkerställer ni att alla nödvändiga resurser finns på plats.

Här kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta samlad vägledning om inomhusmiljön i skolor och förskolor och hur tillsynen enligt miljöbalken kan bedrivas. Även för dig som ansvarar för eller arbetar på en skola eller förskola finns information som du kan använda dig av, exempelvis när ett

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

Vänd dig direkt till en vuxen eller en vän om du blir mobbad på nätet eller kontaktad av någon på ett sätt som inte känns bra, eller om du ser något skrämmande eller obehagligt. Du är inte ensam, och det finns hjälp att få.

Är du trött i skolan för att du skrollat i mobilen långt in på natten? Känns det som att spelandet tar över ditt liv? Eller att alla andra på sociala medier är mer lyckade än du? Då är du inte ensam. Skärmar påverkar hur du mår – och det finns hjälp att få.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 6-12 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 2-5 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur tonåringar i åldrarna 13-18 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Många plattformar och appar är utformade för att snabbt förhöja positiva känslor och dämpa negativa, och för att vi ska vilja använda dem mer och mer. Det innebär risk för beroendeliknande användning av digitala medier.

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

Risker på nätet kan handla om kränkningar och mobbning, oönskade kontakter eller olämpligt innehåll. Barn och unga behöver veta att du och andra vuxna hjälper till om det skulle hända något.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en litteraturöversikt som kartlägger forskningen om risk- och skyddsfaktorer för tobaksdebut bland barn och unga i nordiska länder. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom skolor, kommuner och

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja

För ett framgångsrikt tobaks- och nikotinförebyggande arbete måste tillgängligheten och efterfrågan på tobaks- och nikotinprodukter minska. Metoder och hjälpmedel för att sluta med tobak eller nikotin behöver vara mer tillgängliga. Det förebyggande arbetet bör bedrivas i samverkan mellan olika

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Denna webbsida ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer och tar bland annat upp hälsoeffekter och hur man bör undersöka byggnader med misstänkta fuktproblem.