Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Cryptosporidiuminfektion orsakas av en parasit som förekommer globalt och som kan orsaka mag/tarmsymtom hos människor. Parasiten kan spridas via förorenat vatten och mat, eller vid kontakt med infekterade djur eller människor. I Sverige rapporteras cirka 700 fall per år.

Yersiniainfektion är en bakteriesjukdom som förekommer över hela världen. Vanliga symtom är diarré, kräkningar och buksmärtor. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa, men sprids oftast via förorenade livsmedel. Årligen rapporteras runt 200–300 fall som blivit smittade i Sverige.

Polio är fortfarande ett internationellt hot. WHO rekommenderar vaccination inför resor till länder där fall av polio har rapporterats hos människa. I Sverige är risken för smittspridning mycket liten tack vare hög vaccinationstäckning.

Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan.

Från och med 1 juli 2004 blev denguefeber anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Tidigare statistik bygger på den frivilliga laboratorierapporteringen. Denguevirus började analyseras i Sverige 1990 vid dåvarande SBL, senare Smittskyddsinstitutet. De senaste åren har cirka 30–60 fall rapporterats årligen. Det är främst resenärer till Sydostasien som drabbats, över 75 % av fallen 2005–2006 har smittats…

Den här undersökningen undersöker hur Sveriges befolkning mår och lever och gör att folkhälsan kan följas upp på samma sätt i Sverige som i övriga Europa. Dina svar bidrar till underlag för forskning och beslut som påverkar din och andras hälsa. För att det ska gå att lita på undersökningens

Hantavirusinfektioner kan orsakas av många varianter av hantavirus och förekommer i stora delar av världen. Sjukdomen överförs till människor via gnagare. Hantavirus/Andesvirus kan orsaka alltifrån asymtomatisk (symtomfri) infektion till dödlig infektion. I Sverige förekommer bara varianten

Giardiainfektion har global spridning. Parasiten kan förekomma hos de flesta däggdjur, till exempel hund, katt, nötboskap och får. Annan benämning: Giardiasis.

Sammanfattning och bedömning Under 2025 rapporterades 13 524 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 128 fall per 100 000 invånare. Det var en ökning med åtta procent jämfört med 2024 (n=12 527; incidens 118; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och

Rapporten beskriver myndighetens förslag på kriterier och riktlinjer för en ersättningsmodell för att stärka tillgängligheten till ett urval av äldre antibiotikaprodukter samt ett förslag på urvalsprocessen.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Slutredovisning av regeringsuppdrag 2023. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter haft i uppdrag att ta fram underlag och ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

I rapporten redovisas data från den senaste undersökningen, i en studie som pågått sedan 1987, om allmänhetens kunskap, attityder och förhållningssätt till hiv.

4 maj 2021 Vaccinationerna minskar kraftigt risken för svår sjukdom och död i covid-19. Folkhälsomyndighetens senaste uppföljning visar att det förekommer att personer blir smittade trots att de är vaccinerade, men att de allvarliga fallen är få. 6 maj 2021 Folkhälsomyndighetens nya scenarier för

ESBL-CARBA är ett samlingsnamn för en grupp enzymer (karbapenemaser) som vissa tarmbakterier kan producera. Enzymerna bryter ner en viktig grupp av antibiotika (karpapenemer) som ofta är det enda alternativet vid allvarliga infektioner. Förekomsten av bakterier med ESBL-CARBA är fortsatt låg i

West nile-virus sprids framför allt mellan fåglar via myggor, men människor kan också smittas av myggor som bär på viruset. Sjukdomsfall förekommer i stora delar världen. I Europa sprids viruset framför allt i de södra och östra delarna. En annan benämning på sjukdomen är nilfeber.

Påvisning av respiratoriskt syncytialvirus (RSV), RS-virus, A eller B i kliniskt prov.

MRSA-infektion orsakas av bakterien Staphylococcus aureus, en typ av gul stafylokock som är resistent mot viktiga antibiotika. Den sprids främst genom kontaktsmitta. I Sverige är förekomsten av MRSA lägre än i många andra länder. MRSA kan orsaka sårinfektioner, bölder och i sällsynta fall sepsis.

Ebolavirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Utbrott av sjukdomen förekommer med jämna mellanrum i Central- och Västafrika.

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.

Papegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

Rapporten sammanfattar kunskapsläget om kokain i Sverige ur ett folkhälsoperspektiv. Den beskriver förekomst av kokain, användningsmönster och faktorer som är relaterade till kokain, men också hälsoeffekter och samhällets insatser för att förebygga kokainanvändning.

Denna litteraturöversikt syftade till att sammanställa kunskap om risk- och skyddsfaktorer i relation till hiv/STI i samband med utlandsresor, samt kunskap om hiv/STI-förebyggande interventioner för utlandsresenärer. Sådan kunskap kan bidra till en diskussion om behov av framtida forskning,