Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2003 och 2004 anmäldes inget fall av röda hund. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för flickor under 1970-talet och allmänt sedan 1982 har sjukdomen i Sverige blivit en sällsynthet. Inte sedan mitten av 1980-talet har något barn fötts med rubellaorsakade missbildningar i Sverige.

Under 2003 och 2004 anmäldes inget fall av röda hund. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för flickor under 1970-talet och allmänt sedan 1982 har sjukdomen i Sverige blivit en sällsynthet. Inte sedan mitten av 1980-talet har något barn fötts med rubellaorsakade missbildningar i Sverige.

Sedan den allmänna vaccinationen införts minskade antalet röda hund-fall snabbt och på 2000-talet har endast enstaka fall av röda hund rapporterats i Sverige. Under 2011 anmäldes 5 fall, det högsta antalet sedan 1996. Alla fall var laboratorieverifierade. Ett av fallen var ett barn med medfödd rubella, det första i Sverige sedan 1985. Mamman till barnet hade flyttat till Sverige i tonåren och var…

Sjukdomstatistik över röda hund, även kallad rubella. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Endast ett fall anmäldes under året, en kvinna född 1966. Klinisk information saknas. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för flickor under 1970-talet och allmänt sedan 1982 har sjukdomen i Sverige blivit en sällsynthet. Inte sedan mitten av 1980-talet har något barn fötts med rubellaorsakade missbildningar i Sverige.

Inga fall av röda hund rapporterades under året. Epidemiologisk trend Röda hund blev genom allmän vaccination sällsynt i Sverige redan i slutet av 1980-talet. Det sista inhemska fallet av medfödd röda hund i Sverige inträffade år 1985. Ingen pågående inhemsk smittspridning förekommer idag. De senaste åren har endast ett fåtal…

Röda hund räknas till de klassiska barnsjukdomarna. I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit sedan vi började vaccinera våra barn mot den. Annan benämning: Rubella.

Bakgrund Röda hund är vanligtvis en lindrig utslagssjukdom som i första hand förekommer hos barn. Om en kvinna däremot infekteras under tidig graviditet (första trimestern) innebär detta en mycket hög risk för allvarliga fosterskador. Skadorna drabbar framförallt fostrets hjärta, hjärna, syn och hörsel. Barn som smittas i fosterlivet…

På vår sida om rekommendationer för MPR-vaccination finns en tabell som kan ge vägledning till om en kvinna som vuxit upp i Sverige blivit erbjuden vaccination. Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Om en kvinna är osäker på om hon har immunitet eller inte kan hon låta vaccinera sig. En serologisk undersökning inför vaccination behövs inte. Därefter bör hon vänta minst…

Röda hund är vanligtvis en lindrig utslagssjukdom som i första hand förekommer hos barn. Om en kvinna däremot infekteras under tidig graviditet (första trimestern) innebär detta en mycket hög risk för allvarliga fosterskador. Skadorna drabbar framförallt fostrets hjärta, hjärna, syn och hörsel. Barn som smittas i fosterlivet kan även…

Röda hund orsakas av rubellavirus. Det är vanligen en lindrig utslagsjukdomsjukdom som i första hand drabbar barn, men infektion under tidig graviditet innebär en hög risk för allvarliga skador på fostret. Vaccination mot röda hund infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet 1982, främst för att förebygga fosterskador orsakade av…

Totalt anmäldes 59 personer under år 2000. Av de anmälda hade 57 smittats i Sverige, och 55 av dessa hörde till ett utbrott som började i Stockholm december 1999. Av de 59 anmälda personerna var 37 födda 1970 eller senare och borde ha erbjudits vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månader respektive 12 års ålder, men endast tre personer hade vaccinerats med en dos. Två av dessa…

Sjukdomstatistik över mässling, även kallad morbilli. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

En dos MPR-vaccin ger cirka 95 procent av alla vaccinerade individer skydd mot sjukdomarna. Det finns dock individer som trots vaccination inte får skydd. Den andra dosen ges för att dessa ska få en ny chans. Den andra dosen gör också att ett långvarigt skydd upprättas. Eftersom mässling, påssjuka och röda hund numera är så sällsynta i Sverige kan skyddet nämligen inte förstärkas genom att man utsätts…

Sjukdomstatistik över påssjuka, även kallad parotit. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Ja. Vaccinet är godkänt för användning från 9 månaders ålder. Om barnet ska resa utomlands eller om det pågår ett mässlingsutbrott i närområdet är det lämpligt att ge en extra dos vaccin från denna ålder, eftersom det i dessa fall rör sig om en ökad smittrisk. Vid särskilt hög smittrisk kan

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.