Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Suicidprevention kan ses som en samling insatser för att minska risken för suicid, och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

En ny undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att unga vuxna oftare än andra tycker att det är svårt att berätta för någon om sin psykiska ohälsa.

På den här sidan har vi samlat information om nationella möten och konferenser som Folkhälsomyndigheten arrangerar, samt några av de utbildningar som finns inom området suicidprevention.

Arbetet med att minska stigmatisering inom psykisk ohälsa och suicid behöver ske på olika nivåer i samhället. Här kommer några tips om hur en region kan arbeta med att minska stigmatisering.

Stigmatisering av personer med olika typer av psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Men det går att förändra. I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och suicidprevention.

Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Ett suicid drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda till både sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos de närstående. Stöd till de efterlevande är därför en viktig del av det suicidpreventiva arbetet.

Vi har undersökt hur ungdomsmottagningarna i tre olika län arbetar med ungas psykiska hälsa samt vilken roll de statliga stimulansmedlen spelar inom detta område.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

MEDEL FÖRDELADE: Folkhälsomyndigheten fördelar 10 000 000 kronor i statsbidrag för verksamhet till ideella organisationer som bedriver medmänskligt stöd via telefon och chatt i enlighet med förordningen om statsbidrag till ideella organisationer inom området för psykisk hälsa och suicidprevention (2020:429).

Kunskapshöjande information och positiva berättelser i media om personer som har sökt hjälp kan ha en skyddande effekt på suicidtankar för personer med ökad risk för suicid. Det visar ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

På Världsdagen för psykisk hälsa publicerar Folkhälsomyndigheten statistik över den psykiska hälsan. De flesta barn och vuxna har gott psykiskt välbefinnande, men i alla åldrar finns tecken på psykisk ohälsa – och bland vuxna är det den yngsta och den äldsta åldersgruppen som utmärker sig mest.

Den 25-26 oktober samlas över 500 deltagare på den nationella suicidpreventiva konferensen i Östersund. Folkhälsomyndigheten är en av arrangörerna, och i samband med konferensen publicerar vi en ny temarapport om suicidprevention för att belysa myndighetens arbete på området.

Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention Det handlar om livet ska skapa förutsättningar för en gemensam riktning för hela samhällets arbete inom området. I vårt uppdrag ingår att stödja genomförandet på lokal och regional nivå och i höst genomför vi öppna digitala möten, kunskapshöjande webbinarier och dialoger.

I samband med suicidpreventiva dagen den 10 september lanserar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nytt kunskapsmaterial om stöd till efterlevande vid suicid. I en bred informationsinsats lyfts även vikten av att stödja den som mår dåligt.

Med utgångspunkt i ungdomars egna behov främjar och stödjer ungdomsmottagningarna psykisk hälsa. Det är ett unikt arbetssätt som kompletterar insatser från andra aktörer. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Kunskapsstöd om förekomst av olika aspekter av psykisk hälsa och hur den psykiska hälsan kan stärkas bland barn och unga och på de arenor där barn och unga befinner sig.

Den 10 september varje år uppmärksammas suicid genom Suicidpreventiva dagen. På årets konferens lade vi fokus på olika individinriktade sätt att förebygga suicid, inom och utanför vård och omsorg.

Kunskapsstöd om förekomst av olika aspekter av psykisk hälsa och hur den psykiska hälsan kan stärkas bland äldre och på de arenor där äldre befinner sig.

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.

Arbete för en god och jämlik hälsa pågår runt om i landet, på lokal, regional och nationell nivå. Här hittar du intervjuer med olika professioner och från olika områden. Läs och bli inspirerad!

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.