Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i huvudsak desamma som i tidigare miljöhälsorapporter, 2001 och 2005.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Rapporten tar upp några av nyckelfaktorerna när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Till exempel tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

En hög användning av digitala medier kan leda till flera negativa konsekvenser för barn och unga. Det kan handla om sämre sömn, att man känner sig deprimerad, inte hinner röra på sig tillräckligt eller råkar ut för mobbning och kränkningar på nätet. I det här avsnittet av ”Liv & hälsa” ger Folkhälsomyndighetens…

JA PreventNCD (Joint Action Prevent Non-Communicable Diseases) ska stärka EU-ländernas förmåga att förebygga cancer och andra icke smittsamma sjukdomar. Cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar, som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, utgör ungefär två tredjedelar av sjukdomsbördan i Europa. Skillnaderna i insjuknande varierar beroende…

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Podden Liv & Hälsa Barns och ungas skärmanvändning (avsnitt 1) [Pernilla Engström, programledare] Skärmanvändningen har ökat kraftigt under de senaste decennierna…

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Information från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsan i Sverige – Indikatorsbeskrivningar Sida 2 (90) Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Inledning Folkhälsomyndighetens ansvarar för den samlade uppföljningen av befolkningens hälsa och de områden…

Dataspel och vissa fenomen som kan kopplas till dataspelande, som köp av lootlådor, kasinoliknande inslag i dataspel och sociala medier, och deltagande i skin-gambling, har samband med riskabla spelformer och problemspelande. Det är också vanligt med vadhållning på e-sport och kasinostreaming, särskilt bland ungdomar. Sambandet kan vara viktigt för arbetet…

Kunskapsunderlaget för rekommendationerna utgörs av kunskapssammanställningen som vi presenterade i juni 2024. Den i sin tur baseras på forskning och bygger på ett stort antal litteraturöversikter. Dessutom ingår nationell statistik och dialoger. Vi har också haft stöd av en rådgivande expertgrupp som har bestått av 20 forskare med aktiv…

Tidsangivelserna bygger på en sammanvägning av vad forskningen visar om digitala mediers påverkan på barn och ungas hälsa, och vad man vet om vad barn och unga behöver för att må bra och utvecklas. Vissa forskningsstudier finner skadliga effekter redan efter en halvtimmes daglig användning, och i andra ser man negativa hälsoeffekter först…

Bilaga 4. Tabell över relevanta preprint-artiklar (sökt 10 juni 2020) Författare Land Studiedesign Population Exponering (enligt studier) Utfall Ammerman, Brooke A. USA Tvärsnitt Allmänna befolkningen Upplevelser relaterade till Covid-19 Suicid tankar och beteende Cellini, Nicola, Canale, Natale, Mioni, Giovanna and Costa, Sebastiano Italien Tvärsnitt Allmänna befolkningen Användning av digital media…

Information från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 1 Innehåll .........................................................................

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten