Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vaccinationseffekten varierar och påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med det virus man smittas med, immunsystemets förmåga att producera skydd hos den som vaccineras och hur lång tid som förflutit mellan vaccination och tidpunkt för influensasmitta. I genomsnitt skyddas 60 procent av friska vuxna mot att insjukna i laboratoriebekräftad…

Det är bra att vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Samtliga regioner startar sina vaccinationsinsatser från och med 15 oktober. Då kan personer i riskgrupp vaccinera sig mot influensa. Personer i riskgrupp rekommenderas samvaccination med vaccin mot

När gravida ska vaccineras beror på graviditetsvecka och månad på året. I Sverige sker vaccination mot influensa oftast under perioden november till januari, ibland februari om influensasäsongen startar sent. Figur: Figuren visar fyra exempel på graviditeter och hur de överlappar med vaccinationsperioden. Se bilden i stort format I figuren visas fyra graviditeter…

Är man i övrigt frisk så ger en influensainfektion ett bra skydd som varar längre än en vaccination eftersom influensavaccinet ger ett kortvarigt skydd som varar i ungefär 6 månader. Men tillhör man en riskgrupp har man en ökad risk att få allvarlig influensasjukdom och bör därför vaccinera sig.

I en del regioner erbjuds vaccination avgiftsfritt eller till reducerat pris för riskgrupper även hos privata vaccinatörer medan i andra regioner får man själv stå för avgiften, detta beror på vilka avtal som råder lokalt.

Om man har immunitet sedan tidigare, genom att ha haft sjukdomen eller genom vaccination, så kommer immunförsvaret att känna igen viruset och neutralisera det. Risken för biverkningar är låg eftersom kroppen redan har ett skydd.

Det är upp till den vaccinerande enheten att besluta om eventuella kostnader för vaccin och besök för vaccinationer som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Regioner har därför möjlighet att ta ut en kostnad för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder.

Endast ett fall anmäldes under året, en kvinna född 1966. Klinisk information saknas. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för flickor under 1970-talet och allmänt sedan 1982 har sjukdomen i Sverige blivit en sällsynthet. Inte sedan mitten av 1980-talet har något barn fötts med rubellaorsakade missbildningar i Sverige.

Under 2003 och 2004 anmäldes inget fall av röda hund. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för flickor under 1970-talet och allmänt sedan 1982 har sjukdomen i Sverige blivit en sällsynthet. Inte sedan mitten av 1980-talet har något barn fötts med rubellaorsakade missbildningar i Sverige.

Under 2003 och 2004 anmäldes inget fall av röda hund. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för flickor under 1970-talet och allmänt sedan 1982 har sjukdomen i Sverige blivit en sällsynthet. Inte sedan mitten av 1980-talet har något barn fötts med rubellaorsakade missbildningar i Sverige.

Vanliga frågor med svar om TBE (Tick Borne Encephalitis). En annan benämning är fästingburen encefalit.

Trettio personer anmäldes under året. Endast en av de anmälda, en 6-åring med oklar neurologisk sjukdom hade vaccinerats med tre doser HiB-vaccin. Uppgift om vaccination saknades hos de tre övriga barnen under sju års ålder.

Ja, vaccinerna mot HPV är godkända för både män och kvinnor, och de kan ge ett direkt skydd mot flera olika cancerformer som drabbar män, till exempel cancer i mun, svalg och ändtarmsöppning (anus). Vaccination av pojkar och män kan också bidra till minskad smittspridning och ge deras sexualpartners ett skydd mot HPV-infektioner.

Barn erbjuds vaccination mot kikhosta hos BVC vid flera tillfällen. Vuxna som vill vaccinera sig mot kikhosta kan vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Vuxna rekommenderas att se över sitt skydd av vaccinationer i samband med till exempel graviditet.

Information om sjukdomen covid-19 på lättläst svenska.

Risken för allvarlig sjukdom i covid-19 har minskat för flera grupper. Det immunförsvar som byggts upp under de senaste åren skyddar mot allvarlig sjukdom. Dessutom orsakar den virusvariant som cirkulerat de senaste åren mindre allvarlig sjukdom. Vissa grupper löper fortfarande risk för allvarlig sjukdom i covid-19 och rekommenderas vaccination.

De studier som gjorts beskriver ett bra skydd mot allvarlig RSV-infektion av monoklonala antikroppar. Läkemedlen fungerar ungefär som ett vaccin, men ger skydd under en kortare tid än en vaccination. Ett av läkemedlen har effekt i ca en månad och behöver upprepas under säsongen och det andra läkemedlet har effekt under fem – sex månader.

Den som en gång har haft bältros har högre risk än andra att få det igen. Vaccination kan skydda mot ett återinsjuknande. Bältrosutslagen bör vara ordentligt utläkta innan man vaccinerar sig och man ska helst inte ha några andra symtom som pirrningar eller stickningar kvar i området.

Virus som ligger latent i kroppen efter vaccination mot vattkoppor kan reaktiveras och ge bältros. Vaccinet innehåller levande försvagat virus, vilket gör att folk som är vaccinerade mot vattkoppor mer sällan utvecklar bältros än personer som genomgått en vattkoppsinfektion.

Vaccinet Abrysvo är godkänt för vaccination i graviditetsvecka 24–36. Man beräknar att vaccinationen behöver ske två veckor före förlossningen för att skyddet för barnet ska ha hunnit att överföras.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd: Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej) Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår instabil astma Diabetes mellitus typ 1 och 2 Leversvikt Njursvikt Nedsatt immunförsvar…

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper innehåller prioriteringar vid vaccinbrist. Vid begränsad vaccintillgång bör vaccindoser reserveras för vaccination av riskgrupper. Rekommendationerna innehåller även en prioriteringsordning mellan riskgrupperna om sådan skulle behövas på grund av brist på…

Aktuell statistik över antalet bekräftade fall av covid-19 i Sverige uppdateras löpande och finns på vår webbsida om bekräftade fall i Sverige. För bekräftade fall globalt hänvisar vi till WHO och ECDC. Covid-19 – statistik Luftvägsvirus lägesrapporter Statistik för vaccination mot covid-19

Nej, varken testikelinflammation eller sterilitet har rapporterats efter MPR-vaccination. De virusstammar som ingår i MPR-vaccinet är försvagade. Om pojkar däremot smittas av påssjuka efter pubertetsstart kan de få testikelinflammation. Sterilitet efter påssjuka är dock ovanligt.

Ja, risken för allvarlig sjukdom ökar med åldern och Folkhälsomyndigheten har i samråd med regionerna bedömt att det är lämpligt att även fortsättningsvis rekommendera vaccination från 65 års ålder.