Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten ger en nationell överblick och ett underlag för strategisk planering och utveckling. Den riktar sig särskilt till dig som arbetar strategiskt med psykisk hälsa och suicidprevention eller är beslutsfattare inom kommun, region eller på nationell nivå.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Här listar vi svar på vanligaste frågorna vi får om statsbidrag.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Ni ansöker om statsbidrag på sidan Medel att söka. På den webbsidan framgår vilka statsbidrag som är möjliga att ansöka om och sista ansökningsdag. Medel att söka När ni klickar på respektive statsbidrag kan ni ta del av ansökningsformulär, anvisningar och villkor för ansökan. Där finns även information om…

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag till ideella organisationer, regioner, kommuner och myndigheter utifrån olika regeringsuppdrag som anges i regleringsbrev, särskilda beslut eller förordningar. Var noga med att läsa vad som gäller för varje enskilt statsbidrag. Medel att söka

I rapporten analyseras förutsättningar för att testa Läkemedelsindustriföreningens förslag på ersättningsmodell för nya essentiella antibiotika.

Rapporten ger en samlad bild av vårt arbete med att ta fram och sprida kunskap samt kartlägga förekomsten av stigmatisering i befolkningen. Den vänder sig huvudsakligen till dig som arbetar inom områdena psykisk hälsa, suicidprevention och folkhälsa, eller som på annat sätt kommer i kontakt med

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.

Den här rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017. Det omfattar det suicidpreventiva arbete som bedrivs av Folkhälsomyndigheten, andra berörda myndigheter och den ideella sektorn. Vi presenterar också aktuell statistik om

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Om en aktivitet inte har genomförts under bidragsåret ska ni rapportera det i återredovisningen och kommer då att få betala tillbaka den del av statsbidraget som därmed inte har använts. Ni kommer att få ett mejl från oss med information om vilket belopp som ska betalas tillbaka, till vilket konto

Den här rapporten baseras på intervjuer med representanter från tio projekt som beviljades projektmedel för arbete med suicidprevention 2020–2022. Förutom information om respektive projekt får läsaren ta del av lärdomar och utmaningar som de olika projekten har stött på.

Folkhälsomyndighetens lägesrapport 2024 Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2024. I denna rapport redovisar

Med fokus på barn och unga I den här rapporten presenteras förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden. Strukturen ger en tydlig riktning för ett långsiktigt

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Ni hittar information på sidan Redovisning av statsbidrag.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

När ni ansöker om statsbidrag är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella intressekonflikter inom er organisation som kan påverka vår bedömning och beslut. En intressekonflikt kan uppstå om de beviljade medlen används för att finansiera verksamheter där det finns personliga eller ekonomiska kopplingar som kan gynna er själva…

Nej, beviljat statsbidrag ska användas under det år som bidraget avser. Statsbidrag som inte används ska betalas tillbaka. Folkhälsomyndigheten skickar information till er om hur pengarna ska betalas tillbaka efter att vi har granskat er återrapportering.

Folkhälsomyndighetens lägesrapport 2023 Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2023. I denna rapport redovisar

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.