Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Ändringsförfattning. Beslutade: 26 mars 2020. Gäller från och med: 27 mars 2020.

Ändringsförfattning. Beslutade: 8 mars 2023. Gäller från och med: 15 mars 2023.

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Här har vi samlat ett urval av material om ANDTS, fysisk aktivitet och matvanor.

Ändringsförfattning. Beslutade: 28 mars 2022. Gäller från och med: 1 april 2022.

Här finns information om vår samordning inom målområdet arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

13–15 maj samlas beslutsfattare, forskare, praktiker och organisationer ifrån hela Norden i Göteborg för dialog och lärande kring aktuella folkhälsofrågor. Den 14e nordiska folkhälsokonferensen arrangeras av Folkhälsomyndigheten och planeringen är nu i full gång. Vi har pratat med projektledare

Du kan rapportera om missförhållanden inom tobaksområdet som omfattas av vår tillsyn. Här kan du läsa om hur du använder Folkhälsomyndighetens externa rapporteringskanal.

Folkhälsopolitiken berör de flesta sektorer i samhället. Inte minst bidrar lokala och regionala aktörer till arbetet för en god och jämlik hälsa.

Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention "Det handlar om livet" ska skapa förutsättningar för en gemensam riktning för hela samhällets arbete inom området. I vårt uppdrag ingår att stödja genomförandet på lokal och regional nivå.

Ändringsförfattning. Beslutade: 21 juni 2016. Gäller från och med: 11 juli 2016.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Ändringsförfattning. Beslutade: 14 januari 2022. Gäller från och med: 17 januari 2022.

Ändringsförfattning. Beslutade: 25 september 2019. Gäller från och med: 1 november 2019.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Under hösten 2022 undersökte en grupp forskare, knutna till europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, olika länders ställningstaganden bakom besluten om distansundervisningens vara eller icke-vara under covid-19-pandemin.

Grundförfattning. Beslutade: 13 oktober 2021. Gäller från och med: 20 oktober 2021.

Barn behöver tillgång till en hälsofrämjande utemiljö där de kan röra sig och andas frisk luft. Detta behöver säkerställas när utemiljöer planeras, utformas och förvaltas.

Målområde 7 i de åtta folkhälsopolitiska målområdena handlar om kontroll, inflytande och delaktighet. Det har Skellefteå kommun tagit fasta på i sitt folkhälsoarbete.

Allmänna råd. Beslutade: 4 december 2020. Gäller från och med: 14 december 2020.

Ändringsförfattning. Beslutade: 21 december 2016. Gäller från och med: 7 februari 2017.

Faktabladet beskriver vad som är viktigt att tänka på i arbetet med att genomföra insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Grundförfattning. Beslutade: 17 maj 2023. Gäller från och med: 1 juli 2023.