Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Trender Under 2009 anmäldes 244 fall av harpest, vilket är en minskning med 36 % jämfört med 2008. Vad detta beror på är oklart, men kraftiga svängningar i antalet harpestfall mellan åren är inte ovanligt. Ålder, kön och smittland Liksom tidigare år anmäldes fler sjuka män än kvinnor (58 %). Majoriteten av de smittade personerna var i åldern 30–70 år. Incidensmässigt sågs en mindre topp även för…

Antalet anmälda tularemifall varierar mycket år från år. År 2004 var ett mellanår med 224 rapporterade fall, varav 66 % män, medelåldern var 48 år. Tidigare har tularemifallen främst varit koncentrerade till de norra och mellersta delarna av Sverige och då framförallt Dalarna och Hälsingland, men

Under 2002 anmäldes 161 tularemifall, varav 40 % inträffade bland kvinnor. Mest smittutsatta landsting var Örebro (37 fall ), Västmanland (20 fall) och Södermanland (17 fall). De övriga fallen var smittade från Norrbotten i norr till Västra Götaland (Boråstrakten) i söder. Antalet fall har varierat

Ingen information.

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Majoriteten av de svenska harpestfallen sker genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men…

Antalet anmälda tularemifall varierar mycket år från år. År 2003 var ett rekordår med 698 rapporterade fall vilket är det högsta antalet sedan 1966, då det var ett utbrott i Jämtland med 2739 anmälda tularemifall. Tidigare har det varit en uttalad koncentration av tularemifallen i de norra och

Trender Under 2008 anmäldes 382 fall av harpest. Även om antalet alltid varierar kraftigt mellan åren är detta ovanligt många anmälningar och man får gå tillbaka till toppåret 2003 för att hitta en lika hög siffra. Ålder och kön Ålders- och könsfördelningen såg ut som tidigare år. Majoriteten av de smittade…

Under 2007 anmäldes totalt 174 fall av tularemi, varav 168 angavs ha smittats i Sverige. Det är en viss minskning från de 241 fallen föregående år. Män var i vanlig ordning överrepresenterade bland fallen och utgjorde 57 %. Majoriteten av de infekterade personerna var i åldern 40 till 70 år. Tularemianmälningarna började komma in i juli, för att nå en toppnivå under augusti-september och sedan…

År 2006 anmäldes totalt 241 fall av tularemi, varav 232 personer hade smittats i Sverige. Det var ungefär samma antal som de två föregående åren, annars har variationen tidigare varit stor mellan olika år. Liksom tidigare år anmäldes fler män (59 %) än kvinnor och majoriteten av de infekterade personerna var i åldern 30–70 år. Tularemianmälningarna började komma in under juli, för att sedan nå en…

Antalet rapporterade tularemifall har varierat mycket mellan olika år. Efter ett år med många fall har det följt några år med få fall, därefter åter ett år med större antal och så vidare. År 2000 var ett år med många fall, totalt 464, vilket är det högsta antalet rapporterat sedan 1970.

Under året anmäldes sammanlagt 75 kliniska fall av tularemi. Drygt hälften av dessa rapporterades från tre län; Värmland (16 fall), Gävleborg (11 fall) och Västerbotten (16 fall).

Under året anmäldes 26 personer, varav 17 var män och fyra kvinnor.

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men generella symtom är hög feber, frossa samt muskel- och huvudvärk. Utfall Under…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1 048 fall av harpest motsvarande en incidens på 10,1 fall per 100 000 invånare, vilket är nära tio gånger fler än 2018 (n=107; figur 1). Medianåldern var 53 år med en spridning på 1-94 år. Liksom tidigare år rapporterades fler män (54 procent) än kvinnor med harpest…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 107 fall av harpest vilket är fler än under 2017 (n=87). Incidensen under 2018 var 1,0 fall per 100 000 invånare men kan variera kraftigt mellan olika år. Incidensen var i genomsnitt högre efter 1992 än perioden innan men trenden är inte statistiskt säkerställd (figur 1). För samtliga rapporterade…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 713 fall av harpest motsvarande en incidens på 6,8 fall per 100 000 invånare, vilket var en påtaglig ökning jämfört med 2022 (n=276; figur 1). Medianåldern var 57 år (spridning 2–91 år). Liksom tidigare år rapporterades fler män (62 procent) med harpest och för båda…

Sjukdomstatistik över harpest, även kallad tularemi. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

This report highlights how the changing climate affects health in several ways, from heatwaves and spread of infectious diseases to deteriorating water and air quality. The report can provide useful knowledge support for national authorities and county administrative boards affected by the

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara