Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Om vi slutade att vaccinera mot polio i Sverige skulle det efter några år finnas flera hundra tusen barn utan skydd mot sjukdomen och då kan en polioepidemi bryta ut bland de oskyddade barnen. Antalet insjuknade har minskat drastiskt i världen, men det är fortfarande möjligt att en person smittas utomlands och därefter kan smitta andra i Sverige.

En del vaccinationer behövs för att ge ett grundskydd, medan andra blir aktuella vid graviditet, högre ålder, vissa sjukdomar eller inför resor. Här beskriver vi vilka vaccinationer som kan vara aktuella i olika situationer och faser av livet.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Här hittar du faktablad, poddavsnitt, bilder, filmer, affischer och samtalsmaterial om sjukdomar och vaccinationer.

Vaccination mot rotavirus ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan september 2019. Här finns information för personal inom barnhälsovården som erbjuder vaccination mot rotavirusinfektion.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Ett sådant beslut fattas först om en pandemi utvecklas, det vill säga när en pandemi deklareras av WHO. Då görs en analys av läget och av vilka åtgärder som behövs. Om ett vaccin kan göra nytta för att lindra pandemin fattas beslutet om inköp först då, efter en noggrann bedömning av risk och nytta med vaccinet.

Vaccin mot influensa kan börja tillverkas först när virusstammen är känd. Det gäller både vid en pandemi och säsongsinfluensa.

God erfarenhet finns av vaccination av barn och unga och vid behov kan pre- eller post-expositionsprofylax erbjudas till gruppen.

Nej, medfödda immunbristsjukdomar är en kontraindikation för MPR-vaccination, eftersom det är ett levande försvagat vaccin. Sådana sjukdomar är ovanliga och diagnosticeras vanligtvis före 6 månaders ålder. Eftersom MPR-vaccinerna är godkända för användning först från 9 månaders ålder, bör de allra flesta barn med medfödd immunbrist ha diagnostiserats när MPR-vaccination blir aktuell. Det bör dock…

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

Ja, den första dosen MPR-vaccin kan erbjudas från 12 månaders ålder inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. En tidigareläggning av den ordinarie dosen kan vara aktuell vid ökad smittrisk, till exempel inför en utlandsresa eller vid ett utbrott. Sjuksköterskor som genomgått vissa specialistutbildningar får ordinera MPR-vaccin till barn från 12 månaders ålder, eftersom det är inom ramen…

MPR-vaccin kan ges antingen subkutant (under huden) eller intramuskulärt (i muskeln). Enligt Läkemedelsverket finns det ingen kliniskt relevant skillnad mellan de två administreringssätten, varken avseende immunsvar eller säkerhet. Enligt Rikshandboken för barnhälsovård saknas det tillräckligt underlag för att säga om subkutan eller intramuskulär injektion är lindrigast.

Vid en vaccination stimuleras kroppens immunförsvar att tillverka antikroppar som skyddar mot en infektion. Immunförsvaret får också ett minne och kan tillverka nya antikroppar om du åter utsätts för infektionen med virus eller bakterier. På så sätt kan vaccin ofta skydda en person i ett eller flera år. Vid behandling med en monoklonal antikropp…

Under 2023 godkändes två vaccin mot RS-virusinfektion för vuxna. Båda vacciner innehåller ett antigen som finns på virusets yta. Det ena vaccinet innehåller också ett förstärkningsmedel, ett adjuvans. Vaccinet är godkänt från 50 års ålder. Om och när påfyllnadsdos kan behövas är ännu inte…

Nej. Risken för allvarlig sjukdom på grund av covid-19 har gradvis minskat de senaste åren. Graviditet anses inte längre medföra en ökad risk att bli allvarligt sjuk i covid-19. Gravida rekommenderas därför inte vaccination från 1 september 2025. Personer som använder läkemedel som sätter ner

Läkemedelstransporter och försäljning är hårt reglerade genom lagar och föreskrifter för att säkerställa att kvalitén på läkemedel/vacciner inte ändras under transporten. För kylvaror som vacciner är det extremt viktigt att transporten sker under en obruten kylkedja (temperaturkontrollerad logistik

Ja, influensavaccin kan ges till barn samtidigt med ett eller flera andra vacciner eller med valfritt intervall emellan vaccinationerna.

Kolera är en mycket allvarlig mag- och tarmsjukdom som sprids via förorenat dricksvatten. Vaccination mot kolera kan övervägas inför resor till länder där sjukdomen förekommer.

Vaccinationen mot säsongsinfluensa ger aldrig ett 100-procentigt skydd men sjukdomen blir oftast lindrigare hos dem som har vaccinerats. Skyddet av vaccinationen varierar mellan säsonger och individer och påverkas bland annat av matchningen mellan vaccinet och cirkulerande stammar.

I rapporten presenteras de hälsoekonomiska utvärderingar som genomförts om att utreda behov, kostnader och att genomföra hälsoekonomiska analyser för vaccination mot HPV. Dels som catch-up-vaccination till pojkar och män och dels som en riktad insats till män som har sex med män (MSM),