Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av levnadsvanor, livsmiljöer och livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar, utfärdar tillstånd för vissa bekämpningsmedel och utreder klassificering av narkotika och

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Vi ansvarar för samordning och uppföljning inom friluftslivspolitikens nionde mål, friluftsliv för god folkhälsa. Det handlar om att skapa förutsättningar för alla människor att kunna vistas i naturen.

Hur mycket vi rör oss, sitter stilla och sover hänger ihop med risken att drabbas av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression. Folkhälsomyndigheten och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, deltar i ett EU-projekt för att kunna förebygga sjukdomarna bättre.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

På denna sida har vi samlat filmer och grafik inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Sveriges nationella minoriteter utgörs av judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska (romani chib), samiska, finska och meänkieli.

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor.

Vi visade en utställning med delar av det nuvarande stödet för folkhälsoarbete. Vid varje station blev det dialoger kring hur vi bäst utformar och paketerar stöd framöver. Här har vi sammanställt de stöd som presenterades.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

I takt med att vardagsrörelsen i befolkningen minskar, ökar de fysiska och psykiska hälsoproblemen. På regeringens uppdrag har Folkhälsomyndigheten förberett genomförandet av en nationell kraftsamling för ökad rörelse under 2026.

Registrera dig till informationsbrevet med information om arbetet med att främja rörelse och fysisk aktivitet. Se även utskickade informationsbrev på denna sida.

Ansökan öppen: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till organisationer inom det civila samhället vars huvudsakliga verksamhet främjar hälsa genom fysisk aktivitet och rörelse och som inte omfattas av de etablerade idrotts- eller friluftsstöden.

Här kan du läsa om faktorer som påverkar övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) – från genetik och livsvillkor till miljö och stress.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Här kan du läsa om olika samhällsförändringar sedan 1980-talet som troligen har haft betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma).

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Den här rapporten har tagits fram i samarbete med Arbetsmiljöverket för att ge arbetsgivare stöd i att tillsammans med medarbetarna skapa rörelse och rätt belastning i arbetslivet.

Under 2026 ska vi öka takten i det rörelsefrämjande arbetet i Sverige med målet att befolkningen ska röra sig mer och må bättre. Det här arbetet behöver vi göra tillsammans. Här kan du läsa hur din organisation kan bidra.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Använd Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd och riktlinjer om fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Kompetensutveckla medarbetare i hur rörelse kan stödjas utifrån olika behov och förutsättningar.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Ni behöver inte informera oss om ni förändrar er tidsplan, det vill säga genomför en aktivitet vid ett annat tillfälle än planerat. Ni behöver inte heller informera om en fysisk aktivitet i stället genomförs digitalt eller tvärtom. Men aktiviteten måste genomföras under det år som ni blivit beviljade statsbidrag.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.