Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det är viktigt att veta hur användningen och ohälsan ser ut inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det ligger till grund för valet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Här finns kunskap och statistik för att följa utvecklingen inom ANDTS.

Ny statistik visar att allt färre personer avlider till följd av förgiftningar orsakade av narkotika eller läkemedel. Mellan år 2023 och 2024 sjönk antalet dödsfall med 12 procent.

Syftet med rapporten är att öka kunskapen om livsvillkor, livskvalitet och hälsa för grupperna bisexuella och pansexuella. Därtill ska resultat och förslagna insatser inspirera till att målgrupperna i högre grad arbetar med bi- och pansexuellas hälsa.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

Ett hälsofrämjande, befolkningsinriktat arbete ger goda förutsättningar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att påverka ojämlikheter i hälsa. I det hälsofrämjande arbetet ingår att stimulera till mer rörelse och minskat stillasittande i hela vård- och omsorgskedjan.

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

I detta faktablad presenteras förekomsten av förgiftningsolyckor bland vuxna 50 år och äldre. Resultaten visar att det finns ett samband mellan ohälsa och förgiftningsolyckor till följd av alkohol, narkotika och läkemedel. Resultaten visar även att förekomsten av förgiftningsolyckor skiljer mellan sociodemografiska grupper.

Denna rapport är en litteraturöversikt av internationell forskning främst från USA. Rapporten är ett kunskapsunderlag om intersektionellt stigma, dvs. hivstigma, rasism och exkludering och dess konsekvenser på icke-vita hbtqi-personers hälsa och hivprevention.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, branschorganisationer och partssammansatta organ på arbetsmarknaden inom området psykisk hälsa och suicidprevention i arbetslivet.

Den här rapporten baseras på intervjuer med representanter från tio projekt som beviljades projektmedel för arbete med suicidprevention 2020–2022. Förutom information om respektive projekt får läsaren ta del av lärdomar och utmaningar som de olika projekten har stött på.

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en fördjupad förståelse för den svenska narkotikasituationen.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler mötesplatser och aktiviteter, ökad delaktighet, tillgänglig samhällsservice och anpassade boenden.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.