Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Broschyren ger tips och råd om skärmanvändning och riktar sig till dig som är tonåring.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Broschyren innehåller tips och råd om barns och ungas skärmanvändning. Den riktar sig till dig som är vårdnadshavare.

I broschyren finns tips och råd riktade till vårdnadshavare för barns och ungas skärmanvändning.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur ungdomar kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Information från Folkhälsomyndigheten

Skärmar är en naturlig del av vardagen. Men de får inte ta tid från annat som är viktigt för att barn ska må bra. Därför kan barn och unga behöva stöd för att använda skärmar på ett säkert och balanserat sätt. Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmtid, skärmanvändande samt

Faktabladet är en sammanfattning av rapporten Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa. Faktabladet sammanfattar i korthet aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv.

Denna e-publikation är en genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. Publikationen kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om hur buller och höga ljudnivåer kan påverka människors hälsa.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-5. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer

Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Information från Folkhälsomyndigheten

Det övergripande folkhälsopolitiska målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna till år 2048. Folkhälsomyndigheten följer kontinuerligt utvecklingen av befolkningens hälsa. Resultaten i denna rapport

Information från Folkhälsomyndigheten

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Skadligt bruk eller beroende av narkotika innebär att användningen påverkar hälsa och vardag. Drygt 1 procent av befolkningen beräknas ha ett skadligt bruk eller beroende. Årligen vårdas cirka 30 000 personer för narkotikarelaterade diagnoser. Många också flera psykiatriska diagnoser.