Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver nationella myndigheters arbete inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) under 2022. Syftet är att redovisa vilket arbete som myndigheterna har bedrivit, men också att svara på om det har gjorts i enlighet med

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

Här finns information om vilket ansvar du har som tillverkare eller importör av tobaksfria nikotinprodukter, exempelvis nikotinpåsar och vitt snus.

Rapporten presenterar statistiska resultat i form av tabeller från undersökningen, utifrån procentandelar och oddskvoter, för hur unga och föräldrar har svarat på våra frågor.

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Här finns information om vilket ansvar du har som återförsäljare av tobaksvaror, exempelvis cigaretter och snus.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Information från Folkhälsomyndigheten

Barn och unga under uppväxttiden är extra känsliga. Det är ofta i ung ålder som ett beroende utvecklas. Många unga använder e-cigaretter och snus. Samtidigt är det fortsatt många unga som använder röktobak.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

I 5 kap. 14 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter framgår att en styckförpackning med cigaretter ska innehålla minst 20 cigaretter, rulltobak ska innehålla tobak som väger minst 30 gram, och portionsförpackat snus ska innehålla minst 20 portioner. Cigaretter, rulltobak och portionsförpackat snus får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden i mindre mängd än vad som anges i första…

Yttrande från Folkhälsomyndigheten

Eftersom snusinnehållet varierar mellan olika länder så berättar vi här vad vi vet om hälsorisker med snus som används i Sverige. Tobakssnus innehåller tobak och nikotin. Nikotinssnus innehåller enbart nikotin. Användning av tobakssnus kan ge en ökad risk för tillfälligt högt blodtryck, diabetes typ 2 och vissa cancerformer…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Eftersom det tar tid att forska och bygga upp kunskap, och det kan ta lång tid för sjukdomar att utvecklas, så behöver vi redan nu utgå från det vi vet om de skadliga ämnen som ingår i produkterna. Till exempel kan kunskap om hälsorisker med nikotin användas för att bedöma risker med nikotinsnus.

Kunskap om faktorer som kan påverka barns och ungas tobaksdebut – En kartläggande litteraturöversikt av longitudinella studier från Norden

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Sammanställning av frågor och svar kring det intressentmöte för snusproducenter som Folkhälsomyndigheten anordnade i Solna den 4 maj 2016, samt frågor och svar kring efterföljande utskick.