Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning I familjen calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus, som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Norovirus är vanligast och man räknar med att cirka en miljon svenskar drabbas årligen. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd, är återinsjuknanden inte ovanliga. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt…

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Sammanfattning Säsongen startade i början av november och sträckte sig in i mitten av maj. Toppen med flest rapporterade fall inföll vecka 9 (20-26 februari). Totalt rapporterades 4 801 fall av calicivirus vilket är en ökning med ungefär 600 fall jämfört med förra säsongen. Högst incidens per 100 000 invånare rapporterades från Västerbottens län, tätt följt av Jönköping och Östergötland. Vinterkräksjukesäsongen…

Sammanfattning Säsongen 2003–2004 var lugn avseende sjukhusutbrott orsakade av calicivirus jämfört med samma period 2002–2003. Efter en topp under februari till april har antalet anmälningar varit få fram till oktober då en tydlig ökning skedde. Molekylärtypning av cirkulerande stammar visar på att en typ är dominant (genogrupp/typ II:4) den har dock genomgått en liten men tydlig förändring från föregående…

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Sammanfattning Under 2010 rapporterades 17 livsmedelsburna calicivirusutbrott till Folkhälsomyndigheten med sammanlagt omkring 500 sjuka personer. Misstänkta smittkällor angavs vara till exempel importerade frusna hallon, ostron och pizza. Det blev en sen säsongsstart för de vårdrelaterade

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2019–2020 (vecka 40, 2019 – vecka 20, 2020) analyserades 23 982 prover varav 3 397 var positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten (98 procent; n=3133) av de positiva proven norovirus och endast en mindre del sapovirus (tabell). De flesta av de kliniskt mikrobiologiska laboratorierna, som…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning Vid Folkhälsomyndigheten kartläggs norovirusinfektionerna i samhället med tre metoder: Alla laboratorier som bedriver diagnostik av norovirus deltar i en frivillig rapportering på veckobasis, vilken publiceras varje vecka på Folkhälsomyndighetens webbplats. Misstänkta utbrott av vinterkräksjuka inom vården rapporteras regelbundet av ett flertal vårdgivare. Dessutom rapporteras vatten-…

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt kontakt mellan personer. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas flera gånger under en och samma säsong. För att skydda sig från vinterkräksjuka…

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Sammanfattning Calicivirussäsongen 2017-2018 kännetecknades av en ovanligt tidig säsongstart i början av oktober och sträckte sig sedan in i maj. Toppen med flest antal rapporterade fall inföll i början av april vilket var ovanligt sent jämfört med tidigare säsonger. Totalt rapporterades 4 323 fall av calicivirus och högst incidens (antal fall per 100 000 invånare) hade Jönköping följt av Östergötland…

Sammanfattning Denna vinter har antalet fall av vinterkräksjuka återigen ökat i jämförelse med förra säsongen som var ovanligt mild. Totalt rapporterades 7000 fall av norovirus under säsongen 2012/2013. Säsongen utvecklades till en början på liknande sätt som under flera tidigare år med ett tydligt vartannat års mönster men nådde aldrig upp i de höga rapporteringssiffror som setts tidigare. Från att…

Sammanfattning Att döma av antalet inrapporterade fall tyder allt på att vinterkräksjukesäsongen 2015-2016 har varit av det mildare slaget och i stor utsträckning liknat de två senaste säsongerna. Oftast följs en säsong med många smittade av en mild säsong. Anledningen till att vi nu sett tre på

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.